mönster för hur man bör sätta samman program när man utvecklar dem. – Programmeringsparadigm kan också ses som klasser av programspråk. Det finns till exempel imperativ programmering, deklarativ programmering objektorienterad programmering och funktionell programmering och programspråk avsedda för dessa slag av programmering. – Programmeringsparadigm är allmänt formulerade synsätt på hög nivå. Paradigmen skiljer sig åt genom att de fokuserar på olika aspekter av programmeringen och de olika slags data som programmen behandlar. Syftet med alla programspråk är ju att förenkla för programmeraren, men vad som bör och kan förenklas beror på vad programmet ska göra: vad är känt för programmeraren från början, vad behöver programmet räkna ut, vad är konstant under programkörningen, vad är föränderligt. Programmeringsparadigm behöver därför inte konkurrera (även om det förekommer så kallade religionskrig), utan de är till för för olika ändamål. Några är avsedda för avancerade matematiska beräkningar, andra för datoranimeringar, andra för artificiell intelligens. Programmeringsparadigm är inte samma sak som metoder för program- och systemutveckling. – Paradigm är ursprungligen en grammatisk term för böjningsmönster, men vetenskapsfilosofen Thomas Kuhn (1922–1996) använde ordet i sin bok De vetenskapliga revolutionernas struktur (1962) som beteckning på det förhärskande tänkesättet i vetenskapen under en period: radikalt nya vetenskapliga teorier blir, enligt Kuhn, inte accepterade enbart på grund av sina förtjänster, utan det krävs en kris som omkullkastar det hittills dominerande paradigmet. När det gäller programmeringsparadigm så är däremot många aktuella samtidigt. (Paradigm kommer av grekiska paradeigma, som kan översättas med [att visa] sida vid sida.) – På engelska: programming paradigm.
[programmering] [10 juni 2021]