kryptovalutabörs – företag där man kan sälja och köpa kryptovaluta. – Kryptobörser finns av flera slag:
- – sådana som fungerar ungefär som börser för aktiehandel. Kryptobörsen fastställer i varje stund ett pris, baserat på tillgång och efterfrågan, för varje kryptovaluta och man köper och säljer till det priset;
- – kryptovalutahandlare. Säljer och köper kryptovaluta till ett pris som valutahandlaren fastställer. Alltså som valutaväxlare på flygplatser;
- – mäklare. De sammanför säljare och köpare som själva får komma överens om priset för kryptovalutan;
- – fonder. Kunden sätter in pengar som fonden sedan placerar i kryptovaluta på ett sätt som förväntas ge avkastning.
– Tjänsterna finansieras genom påslag på valutakursen eller genom avgifter på transaktionerna. Ofta har kryptobörser flera produkter, till exempel olika slags derivat. – På engelska: cryptocurrency exchange, crypto exchange.
[kryptovalutor] [12 december 2022]
(LLM) – maskininlärning som genererar logiska regler som är begripliga för människor. – Vanlig maskininlärning (till exempel baserad på artificiella neuronnät) skapar regler som, även om de ger användbara resultat, inte förklarar något för människor (black boxes). Bortsett från att reglerna är skrivna i maskinkod är de ett stort antal matematiska och statistiska formler som fungerar tillsammans på ett sätt som är omöjligt att överblicka. En logical learning machine producerar regler enligt mönstret OM–SÅ. De bör då vara begripliga åtminstone för programmerare med domänkunskap. En fördel är att man vid behov kan modifiera inlärningsmodellen. – På svenska blir det logisk inlärningsmaskin.
[maskininlärning] [11 december 2022]
(large language model, LLM) – program som framställer texter baserade på mycket stora textmängder. – Texterna kan verka vara skrivna av människor och de handlar om givna ämnen. De är en sammanställningar av utdrag ur ett stort antal texter. – Stora språkmodeller är en fortsättning på språkmodeller (language models) som, enkelt uttryckt, är program som fyller i nästa ord i en mening (textförslag), baserat på statistisk analys av annan text. Ju mer text programmet har att utgå från, desto bättre blir förslagen. I stora språkmodeller handlar det inte bara om nästa ord, utan om hela fraser. Underlaget kan vara miljoner texter hämtade från Google eller Wikipedia. Stora språkmodeller kan generera hela uppsatser och artiklar. De kan verka vara skrivna av människor, men det har påpekats att texterna brukar bli tråkiga och livlösa. Ett annat problem är att stora språkmodeller kritiklöst tar in fördomar och desinformation från de stora textmängder som de utgår ifrån. Ytterligare ett problem är att studenter kan använda sådana program för att fuska när de ska lämna in uppsatser. – En känd stor språkmodell är GPT-3.
[generativt språk] [11 december 2022]
ett utförande av Linux som är binärkompatibelt med Red Hat Enterprise Linux, men gratis. – AlmaLinux presenterades 2021 och kan ses som ersättning för CentOS i dess tidigare form. Eftersom AlmaLinux är kompatibelt med RHEL anses det vara stabilt och lämpligt för användning i stora it-system. Det är skrivet i öppen källkod. Bakom AlmaLinux står CloudLinux. – Se almalinux.org.
[linuxdistributioner] [10 december 2022]
ett utförande av Linux avsett för operatörer av molntjänster. – CloudLinux presenterades 2010 och är baserat på CentOS, som i sin tur är baserat på Red Hat Enterprise Linux. Det utvecklas av ett amerikanskt företag med samma namn. CloudLinux presenterade 2021 ett annat utförande av Linux, AlmaLinux. – Se cloudlinux.com.
[linuxdistributioner] [molnet] [10 december 2022]
”Varje gång som antalet tillverkade enheter fördubblas minskar kostnaden per tillverkad enhet med en konstant procentsats.” – Lagen är uppkallad efter den amerikanska flygingenjören Theodor Paul Wright (1895–1970). Han formulerade sin lag efter att ha studerat flygplanstillverkning under andra världskriget. Förklaringen är helt enkelt att de som tillverkar produkterna blir skickligare och mer erfarna med tiden. Man talar också om erfarenhetskurvan. – På engelska: Wright’s law, the experience curve effect.
[diverse lagar] [innovation och produktion] [9 december 2022]
internetdomän som är registrerad i en blockkedja. – Kryptodomäner säljs en gång för alla och tillhör sedan köparen – till skillnad från de flesta andra domäner, som hyrs ut på årsbasis (om man glömmer att förnya så förlorar man domänen). Information om domänen lagras i en blockkedja. Det innebär att det är praktiskt taget omöjligt för en stat eller kriminell organisation att stänga eller slå ut domänen. Ägaren råder ensam över domänen. – Nackdelar med kryptodomäner är att de flesta webbläsare inte hittar webbsidor som finns på kryptodomäner – webbläsarna förstår inte informationen om var domänernas webbsidor finns, eftersom den står i blockkedjor, inte på bestämda namnservrar. Sökmotorer som Google kan inte heller indexera webbsidor på kryptodomäner. – Några toppdomäner som man kan registrera kryptodomäner under är .crypto, .eth, .nft, .x och .zil. Det finns fler. – Observera att de toppdomänerna ingår i DNS-systemet. De kan alltså inte jämföras med pseudotoppdomäner. – Kryptodomäner brukar räknas till web3. De första kom i början av 2020‑talet. De kallas också för blockkedjedomäner. På engelska: crypto domain, blockchain domain.
[blockkedjor] [domäner] [9 december 2022]