(NTP) – ett protokoll som gör att datorer på internet kan visa samma tid. (Se internettid.) Det håller i slutet av 2010-talet på att ersättas av Network time security, NTS. – NTP följer UTC, se tidsskala, och om NTP tillämpas rätt avviker tiden på anslutna datorer från UTC med bara några tusendels sekunder. – NTP utvecklades av David Mills (blogg) på University of Delaware, och har använts sedan 1985. Den nuvarande versionen av NTP är version 4, NTPv4, från 2010, specificerad i RFC 5905 (länk). – NTP har, på grund av att det utvecklades under en tid när många nutida attacker inte kunde förutses , säkerhetsproblem. Det går att sabotera en NTP‑server, och de har också använts för överbelastningsattacker. En lösning är att kryptera paketen som överför tidsinformationen, men det är resurskrävande.
[internet] [rfc] [tidmätning] [ändrad 30 oktober 2019]
daylight saving time patch – programrättelse (patch) som ser till att datorernas klockor ställer om sig till sommartid på rätt dag. Behövdes i början av 2007 i USA därför att sommartid där, med början det året, börjar tre veckor tidigare på våren och varar en vecka längre på hösten. (Sedan 2007 har USA sommartid från andra söndagen i mars till första söndagen i november.) I Sverige och övriga EU gäller sommartid, fram till åtminstone 2020, från sista söndagen i mars till sista söndagen i oktober. EU kommer troligen att avskaffa övergången mellan sommartid och normaltid, men det har inte fattats något slutgiltigt beslut.
[förkortningar på D] [tid] [ändrad 25 oktober 2020]
(time scale) – standard för tidsangivelser. En tidsskala anger hur klockor ska ställas in, sekund för sekund, och exakt när växlingen ska ske från en sekund till nästa. Det sker med en noggrannhet på mindre än en miljondels sekund. – Den officiella svenska tidsskalan är UTC (SP), som är en tillämpning av UTC, se här nedanför. – Det finns två huvudsakliga sätt att mäta tiden, och det finns tre internationella tidsskalor. De konkurrerar inte med varandra, utan är till för olika ändamål. – De två sätten att mäta tid är astronomisk tid och atomtid:
- – Astronomisk tid är den tidmätning som har använts historiskt: klockan är 12 när solen står högst på himlen. Problemet med astronomisk tid är att dygnets längd varierar lite grann. Timmar, minuter, sekunder och dygn blir därför inte exakt lika långa varje år.
- – Atomtid beräknas däremot med atomur, som ger sekundens längd, så som den definieras i det internationella måttenhetssystemet (SI‑standarden), med hög exakthet.
– Problemet är att atomtidssekunder alltid är exakt lika långa, medan astronomiska sekunder inte är det (eftersom dygnets längd varierar lite). Efter några år blir det en märkbar skillnad. Det har lett till att det finns tre tidsskalor som är i allmänt bruk. Skillnaderna mellan dem är inte märkbara för de flesta av oss, men de är viktiga när det krävs hög precision i tidmätning:
- – TAI är den grundläggande tidsskalan. Den ger atomtid som genomsnittet av tidsangivelserna från 200 atomur. TAI togs i bruk 1972, och förkortningen står för Temps atomique international, internationell atomtid. TAI räknar sekunder som beräknas enligt SI‑standarden, och tar ingen hänsyn till dygnets eller årets längd. Det har lett till att TAI sedan 2012 ligger 35 sekunder före astronomisk tid. TAI används alltså inte för att ställa klockor, utan som grund för tidsskalan UTC, se här nedanför;
- – UT1 är tidsskalan för astronomisk tid. Den används för astronomi och navigering med höga krav på precision. UT1 anpassar sekundens längd så att det alltid går exakt 24⨯60⨯60 sekunder på ett dygn. Och enligt UT1 är klockan alltid exakt tolv när solen står högst på himlen vid Greenwichobservatoriet utanför London. (I själva verket används andra, mer precisa metoder än att mäta solhöjden för att beräkna tolvslaget – det kan ju vara mulet);
- – UTC är den tidsskala som används i de flesta officiella sammanhang, till exempel av Fröken Ur (länk) och för tidgivning till datorer. UTC kan ses som efterföljaren till det som förr kallades för Greenwichtid. Det är en kompromiss mellan atomtid och astronomisk tid. Sekundens längd i UTC är exakt samma som i atomtid, alltså samma som i TAI. Men för att tiden inte ska avvika för mycket från astronomisk tid (UT1) lägger man då och då till en skottsekund. Den svenska tillämpningen av UTC är UTC (SP). UTC är också basen för GPS‑satelliternas tid, GPST. – På engelskt militärspråk kallas UTC ibland för zulu time efter zulu för nollmeridianen. – Se också internettid.
– Notera att skillnaderna i lokal tid i olika länder, till exempel mellan Sverige och Finland, inte har med tidsskalor att göra. Det är bara en enkel omräkning. Omställning till och från sommartid har inte heller med tidsskalor att göra.
[tidmätning] [ändrad 9 december 2019]
förkortning för Universal coordinated time – den internationella tidsskalan för standardtid. Det är UTC som vi ställer våra klockor efter. UTC har skottsekunder. – Läs mer under tidsskala.
[förkortningar på U] [tidmätning] [ändrad 8 maj 2017]
- – det datum och klockslag som it‑system räknar tid från. – Unix‑system, inklusive macOS och Linux, brukar räkna från den 1 januari 1970. Windows räknar från den 1 januari 1601, men det finns andra Microsoftprodukter som utgår från andra datum. Klockslaget som systemen börjar räkna från betecknas som 00:00:00 enligt tidsskalan UTC. Datorerna räknar tiden i sekunder eller bråkdelar av sekunder från epoken. Tid och datum som visas för användaren anges på gängse sätt genom en enkel omräkning. – En utförlig tabell över epoker i olika it‑system finns i Wikipedia.
- – varje gång som ett program för maskininlärning går igenom alla data i den datamängd som det arbetar med.
– Ordet epok står i vanligt språk för en historisk period med början och slut (som inte behöver vara exakt fastställda), men i astronomi står det, liksom i datorer, för periodens startpunkt. – På engelska: epoch. – Läs också om epoch rollover, nollställningsår och 2038‑problemet.
[tidmätning] [ändrad 25 juni 2021]
den tillämpning av den internationella tidsskalan UTC som används i Sverige. UTC (SP) tillhandahålls av RISE (länk). (SP står för Statens provningsanstalt, som numera har integrerats i RISE.)
[förkortningar på U] [tidmätning] [ändrad 11 september 2020]
GPS-tid – den tidsskala som används i GPS‑systemet. – GPS‑tid synkroniserades 1980 med den internationella tidsskalan UTC, men GPS‑tid har, till skillnad från UTC, aldrig lagt till skottsekunder. Därför låg GPS‑tid i mars 2023 före UTC med 18 sekunder. Avvikelsen rättas vanligtvis till i den utrustning som får tid direkt från GPS‑satelliterna. De får med signalen från GPS‑satelliterna också information om hur stor avvikelsen är mellan UTC och GPS‑tid, och kan justera sig själva automatiskt. – GPS‑tiden beräknas av atomur på varje satellit, men tidsangivelserna samordnas av United States Naval Laboratory. – Mer på gps.gov.
[förkortningar på G] [tidmätning] [ändrad 13 mars 2023]
den internationella tidsskalan för astronomisk tid. – UT1 anpassar sekundernas längd till dygnets längd så att det alltid går exakt 24⨯60⨯60 sekunder på ett dygn. Det blir inga skottsekunder med UT1 (däremot med en annan tidsskala, UTC). – UT1 fastställs av organisationen IERS. – Läs mer under tidsskala.
[förkortningar på U] [tidmätning] [ändrad 8 maj 2017]
(UT) – internationell standard för tidsskalor. – UT är en uppföljare till det som förr kallades för Greenwichtid eller Greenwich mean time, GMT. – Det finns flera tidsskalor med beteckningen universal time. De konkurrerar inte, utan är till för olika ändamål. Internationell standard för tid i de flesta sammanhang är UTC, men där noggrann överensstämmelse med astronomisk tid (soltid) behövs används UT1. UTC är baserad på den internationella atomurstiden TAI, medan UT1 anpassas för att exakt följa variationerna i det astronomiska årets längd. Både UTC och UT1 är tidsskalor som räknas som universal time.
[tidmätning] [ändrad 30 december 2017]
extra sekund som läggs till vid behov för att jämna ut skillnaden mellan den internationella standardtiden (UTC) och astronomisk tid (UT1). (Se tidsskala.) – Skottsekunden avskaffas 2035 enligt beslut i november 2022 av Allmänna konferensen för vikt och mått (se bipm-org…). – Skottsekunden läggs till i tidsskalan för standardtid, UTC. – Skillnaden mellan UTC och UT1 uppstår därför att UTC räknar sekunderna i takt med atomur, som inte tar hänsyn till jordens rotation, medan UT1 däremot utgår från jordens rotationstid, som varierar lite år från år. I UT1 kan alltså sekundernas längd variera lite från år till år. Skillnaden är omärklig för de flesta praktiska ändamål, men om skillnaden får ackumuleras så växer den med åren. För att skillnaden inte ska bli för stor lägger man ibland till en extra sekund – en skottsekund. – Regeln är att skillnaden mellan UTC och UT1 aldrig får bli större än 0,9 sekunder, men man brukar lägga till skottsekunden redan när skillnaden är 0,6 sekunder. Det är organisationen IERS som bestämmer när det ska läggas till en skottsekund. Det sker i genomsnitt var 21:a månad. – När man lägger till en skottsekund sker det sekunden före midnatt vid nyårsnatten eller natten mellan juni och juli. (Det finns också möjlighet att lägga till en skottsekund mellan mars och april eller mellan september och oktober, men det har hittills inte gjorts.) Sedan skottsekunder infördes 1972 har det tillförts 27 skottsekunder (februari 2021). – Det har hänt att it‑system har krånglat när det har varit skottsekund: de flesta it‑system är nämligen programmerade för 60 sekunder per minut utan undantag. Så om man synkroniserar en funktion som har skottsekunder med en funktion som inte räknar med skottsekunder kan det uppstå problem. Det kan jämföras med att försöka synka en kalenderuppgift för den 29 februari ett skottår med en kalender som av någon anledning inte innehåller den 29 februari. I princip kan det också bli negativa skottsekunder, alltså att man tar bort en sekund, men det har hittills aldrig hänt. Möjligen kan det ske 2021 eller senare. – Den senaste skottsekunden lades till vid midnatt mellan den 31 december 2016 och 1 januari 2017. – Beslutet om att avskaffa skottsekunden 2035 säger inget om hur man sedan ska kompensera för skillnaden mellan UTC och UT1. Ett förslag är att låta skillnaden växa tills den blir en hel minut: då låter man årets sista minut (i tidsangivelser) vara i två minuter. Men även detta kan bli svårt för många it-system att hantera. – På engelska: leap second.
[tidmätning] [ändrad 19 november 2022]