Faktisk.no – system för faktagranskning av nyheter, utvecklat av norska medieföretag. Det presenterades i mars 2017, men hade då inte tagits i drift ännu. Faktisk är ett samarbete mellan Dagbladet (länk), norska radio- och tv-bolaget NRK (nrk.no), och VG (vg.no), ägd av Schibsted. Faktagranskningen ska skötas av ett särskilt aktiebolag som de tre företagen äger tillsammans, men som ska arbeta fristående från ägarna. Systemet bygger delvis på artificiell intelligens, närmare bestämt användning av IBM:s Watson. – Se faktisk.no. – Läs också om Faktiskt.se†.
[ai] [källkritik] [massmedier] [ändrad 2 mars 2018]
broms mot hatiska och irrelevanta kommentarer till nyhetsartiklar på nätet: innan man får skriva en kommentar måste man svara på ett antal frågor (en quiz) om artikelns innehåll. Kommentarsfältet öppnas bara om man har svarat rätt. Samma metod kan givetvis användas på bloggar och i andra medier. – Quizlåsning testades först i februari 2017 på norska NRK, se denna länk. – Ordet quizlåsning används inte i Norge, däremot i svensk press.
[massmedier] [näthat] [sociala medier] [ändrad 16 juli 2017]
tidningen Le Mondes (lemonde.fr) nättjänst som varnar för eventuella falska nyheter. Man matar in webbadressen till en nyhetssajt i Décodex sökruta och får som svar en bedömning av sajtens tillförlitlighet på en femgradig skala. (Förutsatt givetvis att Le Monde har utvärderat sajten.) – Décodex har utvecklats av Le Mondes faktagranskningsgrupp Les Décodeurs och öppnades i januari 2017. Den är på franska. – Se lemonde.fr/verification.
[källkritik] [massmedier] [ändrad 26 april 2017]
(AMP) – ett projekt för kodning av tidningssidor så att de snabbt ska kunna visas på smarta mobiler. AMP har bland annat följande funktioner:
- – asynkron Javascript. Det innebär att en sida inte måste vänta medan ett Javascript blir inläst och exekverat. Resten av sidan renderas utan att vänta på Javascript;
- – inga anrop till externa webbresurser får fördröja renderingen av resten av en sida;
- – yttermått för varje element på sidan måste anges redan i HTML‑koden. Telefonen kan därför avsätta utrymme åt varje element innan innehållet har laddats ner. Sidans struktur kan därför ritas upp innan sidan fylls på med text och bild. Man slipper ryckiga förändringar av sidan.
– AMP använder en form av HTML som heter AMP HTML. Det fungerar på de senaste versionerna av alla vanliga webbläsare. Det utvecklas i öppen källkod av Google i samverkan med projektet Digital news initiative, DNI. – Se amp.dev.
[massmedier] [webbpublicering] [öppen källkod] [ändrad 8 maj 2019]
(DNI) – satsning på kvalitetsjournalistik i ett samarbete mellan Google och europeiska nyhetsmedier. DNI startade 2016. Det handlar huvudsakligen om verktyg för journalistik och publicering. Ett konkret resultat är Accelerated mobile pages (AMP), ett webbsideformat för snabb inläsning av tidningssidor på mobiltelefoner. – Se digitalnewsinitiative.com.
[massmedier] [ändrad 4 april 2017]
amerikansk tidskrift som gavs ut 1950 till 1972. Den anses vara den äldsta tidskriften om datorer. Tidskriften hette först Roster of Organizations in the Field of Automatic Computing Machinery, senare The Computing Machinery Field. Redaktör var Edmund C Berkeley. – Se denna länk.
[nerlagt] [tidskrifter] [ändrad 17 oktober 2016]
förbud mot att publicera böcker, tidningar, radio- och tv‑program eller andra konstnärliga verk eller att framföra scenkonstverk utan att de först har godkänts av en myndighet. Myndigheten kan bestämma att delar av informationen ska strykas eller bytas ut innan den får ges ut. – I länder med tryckfrihet finns ingen censur, men det betyder inte att man får publicera vad som helst. Men åtal för brott mot Tryckfrihetsförordningen eller motsvarande kan i länder utan censur väckas bara efter publiceringen. – Förbud mot att publicera viss information (se till exempel IP‑blockering) är inte censur i strikt bemärkelse om det inte förekommer förhandsgranskning, men det får i praktiken samma resultat som censur. – Att massmedier refuserar inskickat material är inte censur, vilket en del tycks tro. Däremot förekommer något som kallas för självcensur, vilket innebär att tidningar av rädsla för konsekvenserna låter bli att publicera information som de egentligen skulle vilja publicera. – En tjänsteman som utövar censur kallas för censor, vilket inte ska förväxlas med sensor. – Censur kommer av ett latinskt ord som från början betydde klander. – Läs också om innehållsfiltrering.
[censur] [juridik] [massmedier] [tryckfrihet] [ändrad 30 mars 2023]
Manila principles on intermediary liability – sex principer om att den som förmedlar information från någon annan inte ska hållas ansvarig för innehållet. (Se också budbärarimmunitet.) Manilaprinciperna är inte lagligt bindande, utan har utarbetats av ett antal ideella organisationer. De presenterades 2015. Principerna är:
- – Förmedlare ska inte kunna hållas ansvariga för innehållet i meddelanden som de förmedlar från tredje part;
- – Ingen ska kunna åläggas att blockera sådant innehåll utan åläggande från juridisk myndighet;
- – Åläggande om blockering ska vara tydligt, entydigt och utfärdat i laga ordning;
- – Lagar, ålägganden och förfaranden som gäller blockering av material måste uppfylla krav på nödvändighet och proportionalitet;
- – Lagar, regler och förfaranden som gäller blockering av material måste vara i enlighet med lag och rätt;
- – Insyn och laga ansvar måste ingå i lagar, regler och förfaranden som gäller blockering av material.
– Läs mer på manilaprinciples.org.
[censur] [webbpublicering] [yttrandefrihet] [ändrad 3 april 2017]