– eller rubber-hose, rubberhose – gummislang:
- – rubber hose cryptanalysis – ”kryptoanalys med knogjärn” – det att någon tvingas avslöja nyckeln till ett krypterat meddelande genom hot, tvång, misshandel eller tortyr. (Rubber hoses, gummislangar, används som ett slags piskor);
- – rubber hose cryptography, rubber hose file system – beteckning på system för förnekbar kryptering. Syftet är att det inte ska löna sig att tvinga någon att avslöja krypteringsnyckeln (rubber hose cryptanalysis). Även om personen lämnar ifrån sig nyckeln kommer det att finnas filer på hårddisken (eller annan lagringsenhet) som inte syns för inkräktaren. Det behövs ytterligare lösenord för att man ens ska se att de filerna existerar. Det ska alltså inte gå för en utomstående att hitta alla krypterade filer på en hårddisk / SSD. Principerna för rubber hose cryptography formulerades under åren 1997–2000 av Julian Assange, Suelette Dreyfus (på Twitter) och Ralf Weinmann. – Se denna artikel (arkiverad). Det finns ett filsystem som heter Rubberhose och som tillämpar principerna i artikeln, men det underhålls inte. Ett liknande system är TrueCrypt (se SourceForge: länk). – Utvecklingsprojektet Rubberhose gick först under namnet Marutukku;
- – rubber hose animation – ”gummislangsanimering” – en tidig stil i tecknade filmer där armar och ben tecknades böjliga som gummislangar: de hade inga armbågar, knän eller handleder.
[kryptering] [rörliga bilder] [13 september 2020]
(1982) – svensk programmerare som 2019–2023 var misstänkt och åtalad för dataintrång i Ecuador. Han friades i lägsta instans i januari 2023. Åklagaren överklagade i maj 2023. – Ola Bini greps i april 2019 av polisen i Ecuador. – Anklagelserna mot honom var först oklara: han beskylldes först för att ha försökt sabotera Ecuadors statliga it‑system, senare för dataintrång. – Själv tror Ola Bini att den egentliga orsaken är hans vänskap med Wikileaks‑grundaren Julian Assange: Bini greps dagen efter att Ecuador hade dragit tillbaka Julian Assanges asyl och låtit brittisk polis gripa Assange på ambassaden i London. Bini hade besökt Assange tolv gånger på ambassaden. – Ola Bini släpptes från häktet i juni 2019, men fick inte lämna Ecuador. I slutet av augusti 2019 ändrades brottsrubriceringen i förundersökningen mot Bini från ”attack mot datorsystems integritet” till ”otillåtet intrång i datorsystem”. Första domstolsförhandlingen hölls i december 2020. – Ola Bini har bott i Ecuador sedan 2014, och han har arbetat på Centro de autonomía digital (länk). – Se olabini.com och konto på Twitter. – Ola Bini har många gånger medverkat i IDG:s publikationer – se denna länk.
[personer] [politik] [ändrad 5 maj 2023]
pseudonym för en hackare eller hackargrupp som 2016 påstås ha gjort dataintrång i det amerikanska Demokratiska partiets it‑system. – Dokument som kom från dataintrånget, eller som hade läckts från samma källa på andra sätt, publicerades sedan av WikiLeaks och i tidningen The Hill (thehill.com). I oktober 2016 kom Guccifer 2.0 också över en lista över donatorer till Clinton Foundation, som stödde presidentkandidaten Hillary Clinton. – Vem eller vilka som döljer sig bakom pseudonymen är okänt. Det har spekulerats i att det är rysk underrättelsetjänst, men det har inte belagts. Tvärtom har personer som granskat den bevisning som åklagaren Robert Mueller (som 2018 åtalade 12 ryska agenter för att ha legat bakom intrången) har lagt fram dragit slutsatsen att attackerna kommer från platser i USA, och att syftet kan vara att lägga skulden på Ryssland och dessutom att knyta WikiLeaks och Julian Assange till Guccifer 2.0. – Se guccifer2.wordpress.com (från 2017) och Wikipedia (länk). – Namnet: Uppkallat efter Guccifer, en rumänsk hackare.
[dataläckor] [hackare] [underrättelseverksamhet] [ändrad 22 maj 2020]
en rörelse som förespråkade rätten till anonymitet och kryptering på internet. – Rörelsen var mest aktiv på 1990‑talet. Bland grundarna fanns John Gilmore. En annan deltagare, Tim May, skrev 1992 The crypto anarchist manifesto, se denna länk, och en mer ingående förklaring i Cyphernomicon (länk). Jacob Applebaum utvecklade webbläsaren Tor; Bram Cohen skapade BitTorrent. Rörelsen har bland annat gett inspiration till skapandet av kryptovalutan bitcoin. – Cypherpunk är också en typ av anonymitetsserver. – Cypherpunks (länk) är en bok från 2012 av Wikileaks grundare Julian Assange, som var en av deltagarna i rörelsen. – Läs mer om cypherpunk i Wikipedia och i denna artikel från 1994 i Wired: länk. – Ordet: Cypherpunk är en ordlek på cyberpunk och cypher. Ordet står sedan 2006 i Oxford English Dictionary (länk).
[aktivism] [dold identitet] [kryptering] [ord på -punk] [ändrad 28 juni 2021]
(CFAA) – en amerikansk lag mot dataintrång. – Lagen förbjuder utomstående att skaffa sig tillgång till information på vissa datorer. Lagen förbjuder också att man stör eller saboterar driften av sådana datorer, eller kommunikationen mellan dem. Det är också förbjudet att olovligen använda sådana datorer för eget bruk, utom i marginella fall. – CFAA gäller för det som i lagen kallas för skyddade datorer (protected computers). Som sådana räknas datorer som används av myndigheter och finansiella institutioner samt i handel och kommunikation mellan delstaterna eller med andra länder. Lagen stiftades redan 1984, och har ändrats sedan dess. – Det var CFAA som åberopades i det uppmärksammade åtalet mot Aaron Swartz. Med anledning av det har det föreslagits att lagen ska mildras, se Aarons lag. Lagen åberopas också i åtalet mot Julian Assange (se WikiLeaks) i USA. – Lagtexten finns här: länk.
[dataintrång] [lagar] [ändrad 15 april 2019]
en webbplats och organisation som publicerar hemliga dokument från regeringar, storföretag och andra organisationer. – WikiLeaks grundades 2006, och har sedan dess gjort tusentals hemliga dokument offentliga. De som lämnar in dokument till WikiLeaks är anonyma, ofta även för WikiLeaks. WikiLeaks har bland annat publicerat dokument om hur fångar på Guantánamo Bay behandlas, om censur i Kina, om Scientologikyrkan och om den så kallade Climategate‑skandalen. I april 2010 släppte WikiLeaks en video som visade hur amerikansk trupp i Irak sköt ihjäl runt tio civila och två reportrar från Reuters. 2017 släppte WikiLeaks information om CIA:s verktyg för avlyssning och övervakning, se Vault 7. WikiLeaks har fått flera journalistiska utmärkelser. WikiLeaks är hemlighetsfullt, men drivs av en organisation som heter The Sunshine Press. – WikiLeaks drivs av frivilliga och finansieras av donationer. Eftersom bland annat kontokortsföretag blockerar donationer till WikiLeaks startades i slutet av 2012 organisationen Freedom of the press foundation för att slussa bidrag till WikiLeaks. – WikiLeaks har inget att göra med stiftelsen Wikimedia och är inte heller någon wiki. – Grundare av WikiLeaks är australiensaren Julian Assange. 2010 anklagades Julian Assange i Sverige för sexuella övergrepp. Efter att han först hade förhörts och en tid därefter hade lämnat Sverige begärdes han häktad, och i december 2010 greps han av polisen i England. Han hölls därefter mot borgen i husarrest i England medan engelska domstolar prövade den svenska åklagarmyndighetens begäran om utlämning. Sommaren 2012, efter att beslutet om utlämning hade blivit definitivt, tog Assange sin tillflykt till Ecuadors ambassad i London och begärde politisk asyl. Han fruktade att han, om han utlämnades till Sverige, kommer att skickas vidare till USA och ställas inför rätta där för spioneri. Ecuador beviljade honom asyl den 16 augusti 2012. Den 11 april 2019 återkallade Ecuador Assanges asyl och lät brittisk polis komma in på ambassaden och gripa Assange. I maj 2019 dömdes han till 50 veckors fängelse för att ha smitit från borgen. – I november 2018 blev det känt att det finns ett hemligt åtal i USA mot Julian Assange – se artikel i The Guardian. – Förundersökningen mot Julian Assange i Sverige lades ner den 19 maj 2017. Filmen Risk från 2016 handlar om Assange, se IMDb (länk). – Se wikileaks.org. – I december 2010 startade avhoppare från WikiLeaks en liknande organisation, OpenLeaks†, som inte blev något, och 2012 startade hackargruppen Anonymous sajten Paranoia. – Läs också om Anti Leaks.
[avslöjanden] [ändrad 2 maj 2019]
Lulz Security – en anonym hackar‑grupp som i juni 2011 begick dataintrång mot amerikanska senaten och mot kända företag och organisationer. Kallade sig också för the Lulz Boat. – LulzSec meddelade i slutet av juni 2011 genom Twitter att gruppen hade upplösts. Men i mars 2012 slog FBI till mot medlemmar av LulzSec, och fem personer åtalades för stämpling till brott. Det uppgavs då att en ledande person inom LulzSec, Hector Monsegur, känd som Sabu, hade tjallat på de andra sedan sommaren 2011 (se artikel i Motherboard). Enligt USA:s justitiedepartements uppgifter i åtalet mot Julian Assange samarbetade Monsegur med FBI år 2012 (se pressmeddelande). – I maj 2013 dömdes fyra medlemmar av LulzSec i Storbritannien till fängelsestraff. – Se också Operation AntiSec. – Mer i Wikipedia.
[dataintrång] [hackare] [it-relaterad brottslighet] [ändrad 25 juni 2020]