antal bildpunkter per tum i tryck eller i utskrift av en gråskalebild eller i en färgseparation (de fyra bilder som behövs för fyrfärgstryck). När det gäller skrivare motsvaras det av skrivarupplösning. Anges av tradition ofta i linjer per tum, lpi (lines per inch), ibland också i celler per tum. (Måttet kan givetvis enkelt räknas om till bildpunkter per centimeter eller per annat önskat längdmått.) För att man ska få god bildkvalitet bör bildupplösningen vara högre än rastertätheten, normalt 1,5 till två gånger högre. – På engelska: screen density. – Läs också om raster.
blågrön färg som används i additiv färgblandning. Se CMYK. – Tidningstryckare kallar ofta cyan för blått, men det kan leda till missförstånd när det gäller datorgrafik (se RGB). Cyan är en av de färger som behövs i färgskrivare.
i typografi: det tomma utrymmet (ljusrummet) på ett uppslag vid bokens eller tidningens mitt (ryggen). Alltså högerkanten på en vänstersida och vänsterkanten på en högersida. Utrymmet behövs för att texten vid tryckningen inte ska hamna i vecket och bli oläslig. På en enstaka sida som inte ska bindas in blir det högerkanten på sidan. – Bunten kallas ibland för höger- respektive vänstermarginal, men bunten räknas i typografi inte som marginal. Bunten brukar vara smalare än marginalen. – När man formger för publicering på webben blir det ingen bunt (om man inte strävar efter att i detalj kopiera layout av tryckta tidningar), men det kan däremot finnas spaltmellanrum. – På engelska: gutter.
det sätt att blanda färg som används i färgskrivare, tryckerier, målning och negativ färgfilm. – Subtraktiv färgblandning är det som vi lär oss i skolan: gult blandat med blått blir grönt. Alternativet heter additiv färgblandning (rött ljus blandat med grönt ljus blir gult). – Subtraktiv färgblandning innebär att färgämnen blandas på en yta, som oftast är vit. De blandade färgämnena belyses med dagsljus eller med inomhusbelysning. I subtraktiv färgblandning räcker det med de fyra färgerna cyan, magenta, gult och svart (se CMYK) för att man ska kunna blanda till alla andra färger på ett godtagbart sätt. Vitt kan man få av bakgrunden. (Se också fyrfärgstryck.) Det kallas för subtraktiv färgblandning därför att ju mer färgämne man tillför, desto mörkare blir det: ljuset subtraheras.
900 amerikanska författare som i augusti 2014 skrev på ett upprop mot Amazon. – Authors united hävdade att Amazon, som redan då var världens största bokförsäljare, avsiktligt missgynnar bokförlag som inte rättar sig efter Amazons krav, och därmed också missgynnar de författare som kommer ut på de förlagen. Ett sådant förlag är amerikanska Hachette(länk). Uppropet publicerades i en helsidesannons i New York Times (se länk). – Amazon svarade med ett annat upprop, Readers united(länk).
en webbsajt som publicerar känd och viktig litteratur på internet för fritt bruk. – Projekt Gutenberg, som grundades 1971, har publicerat en stor del av världslitteraturen på många språk. Det är enbart litteratur som inte längre skyddas av upphovsrätt. – Project Gutenberg belönades 2002 med Stockholm Challenge Award i kulturklassen. – Läs mer på gutenberg.org. – I Sverige finns de besläktade Projekt Runeberg, Allmogens och Litteraturbanken, se också Wikisource.
amerikansk professor och robotförfattare. – Philip M Parker står som författare till över 100 000 böcker som är sammanställningar av information hämtad främst från Wikipedia. Parker har utvecklat och patenterat en metod att automatiskt enligt en mall sammanställa facklitteratur av information som kopieras från internet, och det är med den metoden som han har framställt de flesta av böckerna. – Parker är professor i företagsledning vid handelshögskolan Insead i Fontainebleu i Frankrike (insead.edu). Han är också engagerad i projekt för att förbättra jordbruket i fattiga länder. Parker uppger att inkomsterna från de robotböcker som han säljer till höga priser – ungefär 4 000 kronor för en bok om marknaden för toalettsitsar i trä i Kina och Japan – går till hans biståndsprojekt. – Det bör tilläggas att Parker också är författare till flera böcker som han har skrivit från början till slut. – Philip M Parker har en webbsida på Insead (länk).
– förkortning för cyan, magenta, yellow, black (som förkortas K). – Det är de fyra färger som används i fyrfärgstryck, både i tryckerier och i färgskrivare. Genom att blanda dem i olika proportioner får man fram approximationer av alla andra kulörer. Sättet att blanda färgerna kallas för subtraktiv färgblandning. – Att cmyka (uttalas ”smyka”) en bild är att färgseparera den för fyrfärgstryck. För var och en av de fyra tryckplåtar, en i varje färg, som behövs per sida i fyrfärgstryck framställer man en separat bildfil. – Jämför med den färgbeskrivning som behövs för en bildskärm, RGB, och med YPbPr.
(JDF) – en standard för beskrivning av arbetsflödet för material som ska tryckas. Filformatetjdf har plats för detaljerad information om hur materialet ska tryckas (format, antal exemplar, papperstyp med mera), information om beställaren och om hur trycksaken ska levereras. – JDF har utarbetats av ledande företag i den grafiska branschen, och är gjort för att fungera oberoende av vilken utrustning och vilka program man använder. JDF-standarden tillhör organisationen CIP4(länk). – XJDF är en förenklad variant av JDF.
framställning av tryckta böcker och annat material i enstaka exemplar till låg kostnad. Detta i kontrast till traditionella tryckmetoder som kräver att man trycker hundratals eller tusentals exemplar om man vill få en rimlig kostnad per exemplar. Dessutom innebär beställtryck att kunden köper boken först, sedan trycks den. – Förutsättningen för beställtryck är dels att boken finns lagrad som datafil (så att man inte behöver sätta den), dels att tryckningen görs med avancerade laserskrivare som både trycker och binder boken (i stället för traditionella tryckpressar med höga igångsättningskostnader). – Denna tryckmetod har flera fördelar:
– det blir billigt att hålla böcker som sällan efterfrågas i lager. Kunderna kan köpa böcker som annars skulle vara utgångna från förlaget. Allt som förlaget behöver göra är att tillhandahålla en utskrivbar fil. (Se långa svansen);
bokens utformning kan anpassas till kundens önskemål (personalized print – personanpassad tryckning). Man kan till exempel trycka boken med större stil än vanligt;
handböcker och läroböcker kan löpande hållas aktuella, och det blir ekonomiskt försvarbart att införa även små ändringar. Varje köpare kan få en färsk utgåva.
– På engelska: print-on-demand. På svenska också: exemplartryck, stycktryck, personligt tryck. – Se också Espresso book machine.
