Polis, säkerhetstjänster och underrättelsetjänsters övervakning av privatpersoner. Även: telefonövervakning. – Se också kategorin övervakning av personal.
en hemlig webbplats med bilder på sexuella övergrepp mot barn, avslöjad av FBI i början av 2015. FBI tog då Playpens server i beslag, men lät innehållet vara tillgängligt på internet för att kunna identifiera besökare. (FBI:s insats kallades för ”Operation Pacifier”.) Besökarna hemlighöll sina identiteter genom att använda anonymiseringsnätverket Tor, men FBI lyckades ändå identifiera många av dem. – Playpen hade över 200 000 registrerade besökare, men åtal väcktes mot bara 137. Och i april 2016 beslöt en domare att en av de åtalade måste gå fri på grund av en formalitet (technicality): den domare i Virginia som gav FBI tillstånd till husrannsakan, alltså till att installera avläsnings-program på den misstänktes datorer, hade inte rätt att ge ett sådant tillstånd, eftersom den misstänkte inte bodde i Virginia. – I mars 2017 la åklagaren ner målet mot en annan misstänkt, efter att en annan domare hade fastslagit att den misstänkte hade rätt att granska källkoden till det program som FBI använde för att avläsa hans datakommunikation. (Se Network investigative technique, NIT.) Hellre än att släppa FBI:s hemliga avläsningsprogram la åklagaren ner åtalet. (Den åtalade är inte friad, utan åtalet kan tas upp igen.)
– dataavläsning – hemlig avläsning av data som bearbetas i en dator eller överförs på internet eller i andra nätverk. Det kallas ofta också för avlyssning, men det ordet är uppenbarligen inte sakligt rätt. – Läs också om hemlig dataavläsning och eavesdropping;
– allmänt inom it: uppfångande av information i någon form, eventuellt också med igenkänning. En hårddisk läser av en fil, en skanner läser av det som finns på ett papper, maskinläsning kan också omvandla text på ett papper till maskinläsbar text, kroppsavläsning (biometri) läser av människokroppens egenskaper.
(NIT) – amerikanska FBI:s beteckning på dess egna tekniker för övervakning, avlyssning, dataavläsning och dataintrång. – Alltså sådant som hackare också gör. Bland annat installeras avläsningsprogram i smyg på misstänkta personers dator som ett sätt att kringgå anonymiersingsnätverk som Tor. – NIT figurerade i avslöjandet av Playpen, ett nätverk som spred bilder på sexuella övergrepp mot barn, och i den rättsliga process som följde. Där la åklagaren ner ett åtal hellre än att, som domaren hade beordrat, låta den åtalade ta del av källkoden till NIT.
en svensk myndighet som har tillsyn över brottsbekämpande myndigheters användning av övervakning och hemlig information. – Tillsynen gäller bland annat avlyssning och övervakning av telefon- och datatrafik, skyddade identiteter och polisens hantering av personuppgifter. – Nämnden har funnits sedan 2008. Den tog över den tidigare Registernämndens uppgifter. – Se sakint.se.
– In English:The Swedish commission on security and integrity protection is a government agency that supervises the use by law enforcement agencies of secret surveillance and of qualified assumed identities and associated activities. The Commission also supervises the processing of personal data by the Swedish police. – See sakint.se (in English). – For more summaries in English, please click on this link.
– namn på ett antal program som brittiska GCHQ påstås installera i smyg på mobiltelefoner och datorer för att avlyssna och övervaka användarna. Det blev känt efter Edward Snowdens avslöjanden. – Nosey smurf kan slå på mobiltelefonens mikrofon i smyg; Dreamy smurf kan slå på en avstängd mobiltelefon; Tracker smurf fastställer mobiltelefonens position med hög precision och Paranoid smurf gör smurfprogrammen svåra att upptäcka. GCHQ har inte förnekat att programmen finns, utan hänvisar till hotet från terrorister;
– Ordet smurf kommer från de tecknade filmerna om smurfarna, som brukar byta ut alla möjliga ord mot smurf: ”Jag tror att jag ska smurfa mig en smörgås.” (Smurf heter schtroumpf på originalspråket franska, men smurf på svenska och engelska.)
(även wire tapping) – telefonavlyssning, avlyssning. Ordet används också om avläsning av datatrafik. Som framgår av förleden wire- syftar termen på trådbunden kommunikation.
(URL poisoning) – metod att hålla hålla reda på besökare på en webbplats – ett alternativ till kakor(cookies): besökare tilldelas en unik URL (webbadress) för varje sida de besöker på webbplatsen. Det är sidans vanliga URL med ett tillägg som särskiljer besökarna. – För webbläsaren är det ingen praktisk skillnad mellan den egentliga URL:en och URL:en med tillägget: den hämtar samma sida i båda fallen. Men när besökaren går från den första sidan till nästa på webbplatsen får webbservern automatiskt URL:en till den sida som besökaren senast har besökt, inklusive tillägget. Det går därför att kartlägga vilka sidor som varje enskild besökare tittar på. Eftersom den ”förgiftade” URL:en också kan sparas i webbläsarens bokmärken / favoriter och i historiefilen (för automatisk URL‑ifyllning) kan webbservern känna igen besökaren även vid senare besök – förutsatt att hon använder samma dator och samma webbläsare. – Syftet med förgiftade URL:er är samma som med kakor, men eftersom besökaren inte kan blockera förgiftade URL:er anses det etiskt tvivelaktigt. (Jämför också med DNS‑förgiftning, som är något helt annat.)
(third-party cookie) – kaka(cookie) som kommer från en annan webbplats än den som placerar kakan i besökarens webbläsare. – Till exempel kan webbplatsen storforetaget.se (första part) lägga ut en kaka från besoksstatistik.se(tredje part). Den kakan kan då läsas av andra webbplatser som också samarbetar med besoksstatistik.se, eller direkt av besoksstatistik.se, ifall användaren besöker den webbplatsen. – Syftet med tredjepartskakor är oftast att sammanställa statistik om besökarnas surfvanor eller att skaffa underlag för riktad reklam. Detta är relativt harmlöst, men mottagaren av en tredjepartskakor har sällan någon nytta av dem. Många webbläsare ger därför användaren möjlighet att blockera tredjepartskakor utan att samtidigt blockera förstapartskakor. (Andra part är användaren.) – Tredjepartskakor räknas i EU:s dataskyddsförordning(GDPR) som personuppgifter. De får därför inte placeras ut utan uttryckligt medgivande av besökaren. De ledande utvecklarna av webbläsare har i början av 2020‑talet börjat blockera möjligheten att placera ut tredjepartskakor. – Läs också om datarenrum(data clean rooms).
