CIA

  1. the CIA triad, CIA-triangeln – kort för confidentiality, integrity and accessibility – konfidentialitet, integritet och tillgänglighet. Ett godtagbart system för it-säkerhet måste klara dessa tre krav, som delvis kolliderar:
    • konfidentialitet innebär att information och andra resurser skyddas från obehörig insyn och åtkomst;
    • integritet innebär att information är skyddad mot ändringar och radering av obehöriga;
    • tillgänglighet innebär att information och andra resurser är åtkomliga utan avskräckande krångel för behöriga användare.
  1. Central intelligence agency – USA:s underrättelseorganisation – se cia.gov.

[CIA] [förkortningar på C] [it-säkerhet] [underrättelseverksamhet] [ändrad 28 maj 2020]

Crypto AG

ett nerlagt schweiziskt företag som tillverkade krypteringsutrustning. I februari 2020 blev det känt att amerikansk och tysk underrättelsetjänst har kunnat avläsa andra länders krypterade kommunikation med hjälp av särskild utrustning från Crypto AG. Den utrustning som såldes till andra länder än USA och Tyskland hade så kallade bakdörrar som gjorde att CIA och tyska Bundesnachrichtendienst, BND, kunde läsa meddelandena. – Uppgifter om Crypto AG:s koppling till CIA har cirkulerat sedan 1995. Men det var först avslöjanden i Washington Post och tyska tv‑kanalen ZDF i början av 2020 som gjorde kopplingen allmänt känd. Schweiziska regeringen har tillsatt en utredning om saken. – Crypto AG grundades 1952 av den svenska krypteringsexperten Boris Hagelin (1892–1983), men det var en fortsättning på företaget AB Cryptoteknik som grundades i Stockholm 1920 av Arvid Gerhard Damm (1869–1927). Hagelin hade tagit över företaget och av skatteskäl flyttat till Schweiz. Crypto AG såldes 1970 i hemlighet till CIA och BND för 5,75 miljoner dollar. CIA och BND kunde sedan dels tjäna pengar på att sälja kryptoutrustning till andra länder, dels avläsa de ländernas hemliga meddelanden. Operationen, som först gick under täcknamnet Thesaurus, sedan Rubicon, har beskrivits som ”århundradets underrättelsekupp”. Men enligt uppgifter i frisläppta amerikanska dokument hade Hagelin redan 1955 börjat samarbeta med CIA. BND sålde i början av 1990‑talet sin del av Crypto AG till CIA. – 2018 likviderades Crypto AG. Tillgångarna såldes till Crypto International Group (crypto.ch) som ägs av den svenska affärsmannen och krypteringsexperten Anders Linde. Fyra tidigare anställda på Crypto AG har grundat företaget CyOne Security (cyone.ch). Båda dessa företag förnekar allt samröre med CIA eller andra underrättelseorganisationer.

[avslöjanden] [företag] [kryptering] [nerlagt] [skandaler] [underrättelseverksamhet] [15 februari 2020]

Year Zero

den första delen av Vault 7, WikiLeaks stora läcka med information om CIA:s verktyg för avlyssning, avläsning och övervakning. – Year Zero släpptes till allmänheten den 7 mars 2017. Bland de avslöjade verktygen fanns metoder för att aktivera inbyggda mikrofoner i mobiltelefoner och i annan elektronisk utrustning utan att ägaren märker det (se fake off). Bland annat skulle det gå med vissa tv‑apparater från Sam­sung, eftersom de har en inbyggd mikrofon för talstyrning, och kan anslutas till internet. Mindre trovärd­iga är ryktena (som inte härrör från läckan) om att CIA kan spionera på dig genom din mikrovågsugn. – Se press­med­del­ande från WikiLeaks.

[avslöjanden] [dataläckor] [personlig integritet] [underrättelseverksamhet] [ändrad 21 juni 2018]

Vault 7

en stor mängd dittills hemlig information om CIA:s verktyg för hemlig avläsning och avlyssning, pub­li­ce­rad av WikiLeaks i flera avsnitt med början den 7 mars 2017. (Se Year Zero.) – Vault 7 innehåller beskrivningar av ett stort antal operationer och verktyg, bland annat om sätt att avlyssna mobiltelefoner och rumsavlyssning genom hem­elek­­tron­­ik som verkar vara avslagen (se fake off). Det innehöll också be­skriv­ningar av andra skadeprogram som används av CIA. – Amerikanen Joshua Adam Schulte greps i augusti 2017, misstänkt för att ha läckt informationen om Vault 7, och åtalades i juni 2018 (se pressmeddelande). Han beskylls också för innehav av bilder på sexuella övergrepp mot barn. Schulte har varit frihetsberövad sedan han greps, men har ännu inte ställts inför rätta (september 2019). – Se Wiki­Leaks webbsidor.

[avslöjanden] [dataläckor] [personlig integritet] [underrättelseverksamhet] [ändrad 3 september 2019]

Snowden, Edward

Foto av Edward Snowden.
Edward Snowden.

amerikansk it-specialist som har avslöjat USA:s över­vakning av tele- och data­trafik i hela världen. – Edward Snowden läckte hemliga dokument om NSA:s övervakning till journalisten Glenn Greenwald på brittiska tidningen The Guardian, först under pseudonymen Citizen four. Därefter försvann Snowden från USA, och fick så småningom politisk asyl i Ryssland, där han fortfarande bor (2019). – Snowden hade tidigare arbetat för CIA, men de dokument som han röjde fick han tillgång till när han arbetade som inhyrd konsult på NSA. Hans avslöjanden ledde till en kris i för­hållan­dena mellan Väst­europa och USA, eftersom det bland annat framkom att NSA har avlyssnat Tysklands förbunds­kansler Angela Merkels mobil­telefon. Det har också lett till en förtroende­kris i USA, eftersom det blev känt att NSA har avlyssnat amerikaners privata telefonsamtal även när det inte finns någon miss­tanke om brott. – Enligt dokumenten före­kommer det också omfattande utbyte av av­lyss­nad information mellan USA och andra länder, inklusive Sverige, se Five eyes, Nine eyes och Fourteen eyes samt European crypto­logic center. – Den Oscars­belönade filmen Citizenfour från 2014 (se IMDb: länk) handlar om Edward Snowden. Han belönades också 2014 med Right Livelihood-priset (länk). – Edward Snowdens bok Permanent Record (länk), svensk översättning I allmänhetens tjänst (länk), kom ut i september 2019. Kort därefter stämde USA:s regering Snowden och hans förlag för att Snowden hade publicerat boken utan att först låta CIA och NSA granska manuset – se stämningsansökan. – I oktober 2019 blev det känt att det spreds en piratkopia av boken på internet, och att den kopian innehåller skadeprogram – se artikel i Bleeping Computerlänk. – IDG:s artiklar om Edward Snowden: länk.

[avslöjanden] [dataläckor] [edward snowden] [kartläggning] [personer] [rättsfall och skandaler] [spelfilmer] [underrättelseverksamhet] [övervakning] [ändrad 6 november 2019]

Google Earth

satellitfoton av hela jordklotet, samman­ställda av Google till en detaljerad världskarta som kan visas på datorer. – Upp­lös­ningen vari­erar, men ofta kan man se en­skilda bygg­nader och ibland också per­soner på bilderna. – Google Earth lanserades 2005 och bygger på arbete som har utförts av företaget Keyhole, ursprung­ligen finansi­erat av CIA, men 2004 köpt av Google. – Google Earth ska skiljas från Google Maps, som är kon­ven­tio­nella kartor. – För att kunna använda Google Earth måste man ladda ner ett speciellt program. – Se google.com/earth. – I Sverige kallades Google Earth under en tid för Google Jorden.

[geo] [ändrad 19 september 2018]

WikiLeaks

en webbplats och organisation som publicerar hemliga dokument från regeringar, storföretag och andra organisationer. – Wiki­Leaks grundades 2006, och har sedan dess gjort tusen­tals hemliga dokument offent­liga. De som lämnar in dokument till Wiki­Leaks är anonyma, ofta även för WikiLeaks. Wiki­Leaks har bland annat publicerat dokument om hur fångar på Guantánamo Bay behandlas, om censur i Kina, om Scientologi­kyrkan och om den så kallade Climate­gate­skandalen. I april 2010 släppte Wiki­Leaks en video som visade hur ameri­kansk trupp i Irak sköt ihjäl runt tio civila och två reportrar från Reuters. 2017 släppte WikiLeaks information om CIA:s verktyg för avlyssning och övervakning, se Vault 7. Wiki­Leaks har fått flera journa­list­iska ut­märk­elser. Wiki­Leaks är hemlig­hets­fullt, men drivs av en organisa­­tion som heter The Sunshine Press. – Wiki­Leaks drivs av fri­vill­iga och finansi­eras av dona­tioner. Efter­som bland annat konto­korts­före­tag blockerar dona­tioner till Wiki­Leaks startades i slutet av 2012 organisa­tionen Freedom of the press foundation för att slussa bidrag till Wiki­Leaks. – Wiki­Leaks har inget att göra med stift­elsen Wiki­media och är inte heller någon wiki. – Grundare av Wiki­Leaks är australi­ensaren Julian Assange. 2010 anklag­ades Julian Assange i Sverige för sexuella övergrepp. Efter att han först hade förhörts och därefter lämnat Sverige begärdes han häktad, och i december 2010 greps han av polisen i England. Han hölls därefter mot borgen i hus­arrest i England medan engelska dom­stolar prövade den svenska åklagarmyndighetens begäran om utläm­ning. Sommaren 2012, efter att beslutet om utläm­ning hade blivit defini­tivt, tog Assange sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London och begärde politisk asyl. Han fruktade att han, om han utlämnades till Sverige, kommer att skickas vidare till USA och ställas inför rätta där för spioneri. Ecuador beviljade honom asyl den 16 augusti 2012. Den 11 april 2019 återkallade Ecuador Assanges asyl och lät brittisk polis komma in på ambassaden och gripa Assange. I maj 2019 dömdes han till 50 veckors fängelse för att ha smitit från borgen. – I november 2018 blev det känt att det finns ett hemligt åtal i USA mot Julian Assange – se artikel i The Guardian. – Förunder­sök­ningen mot Julian Assange i Sverige lades ner den 19 maj 2017. Filmen Risk från 2016 handlar om Assange, se IMDb (länk). – Se wikileaks.org. – I december 2010 startade avhopp­are från WikiLeaks en liknande organisation, Open­Leaks†, som inte blev något, och 2012 startade hackargruppen Anonymous sajten Paranoia. – Läs också om Anti Leaks.

[avslöjanden] [ändrad 2 maj 2019]