”djupfejk” – falsk information som så genomarbetad att den verkar äkta, även för skeptiska personer. – Uttrycket deep fake användes först om förfalskade videor – se till exempel ansiktsbyte. Numera används ordet också om alla slags falska nyheter som verkar trovärdiga – deep fake news. Uttrycket deep fake, som också stavas deepfake, har varit i bruk sedan mitten av 2010‑talet. En ingående beskrivning finns i The Guardian (från 2020). – Man talar också om fabricerade medier (fabricated media). – Deepfake var ett av årets nyord 2019 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk). – Se också boken Deepfakes – the coming infocalypse av Nina Schick (ninaschick.org), utgiven 2020. – Motsatsen, lätt genomskådade falska nyheter, kallas ibland för shallow fake eller shallowfake. – I september 2019 inleddes projektet Deep fake detection challenge, DFDC, med målet att utveckla program för att upptäcka sådana förfalskningar. Bakom projektet står bland annat Facebook, Microsoft och flera universitet och forskningsinstitut. – Se Facebooks webbsidor.
[källkritik] [årets nyord] [ändrad 29 oktober 2021]
”övervakningskapitalism”, ”övervakningsekonomi” – benämning på hur de stora it‑företagen kartlägger och analyserar användarnas beteenden i syfte att möjliggöra riktad marknadsföring och förutse trender. De mest kända exemplen är Facebook och Google. – Uttrycket surveillance capitalism kommer från boken The age of surveillance capitalism (2018, länk) av den amerikanska forskaren Shoshana Zuboff (shoshanazuboff.com). – Se också Silicon Values (2021, länk) av Jillian York (jilliancyork.com). – Övervakningsekonomi var ett av årets nyord 2019 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).
[kartläggning] [årets nyord] [ändrad 19 mars 2021]
omständigheter som gör det nödvändigt med förändring i företag och andra organisationer. – Sådana omständigheter kan vara hård konkurrens, stigande kostnader, minskad efterfrågan eller efterfrågan på mer avancerade produkter samt lagar och bestämmelser. Den som inte kan möta förvandlingstrycket riskerar att gå under; lågt förvandlingstryck kan å andra sidan leda till stagnation och eftersläpning. – Förvandlingstryck är en nationalekonomisk term som infördes av Erik Dahmén (se Wikipedia) i boken Entrepreneurial activity and the development of Swedish industry 1919–1939, utgiven 1970. – På engelska: transformation pressure.
[företag och ekonomi] [10 september 2018]
”kokbok”, ”gör-det-själv-bok” – bok med beskrivningar av hur man, steg för steg, löser uppgifter. – Cookbook är varumärke för en serie sådana böcker om it-relaterade uppgifter från det amerikanska förlaget O’Reilly Media (länk).
[böcker] [25 juni 2018]
Brotopia: Breaking up the boys’ club of Silicon Valley – bok av den amerikanska journalisten Emily Chang (länk), publicerad i februari 2018. Boken handlar om mentaliteten i Silicon Valley med droger, sexpartyn och en nedlåtande attityd till kvinnor. – Ordet brotopia är sammansatt av bro och topia som i utopia (utopi) – topos är grekiska för plats. – Se denna länk.
[arbetsmiljö] [böcker] [20 mars 2018]
(the bamboo ceiling) – ett upplevt osynligt hinder för it‑proffs av östasiatiskt ursprung att göra karriär över en viss nivå i Silicon Valley. Det påstås leda till att många kinesiska it‑proffs återvänder från USA till Kina för att arbeta där. Uttrycket gjordes känt redan 2005 av Jane Hyun (länk) i boken Breaking the bamboo ceiling (länk), men det har aktualiserats i slutet av 2010‑talet (se artikel från Bloomberg). – Uttrycket bambutaket anspelar på glastaket: motsvarande hinder för kvinnor.
[arbetsmarknad] [ändrad 29 januari 2019]
prekariatet – den grupp i samhället som tvingas försörja sig på tillfällighetsjobb. – De som räknas till prekariatet saknar fast inkomst och anställningstrygghet, och kan när som helst – eller inte – bli uppringda om ett jobb för dagen, ofta mindre än heltid. – Ordet, av engelska precariat, är en sammandragning av precarious (osäker, otrygg, oviss, vansklig), och proletariat. På svenska kan det också associeras med vikariat. Ordet har blivit känt genom den brittiska samhällsvetaren Guy Standing (guystanding.com), som troligen lanserade ordet i sin bok The Precariat: The New Dangerous Class (2011). – Se också apparbete, crowd labor, giggekonomi och SMS‑anställning.
[arbetsmarknad] [ändrad 27 december 2019]
även skrivet dataism – föreställningen att data ger den bästa förståelsen av ett problem eller en uppgift som ska lösas, och att data alltid ger användbara lösningar eller insikter. Främst gäller det om man har tillgång till stora mängder data (se big data). – Uttrycket data-ism lär ha myntats av den amerikanska journalisten David Brooks i denna artikel från 2013. – Se också boken Data-ism från 2015 av Steve Lohr (länk).
[data] [filosofi] [ändrad 13 maj 2022]
ett AI-baserat program som skriver skräckromaner på Twitter i samarbete med sina följare. – Shelley, som har utvecklats av forskare på MIT, lanserades hösten 2017. Programmet har tränats på 140 000 skräckhistorier från Reddit (r/nosleep) och lärt sig att skriva i samma stil. En gång i timmen lägger Shelley ut början på en ny skräckhistoria på Twitter och ber läsarna att föreslå en fortsättning; Shelley skriver då en fortsättning på fortsättningen, och så vidare. – Programmet är uppkallat efter Mary Shelley (1797—1851, se Wikipedia), författare till romanen Frankenstein. – Se shelley.ai.
[ai] [konst och litteratur] [ändrad 30 oktober 2019]