exponering

  1. – i it-säkerhet: en blotta – något i ett it‑system som under­lättar för angripare att räkna ut hur systemet kan angripas. – En exponering ger inte angriparen direkt möjlighet att tränga in i it‑systemet, men det ger angriparen möjlighet att studera och kart­lägga det, och att komma över användbar information. Exponeringar är alltså inte lika allvarliga säkerhets­brister som sårbarheter. – På engelska: exposure;
  2. – i reklam: se sidexponering;
  3. – i fotografering: kombination av bländare och slutartid.

[it-säkerhet] [kameror] [webbstatistik] [ändrad 16 maj 2018]

Eye-fi

tidigare varumärke för ett minneskort med trådlös dataöverföring för kameror. – Eye‑fi överförde bilder med wi‑fi till en förvald mottagare. Bilderna kunde också överföras till en molntjänst. Eye‑fi var varumärke för produkter från ett företag med samma namn, och namnet anspelade förstås på wi‑fi. Företaget Eye‑fi köptes 2016 av Ricoh, som döpte om Eye‑fis molntjänst till Keenai och lade ner den 2018.

[lagringsmedier] [nerlagt] [kameror] [kort] [uppköpt] [ändrad 13 november 2020]

35-mm equivalent

om digitalkameror: 35-milli­meters­­ekvi­­valent bränn­­vidd – sätt att ange bränn­­vidden på en digital­­kamera så att det blir lättbegripligt för de som är vana vid små­­bilds­­kameror för 35‑millimetersfilm. – Man anger den brännvidd som på en småbildskamera skulle ge samma bildvinkel som digitalkameran ger med ett visst objektiv. – På en digitalkamera kan nämligen en bränn­­vidd på 20 eller 25 millimeter ge samma bild som en bränn­vidd på 50 millimeter ger på en små­bilds­kamera. Det beror på att bildvinkeln inte bara beror på brännvidden, utan också på hur stor bildsensor kameran har. (Det gäller också för kameror för film. För en småbilds­­kamera hade ett normal­objektiv 50 millimeters brännvidd, men för en Hassel­blad med film­formatet 60⨯60 millimeter var normalobjektiven på 85 milli­meter.) Och digitalkameror brukar ha bildsensorer som är mindre än en traditionell film­ruta på 24⨯36 millimeter. Det gör att en brännvidd som räknas som vid­vinkel på en småbilds­kamera i stället på en digitalkamera kan ge en bild som ett normalobjektiv. – Ofta skriver man på svenska bara till exempel: ”15 mm (motsvarar 85 mm)”, och tar för givet att kameraköparen för­står att man jämför med objektiv för 35‑millimeters­film. På en småbildskamera räknas brännvidder runt 50 milli­meter som normal (motsvarar det bildfält som ögat ser), 35 milli­meter och därunder som vidvinkel och över 70 millimeter som tele. För att köparen snabbt ska fatta vad som är vidvinkel, normal och tele anger tillverkarna alltså ofta inte (inte bara) den faktiska brännvidden, utan räknar om till motsvarande bränn­vidd för småbildskameror.

[kameror] [ändrad 27 juni 2018]

optisk zoom

riktig zoom – möjlighet till steglös förändring av ett kameraobjektivs brännvidd. – Det innebär i praktiken att fotografen kan ändra bildvinkeln: antingen fotografera som genom en kikare (tele) eller få stor bildvinkel på bilden (vidvinkel) – eller något däremellan. Med en äkta zoom kan fotografen förändra brännvidden utan att behöva rätta till skärpeinställningen. Alternativet, där fotografen måste justera skärpan efter att ha ändrat brännvidden, kallas för variofokus och är numera ovanligt. Digitala kameror kan också ha så kallad digital zoom, som inte är zoom alls, utan beskärning. – Benämningen optisk zoom är en så kallad retronym.

[kameror] [retronymer] [ändrad 24 april 2013]

bildvinkel

om kameror: vinkeln mellan ytterkanterna på ett fotomotiv, sett från kameran. Vinkeln mäts på bildens diagonal. Anges sällan i grader, utan man talar i stället om objektivets brännvidd. Bildvinkeln kan vara tele (snäv vinkel), vidvinkel (stor vinkel) eller normal (ungefär som ögats bildvinkel). Enkelt uttryckt är bildvinkeln ett mått på ifall ett objektiv förstorar (som en kikare) eller förminskar. Bildvinkeln hör ihop med objektivets bränn­vidd. Ju längre brännvidd, desto snävare bildvinkel (alltså tele). Men bildvinkeln beror lika mycket på film­formatet eller bildsensorns storlek: ett 50mm‑objektiv är ett normalobjektiv på en traditionell småbildskamera för film, men det skulle vara ett teleobjektiv på de flesta digitalkameror, eftersom bildsensorn täcker en mindre yta än en filmruta. – Se 35‑mm equivalent. – På engelska: angle of view.– Mer i Wikipedia.

[kameror] [ändrad 5 juni 2021]

upplösning

  1. – mått på hur små detaljer som kan urskiljas i en bild. I digitala bilder är det antalet bildpunkter (pixel) per längdenhet. – Ett vanligt sätt att mäta upplösning i analog teknik är att avbilda tätt liggande linjer. Upplösningen definieras då som det kortaste avståndet mellan linjerna då linjerna fortfarande kan särskiljas. Upplösning brukar anges i punkter per tum (dots per inch, dpi) eller pixel per tum (pixels per inch, ppi), ibland omräknat till pixel per centimeter. Detta är den definition av upplösning som traditionellt används inom optik och vid tryckning. Mer precist: ytupplösning;
  2. – se skärmupplösning;
  3. – i digital fotografi: antalet pixel i bildfilen utan längdmått. Till exempel 1024⨯768. Detta kallas också för pixelmått. Bildpunkterna i kamerans minne har ju inget mått som kan anges i millimeter. Upp­lös­ning i traditionell betydelse, alltså angett i pixel per centimeter, kan inte anges förrän bilden realiseras på bildskärm eller skrivs ut, och då varierar ju måtten beroende på bildskärmens storlek;
  4. – om processorer: mått på hur små detaljer som kan framställas vid processortillverkning. Mäts numera vanligtvis i nanometer (miljarddels meter). Under 2020 utvecklade Intel en processor med en upplösning på sju nanometer. Apples processorer M1 och M2 har en upplösning på fem nanometer. I oktober 2022 meddelade Samsung att företaget 2027 kommer att tillverka processorer med en upplösning på 1,4 nanometer (se pressmeddelande). Då närmar man sig den gränsen då kvantfysikens effekter gör det svårt att få elektronerna att hålla sig i rätt fåra;
  5. – ofta också: mått på hur små detaljer som kan urskiljas i motivet. Man kan till exempel säga att satellitbilderna som används i Google Earth har hög upplösning. Då handlar det inte om upplösningen på bildens yta, utan om att man till exempel kan urskilja en bil eller en person på jordytan. Den upplösningen beror på kamerans (eller kikarens) upp­lös­ning och på avståndet till motivet, samt i praktiken också på yttre omständigheter som vibrationer och dis.

– Skilj mellan upplösning och det vaga begreppet definition (om bilder). – Se också pixeldjup och bildupplösning. – På engelska: resolution.

[bildbehandling] [bildskärmar] [kameror] [processorer] [upplösning] [språktips] [ändrad 5 oktober 2022]

camcorder

videokamera (med inspelning). – Termen camcorder (camera + recorder) började användas på 1980‑talet när det var en nyhet att videokameran och videoinspelaren var samma apparat. Tidigare hade kameran varit separat, kopplad till inspelningsapparaten med en kabel. Numera har nästan alla digitala videokameror inspelning till inbyggt minne, så detta är inget som behöver nämnas. Camcorder kan alltså översättas med videokamera.

[kameror] [videoteknik] [17 oktober 2012]

Lytro

ett nerlagt amerikanskt företag som utvecklade kameror som tog bilder som kunde fokuseras om i efterhand. – Lytro grundades 2006 av Ren Ng (länk) och avvecklades i början av 2018. Lytros produkter byggde på en teknik som kallas för light field photography eller plenoptik. Det innebär att kameran inte bara registrerar vilken punkt en ljusstråle träffar sensorn på. Den registrerar också ljusstrålens infallsvinkel. I princip innebär det att kameran tar ett slags tredimensionell bild. Men i stället för till 3d används tekniken så att man i efterhand kan göra en oskarp bild skarp eller flytta skärpan från ett avstånd till ett annat. Man kan också ändra skärpedjupet. – Lytros första produkt var en stillbildskamera som släpptes 2012. 2015 bytte företaget inriktning och utvecklade en videokamera för professionellt bruk. I mars 2018 meddelade företaget att det ska avvecklas. Sajten lytro.com är stängd.

[företag] [kameror] [nerlagt] [ändrad 20 juni 2018]

CMOS

complementary metal-oxide semiconductor – typ av elek­tron­isk krets som bland annat används som bildsensor i kameror. Den har blivit ett alternativ till CCD i kameror. – Tekniken för att framställa CMOS‑kretsar patenterades 1967 av ameri­kanen Frank Wanlass (länk). – CMOS-kretsar är okänsliga för brus, och drar nästan ingen ström när de går på tomgång. – Bildsensorer baserade på CMOS‑kretsar kallas också för active pixel sensors, APS. Men oftast kallas de bara för CMOS. – CMOS‑sensorer användes från början mest i enklare digitalkameror, till exempel i mobiltelefoner, men de har sedan slutet av 00‑talet spritt sig även till dyrare kameror. – Se Wikipedia.

[elektronik] [kameror] [ändrad 1 november 2018]

CCD

förkortning för charge coupled device, på svenska laddningskopplad krets, anordning eller mekanism – en typ av bildsensor som används i digitalkameror i stället för film. – En CCD omvandlar det ljus som träffar den till elektriska impulser. – CCD-tekniken utvecklades 1969 av Willard Boyle och George Smith (länk)Bell Labs. De belönades 2009 med Nobelpriset i fysik (länk). – Termen charge coupled, på svenska laddningskopplad, syftar på att ljuset som faller på kretsen skapar elektriska laddningar som förflyttas genom kretsen som om de vore sammankopp­lade i en kedja. Till sist kommer laddning­ar­na till en förstärkare som skapar en signal som kan bearbetas för att skapa en bild. – Som alterna­tiv till CCD i digital­kameror används CMOS. – Läs mer om CCD i Wikipedia.

[elektronik] [förkortningar på C] [kameror] [ändrad 28 maj 2018]