Kategori: hårdvara

ändare

svenska för endian – syftar på de två skolorna för byteordning, nämligen big‑endian och little‑endian (tjock­ändare och smal­ändare). – Ändarna tvistar om ifall det är mest ända­­måls­­enligt att lagra tal i datorns minne i rak ordning, big‑endian, (som när ett tusen skrivs 1 000, alltså största värdet först) eller i omvänd ordning, little‑endian (som om ett tusen skulle skrivas ”0001”, största värdet sist). – Ordet: Benämningarna big‑endian och little‑endian är hämtade från Jonathan Swifts satir Gullivers resor från 1726. I landet Lilliput pågår politiska strider mellan de som knäcker ägg i den smala änden och de som knäcker ägg i den tjocka änden.

[byteordning] [datorvetenskap] [ändrad 28 september 2021]

drive

lagringsenhet – hårddisk (hard drive) eller annat lagringsminne. – En drive kan till exempel vara en hårddisk, en del av en hårddisk, se partition, ett inbyggt halvledarminne (SSD), ett USB­‑­minne, en optisk disk i en brännare eller ett magnetband. – Bakgrund: När det gäller magnetiska diskar brukar man på engelska skilja mellan disk och drive. Så länge som man an­vände disketter, som var ett slags magnetisk disk, så var disken skivan med data, medan drive stod för anordningen som läste och skrev till disken. I hård­diskar finns det sedan länge alltid flera diskar (roterande skivor) i samma hölje, som också innehåller skriv- och läsmekanismen. På svenska kallar vi helheten för disk, på engelska heter det drive. På svenska finns inget ord som direkt motsvarar drive, så om det inte passar med disk eller hård­disk (Apple brukar skriva skiva) får man skriva lagrings­enhet eller bara enhet.

[lagringsmedier] [ändrad 22 november 2017]

minneskort

lagringsminne i form av ett kort, avsett för mobil­tele­foner, digital­kameror och annat hand­hållet. – Ett minneskort är ungefär lika stort som ett fri­märke, några milli­meter tjockt och med en kapacitet på några giga­byte. Korten är lös­tag­bara och sätts i kortplatser, som kan vara inbyggda eller separata enheter: kortläsare. Minneskort finns i många olika fysiska format, och varje format kräver en speciell kortplats. Minnes­­kort kallas ibland också för mediekort. – För minnespinne, se USB‑minne.

[kort] [lagringsmedier] [ändrad 27 april 2020]

register

  1. – (för engelska registry) – i Windows: förteckning över datorns program, inklusive operativsystemet, maskinvaran, inställningar och information om användare och deras behörigheter. Det används av operativ­systemet för att se vilka resurser som finns i systemet och hur de ska användas. Re­gist­ret omfattar nyckel (key) och värde (value) för varje post i registret. Nyckeln kan beskrivas som namn och adress, värden är de in­ställningar som är knutna till resursen. (Se nyckel-värde.) – Windows system med ett enda centraliserat register skiljer sig från motsvarande hantering av information om resurser i Unix (inklusive Linux med Android och macOS). Windows register anses ha både för- och nack­delar jäm­fört med den mer decentraliserade informationen i Unix;
  2. – minnesutrymme i processorn som tillfälligt håller data — tal eller instruktioner — som hämtas från arbets­minnet och an­vänds i be­räkningar. Register är datorns snabbaste minnen, eftersom de är in­bygg­da i processorn. Ut­bytet av data mellan arbets­minne och register sker automatiskt och är inget som användaren kan eller behöver göra något åt. Data­mängden som ryms i ett register kallas för ord eller (äldre) dator­ord. Varje pro­cessor har många register. Ordlängden i registren i moderna proces­sorer är vanligen 32 bit eller, allt oftare, 64 bit;
  3. – (föråldrat) – i äldre svensk datorterminologi kallades ibland filer för ”register”.

[processorer] [windows] [ändrad 11 december 2019]