Ord och uttryck i it-branschen
(CASE) – en europeisk standard för forensiska it‑system. Alltså it‑system som används i brottsutredningar för undersökning av eventuellt bevismaterial. Polisen i EU-länderna har 2017 kommit överens om att använda CASE för att enklare kunna utväxla information och bistå varandra. CASE är skrivet i öppen källkod och är en tillämpning av Unified cyber ontology, UCO. – Läs mer på GitHub.
[kriminalteknik] [öppen källkod] [16 maj 2017]
en tjänst för anonym registrering av domäner. – Njalla registrerar domäner på begäran av sina kunder, men efter registreringen står Njalla som ägare av domänen. Kunden disponerar domänen och kan publicera webbsidor på den, men kunden kan inte spåras. – Njalla startades i april 2017 av Peter Sunde Kolmisoppi, en av grundarna av Pirate Bay. I oktober 2020 blev IPredator† del av Njalla. – Se njal.la. – Namnet: Njalla är ett samiskt ord för stolpbod eller härbre: ett litet förrådshus byggt på en stolpe för att det ska vara svåråtkomligt för djur.
[dold identitet] [domäner] [ändrad 22 september 2021]
Faktisk.no – system för faktagranskning av nyheter, utvecklat av norska medieföretag. Det presenterades i mars 2017, men hade då inte tagits i drift ännu. Faktisk är ett samarbete mellan Dagbladet (länk), norska radio- och tv-bolaget NRK (nrk.no), och VG (vg.no), ägd av Schibsted. Faktagranskningen ska skötas av ett särskilt aktiebolag som de tre företagen äger tillsammans, men som ska arbeta fristående från ägarna. Systemet bygger delvis på artificiell intelligens, närmare bestämt användning av IBM:s Watson. – Se faktisk.no. – Läs också om Faktiskt.se†.
[ai] [källkritik] [massmedier] [ändrad 2 mars 2018]
Google fact check – tjänst som uppger ifall omstridda påståenden i Googles sökresultat är sanna eller falska. Den infördes i april 2017. Ordet Faktakontroll eller Fact check visas som en länk vid en del sökresultat. – Det är inte Google som bedömer ifall påståenden är sanna eller falska, utan det görs av webbpublikationer som Google, efter ansökan, har bedömt som trovärdiga. Det är de publikationerna som lägger till länken Faktakontroll. Inget utesluter att två sådana publikationer kan ha motsatt uppfattning om ett påståendes riktighet. Antalet sidor med faktakontroll är inledningsvis av naturliga skäl litet. – Läs mer i Googles blogg och på Googles hjälpsidor.
[källkritik] [sökmotorer] [ändrad 29 augusti 2017]
en troligen aldrig realiserad styrenhet som instruerades med fingergester på näraliggande ytor, till exempel på bordsytor. – Welle uppfångade fingergesterna med ett slags ekolod, alltså genom att sända ut ljud på frekvenser som människor inte kan höra och sedan analysera ekot. Det var en liten dosa, ungefär lika stor som en tablettask. Den skulle levereras med förinställda gester, men användaren skulle kunna programmera in egna gester om hon önskade. – Welle kunde användas för att styra elektronisk utrustning av många slag och kommunicerade med dem med Bluetooth. Welle visades upp i mars 2017, och gräsrotsfinansierades genom Kickstarter (länk). Den utvecklades av företaget Maxus Tech i Hongkong (maxustech.com) (bara på kinesiska). Produkten tillverkas tydligen inte längre, om den någonsin har gjort det. – Namnet: Welle är det tyska ordet för våg. Eftersom det är tyska ska det uttalas med v‑ljud: ”välle”.
[aldrig realiserat] [användargränssnitt] [styrdon] [ändrad 29 september 2022]
den första delen av Vault 7, WikiLeaks stora läcka med information om CIA:s verktyg för avlyssning, avläsning och övervakning. – Year Zero släpptes till allmänheten den 7 mars 2017. Bland de avslöjade verktygen fanns metoder för att aktivera inbyggda mikrofoner i mobiltelefoner och i annan elektronisk utrustning utan att ägaren märker det (se fake off). Bland annat skulle det gå med vissa tv‑apparater från Samsung, eftersom de har en inbyggd mikrofon för talstyrning, och kan anslutas till internet. Mindre trovärdiga är ryktena (som inte härrör från läckan) om att CIA kan spionera på dig genom din mikrovågsugn. – Se pressmeddelande från WikiLeaks.
[avslöjanden] [dataläckor] [personlig integritet] [underrättelseverksamhet] [ändrad 21 juni 2018]
en stor mängd dittills hemlig information om CIA:s verktyg för hemlig avläsning och avlyssning. – Vault 7 publicerades av WikiLeaks i flera avsnitt med början den 7 mars 2017. (Se Year Zero.) Det innehåller beskrivningar av ett stort antal operationer och verktyg, bland annat om sätt att avlyssna mobiltelefoner och rumsavlyssning genom hemelektronik som verkar vara avslagen (se fake off). Det innehöll också beskrivningar av andra skadeprogram som används av CIA. – Amerikanen Joshua Adam Schulte, tidigare anställd på CIA, greps i augusti 2017, misstänkt för att ha läckt informationen om Vault 7, och åtalades i juni 2018 (se pressmeddelande). Han beskylls också för innehav av bilder på sexuella övergrepp mot barn. Schulte har varit frihetsberövad sedan han greps. I mars 2020 förklarades han i domstol skyldig till domstolstrots och till att ha lämnat falska uppgifter till FBI. I juli 2022 befanns Schulte skyldig till nio fall av olaga befattning med hemlig handling samt förhindrande av rättvisa. Rättegång innehav av barnpornografi återstår (januari 2023). – Se WikiLeaks webbsidor.
[avslöjanden] [dataläckor] [personlig integritet] [underrättelseverksamhet] [ändrad 24 januari 2023]
ett program som känner igen och pekar ut hatiska uttalanden i kommentarer och i andra forum på nätet. – Perspective bygger på maskininlärning och har utvecklats inom Googles dotterbolag Jigsaw (länk). Det visades upp i februari 2017. Det har tränats på tusentals autentiska kommentarer som har utvärderats av mänskliga bedömare. Meningen är att diskussionsforum, bloggar och tidningar ska kunna koppla in sig på Perspective. – Kritiker har påpekat att Perspective kan bli en form av censur, och att det också kan göra det omöjligt att citera och ta avstånd från hatiska uttalanden som någon annan har gjort. Perspective har inte heller sinne för ironi, som när Donald Trumps uttalande om Hillary Clinton, ”nasty woman”, anammades av Clintons anhängare som började kalla sig själva för ”nasty women”. – Se perspectiveapi.com.
[diskussioner] [näthat] [maskininlärning] [ändrad 24 februari 2021]
the selfie paradox – det faktum att ”alla” tar selfies, men ”ingen” är intresserad av att titta på andras selfies. Paradoxen beskrevs i januari 2017 av Sarah Diefenbach (länk) och Lara Christoforakos (länk) i artikeln ”The selfie paradox: Nobody seems to like them yet everyone has reasons to take them” (länk).
[lagar] [psykologi] [ändrad 21 april 2020]
tidningen Le Mondes (lemonde.fr) nättjänst som varnar för eventuella falska nyheter. Man matar in webbadressen till en nyhetssajt i Décodex sökruta och får som svar en bedömning av sajtens tillförlitlighet på en femgradig skala. (Förutsatt givetvis att Le Monde har utvärderat sajten.) – Décodex har utvecklats av Le Mondes faktagranskningsgrupp Les Décodeurs och öppnades i januari 2017. Den är på franska. – Se lemonde.fr/verification.
[källkritik] [massmedier] [ändrad 26 april 2017]