– (fingerprint) – särskiljande egenskaper hos en teknisk anordning, använda för igenkänning: man säger att individuella datorer, webbläsare och annat har signaturer som gör att de kan identifieras när de kommunicerar över nätet, även om kommunikationen görs med teknik som döljer avsändaren. Signaturerna sammanställs av inställningar, information om tilläggsprogram, programversioner och andra detaljer som skiljer den ena datorn eller webbläsaren från den andra. – Virussignaturer är den information som virusskydd använder för att känna igen datavirus. – Se också signaturinsamling;
– påskrift med initialer. – I traditionell svensk pappersbaserad administration skiljer man mellan signatur och underskrift. Den som sätter sin signatur (oftast bara initialer) på ett dokument intygar bara att hon har läst dokumentet (tagit del på byråkratspråk). På engelska: to initial [something]. En underskrift, däremot, är en namnteckning. Att sätta sin underskrift på något, att underteckna, kan vara en juridisk handling och innebär i så fall att man fattar ett beslut, åtar sig att göra något eller intygar att något är sant – se också e-underskrift;
– påhittat namn som en person använder i vissa sammanhang i stället för sitt riktiga namn, men utan att personens vanliga identitet är hemlig. Ordet signatur används mest om skribenter. Är det en artist kallas det för artistnamn. På internet talar man också om handle eller något på nick. – Jämför med pseudonymer som används för att dölja en identitet.
– Signatur är latin och betyder det som man undertecknar med.
– (tag) – märkning, märkord, nyckelord, etikett – text med instruktioner eller information, infogad i text eller i andra filer, ofta som dold text:
– dolda instruktioner, till exempel de koder som anger att text ska visas i kursiv eller halvfet stil. Sådana taggar är dolda för den som läser texten, såvida man inte läser källkoden. HTML-taggar (HTML tags) är de instruktioner som styr hur en webbsida ska se ut, och som normalt är osynliga för besökaren;
– taggar med information som används för att underlätta sökning och bearbetning av information. Taggar kan beskriva innehållet i en text (”[detta är ett] kakrecept”), beskriva ljud-, bild- eller videofiler (som annars inte är sökbara med text) eller ha andra funktioner. – I XML beskriver taggarna på olika sätt innehållet på sidan. De är anvisningar till webbläsaren eller andra program som ska visa eller bearbeta innehållet på sidan. – Taggarna på en webbsida blir synliga om man klickar på Källa(Source) i menyn Visa(View) eller liknande. – På internet förekommer det att användare taggar andras sidor enligt olika system. Syftet är att beskriva eller värdera innehållet på sidan. Då finns taggarna inte där sidan finns, utan i en separat databas med länkar till de taggade sidorna. – Se taggonomi och taggmoln. – Ordet tagg är en försvenskning av engelska tag, som från början betyder märklapp eller etikett. I stället för tagg kan man använda ord som märkning, märkord eller nyckelord. – Ordet taggning används också om klassificering, uppmärkning i mer allmän betydelse: ”denna webbsida har taggats som sport”, vilket kan syfta på en ögonläsbar uppmärkning – en vinjett. – Läs också om taggning(tagging), hashtaggar(hashtags) och smarta taggar;
– tag – graffitimålares beteckning på sina signaturer. – Jämför med handle.
– en signatur som har använts av flera journalister, en tid av två journalister samtidigt:
– av den journalist som för tillfället skrev den numera nerlagda spalten, senare bloggen, Notes from the field(länk till sista inlägget) i den amerikanska tidningen InfoWorld(länk), systertidning till Computer Sweden. – Notes from the field var ett stående inslag i InfoWorld i 21 år, från 1984 till augusti 2015, och den skrevs under årens lopp av många olika journalister;
– av journalisten Mark Stephens som artistnamn. – Stephens skrev spalten i InfoWorld från 1987 till 1995. Under de åren började Stephens kalla sig själv för ”Robert X Cringely”. Han gav 1992 ut bokenAccidental Empires (inte översatt till svenska) under författarnamnet Robert X Cringely. Accidental empires blev senare tv‑serie och långfilm under namnet The triumph of the nerds, se IMDb(länk). – Stephens usurpering av namnet Robert X Cringely ledde 1995 till att han blev uppsagd från InfoWorld, men han fortsatte att använda namnet. InfoWorld gick då till domstol för att hindra Stephens från att kalla sig Robert X Cringely, men det misslyckades. – Stephens skrev fram till 2008 på webbplatsen I, Cringely (borttagen) hos den ansedda icke‑kommersiella radiokanalen PBS, därefter på den egna sajten cringely.com(länk). 2006 spelade han in NerdTV, en serie timslånga videointervjuer med persondatorpionjärer. Intervjuerna finns på YouTube.
– Från början var Robert X Cringely ett påhittat namn som stod i InfoWorlds redaktionsruta för att redaktionen skulle ha en syndabock när något blev fel: cringe = kräla i stoftet, göra en pudel; även: krypa ihop av obehag. (Cringe, att cringea, var ett av årets nyord i svenska språket 2017 enligt Språkrådet,länk, och Språktidningen, länk.) När chefredaktören och krönikören John Dvorak slutade på InfoWorld 1984 fick den fiktive medarbetaren ta över hans stående spalt. – Se InfoWorld (länk – från 2015) och artikel i tidskriften Wired(länk). – Läs också om Startup L Jackson†.