tecknet ~. – I webbadresser (URL:er) står tilde för en sammandragen URL. På tilde-tecknets plats ska det egentligen stå en rad filnamn, åtskilda av snedstreck. Men dem slipper man alltså att skriva ut. – För att skriva ~ fristående behövs två knapptryckningar: först på tilde‑tangenten (den brukar finnas till höger om Å), sedan på mellanslagstangenten. – Se också dödtangent;
- – Egentligen hör tecknet tilde hemma i spanska och portugisiska, där det alltid står över en bokstav: español (spanska för spanska), João (portugisiska för Johan);
- – Inom matematik används fristående tilde som tecken för ungefär, men då ska det egentligen placeras i höjd med ett bindestreck. Avancerade ordbehandlare placerar tecknet på olika höjd, beroende på om det är fristående eller står över en bokstav;
- – I formell logik kan tilde stå för negation: ~A utläses som icke‑A (”det är inte sant att A”). Ett annat tecken för negation är ¬;
- – i nät- och SMS-språk kan tilde före och efter ett ord eller en fras ~så här~ markera sarkasm.
[logiska symboler] [matematik och logik] [nät- och sms-språk] [tecken] [ändrad 17 mars 2022]
- – hackarjargong för snedstreck (/), på mer formell engelska slash;
- – dataintrång på ett trådlöst datornät. Ordet är en sammandragning av wireless och hack. Ordet kan vara både substantiv och verb.
– I vanlig engelska betyder to whack att klappa till.
[attacker] [jargong] [tecken] [ändrad 29 maj 2020]
(direktöversättning av widow) – i typografi: dubbel horunge, se horunge (ensamrad).
[typografi] [ändrad 18 april 2019]
text och annan information nedtill på en sida, skild från huvuddelen av texten. – Sidfoten (på engelska footer) innehåller ofta sidnummer (paginering) men kan också innehålla annan information, till exempel adress och telefonnummer på brevpapper och i e‑post. Sidfoten brukar, bortsett från sidnumreringen, vara likadan från sida till sida i flersidiga dokument. I ordbehandlingsprogram och i e‑postprogram brukar man kunna utforma sidfoten i en särskild mall. – Se också sidhuvud.
[e-post] [ordbehandling] [typografi] [ändrad 30 mars 2021]
text och annan information överst på en sida, skild från huvuddelen av texten. – Sidhuvudet (på engelska header) kan innehålla sidnummer, avsändarens namn och adress, skriftens namn eller kapitelrubrik. Sidhuvudet återkommer på varje sida, utom ibland den första, med nytt sidnummer och eventuellt aktuell kapitelrubrik. Det kan ha olika form för vänster- och högersida, om sådana finns. I ordbehandling brukar man kunna utforma sidhuvudet i en särskild mall. – Se också sidfot.
[ordbehandling] [typografi] [ändrad 27 juli 2022]
accenten över e i kafé och i andra ord. – Akut accent är den enda accent som används på svenska (förutom den grava accenten i à), och akut accent förekommer på svenska bara över e. – Akut betyder här skarp, spetsig, och syftar på att akut accent på franska markerar en uppgång i intonationen. – På engelska används akut accent ibland för att ange att bokstaven e ska uttalas: pokémon (=pocket monster) ska uttalas så att e:et hörs, men utan betoning på e. – Skilj mellan akut accent och apostrof (’). – Observera att vi skriver kafé – kaféerna, men museum – museerna. Det ska inte vara accent i museerna därför att det inte finns någon accent i museum. – Se också dödtangent.
[tecken] [ändrad 19 april 2020]
tecknet ’. – Apostrofer markerar utelämnade bokstäver, på engelska också genitiv. De står alltid mellan två bokstäver eller intill en bokstav. – På engelska står det före genitiv‑s, som i Mary’s och i sammandragningar som we’re (=we are). På svenska används apostrof för citat inom citat. Exempel: ”Hon sa ’hej då’ och gick.” – Genitiv av ord som slutar på s, x och z (som i ”bröderna Marx filmer”) markeras numera inte med apostrof. Apostrof kan på svenska också markera utelämnade bokstäver som i på’n bara!, tro’t om du vill. I välkända kortformer som inte kan missförstås behövs ingen apostrof: gå på stan, ett sånt oväsen. – Skilj mellan apostrof och asterisk (*). Skilj också mellan apostrof och akut accent, som bara används över bokstäver, som i ordet kafé. – Typografi: ”Riktiga” apostrofer är antingen krulliga (de ser ut som siffran 9 i miniatyr) eller formade som en kort lutande kil. På tangentbord finns ingen riktig apostrof, utan bara tecknet för längdmåttet fot, som vanligen finns på tangenten intill Ä. Fottecknet är ett kort lodrätt streck. Det kan inte visas här, eftersom webbläsarna automatiskt byter ut det mot en riktig apostrof. Inom boktryckarkonsten är apostrof och fottecken två olika tecken. Riktiga apostrofer finns i teckenuppsättningen på alla persondatorer, men det kan vara besvärligt att infoga dem i text. Vissa program, till exempel Microsoft Word, kan ställas in så att de automatiskt byter ut fottecken mot riktiga apostrofer (’). I denna ordlista byts fottecken successivt ut mot riktiga apostrofer. (Tyvärr vill vårt publiceringsverktyg WordPress byta ut tumtecken mot apostrofer även när det ska vara tumtecken.) – I språkvetenskap används apostrofer för att markera ords betydelse. ’Hund’ syftar då på vad ordet står för, begreppet hund, (canis familiaris, dog, chien…), inte ordet som sådant (h+u+n+d), och inte heller för en konkret hund. – Se också citattecken och IB4m.
[tecken] [ändrad 29 april 2018]
beteckning (enhetsbokstav) på den andra inbyggda hårddisken, om det finns någon, i persondator med Windows. Samma nomenklatur förekommer i andra operativsystem. Skrivs ofta D: eftersom det alltid måste stå ett kolon mellan enhetsbokstaven och den följande filspecifikationen (alltså beteckningen på den fil på disken som man vill öppna). Bokstäverna A och B användes för inbyggda diskettstationer, men sådana finns inte längre. Den första inbyggda hårddisken betecknas med C. – Vilken hårddisk som räknas som den första respektive andra är godtyckligt. Finns det fler än två hårddiskar använder man E, F och så vidare.
[lagringsmedier] [ändrad 12 augusti 2019]
ett diakritiskt tecken (två prickar över en vokal) – se trema.
[tecken]
tecknet ¨ (två prickar) när det står över en vokal. – Trema används normalt inte på svenska. Prickarna över ä och ö är inte trema. På franska och andra språk markerar trema att den andra av två vokaler intill varandra ska uttalas för sig: noël (jul) uttalas alltså ”no‑el”, inte nöl som det skulle bli (ungefär) utan trema. – Trema kan också markera att en vokal ska uttalas, inte ska vara stum, som i det engelska namnet Brontë (uttalas ”bronté”). Trema kallas också för dieresis – det är ett annat namn för samma tecken. – Språkligt är prickarna över ä, ö och ü något annat än trema/dieresis, eftersom de är delar av bokstäver, inte tillägg. – På engelska kallas prickarna ofta för umlaut, oavsett vilken sort det är. – Se också dödtangent.
[tecken] [ändrad 19 januari 2022]