Kategori: databaser

referens

  1. – om databaser: hänvisning till data på annan plats i samma databas, eller i en annan databas i samma system. – Exempel: I en databas över inköp behöver man inte ange kundens namn, adress och telefonnummer vid varje inköp: det räcker med kundnumret. Kundnumret utgör en referens till den information om kunden som finns i kundregistret. Ännu enklare är att bara numrera posterna i en tabell och använda de numren som referens i andra tabeller. – Se också referensintegritet och referensattribut;
  2. – mer allmänt i datorvetenskap: alla slags hänvisningar i programkod eller lagrade data till information eller instruktioner som finns på annan plats i systemet. – Se också pekare.

– På engelska: reference.

[databaser] [programmering] [ändrad 20 januari 2021]

referensattribut

i databaser: ett fält (en kolumn) som innehåller samma slags värden som ett fält i en annan tabell. (I vissa fall även i samma tabell.) Det ska vara samma typ av värde, till exempel personnummer. Med hjälp av referensattribut kan man, förutsatt att de två tabellerna helt eller delvis innehåller samma värden, para ihop två tabeller – göra en join eller samkörning. – Kallas också för främmande nyckel (foreign key). – På engelska: reference attribute eller foreign key. – Se också referensintegritet och attribut.

[databaser] [ändrad 1 juli 2020]

referensintegritet

i databaser: kravet att alla referenser i en databas går till data som faktiskt finns. Referensintegritet innebär alltså fullständighet. Referenser är hänvisningar till data i samma databas eller i en annan, åtkom­lig data­bas. – Exempel: om det står i personaldatabasen att en viss anställd arbetar på avdelning 7 så ska det också finnas en avdelning 7 i förteck­ningen över avdelningar. Databasen får alltså inte innehålla hänvisningar till information som borde finnas i databasen, men inte gör det. Referenser får inte heller vara dubbel­tyd­iga – det får bara finnas en avdelning 7. Referensintegritet kräver att när man tar bort eller ändrar poster måste man också vid behov göra följdändringar på andra ställen. Det kan åstadkommas med triggers. Ännu bättre är om databasen är uppbyggd så att man bara behöver ändra på ett ställe. – På engelska: referential integrity. – Se ACID, konsistens och normalisering.

[databaser] [ändrad 4 december 2017]

primärnyckel

i databaser: det fält i en tabell som används för identifiering av posterna. Fältet används som nyckel. – Primärnyckeln måste vara ett fält (en kolumn) där samma värde inte förekommer, och inte heller kan förekomma, mer än en gång, till exempel fältet personnummer i ett namnregister (förutsatt att samma person får förekomma högst en gång i registret). Om flera fält (kandidatnycklar) är användbara som primärnycklar väljer man ett av dem. – I princip kan man använda kombinationer av två eller flera fält som primärnyckel, men det brukar betraktas som dålig uppläggning av databasen. – Primärnycklar kallas också för nyckelattribut. På engelska: primary key. – Se också icke-nyckelattribut.

[databaser] [ändrad 20 januari 2023]

partition

  1. – del av hårddisk (eller SSD), av operativsystemet behandlad som en separat hårddisk (SSD). Partitionering kan göras av flera skäl:
    • – man vill köra flera operativsystem på samma dator;
    • – man vill hålla i sär olika användares filer;
    • – man vill hålla operativsystemet åtskilt från andra filer, eller:
    • – man vill ha dels en privat partition, dels en annan partition som andra användare kommer åt via nätverket (fildelning).

    – Partitionering är alltså ett billigare alternativ till att ha flera hårddiskar, men om en partitionerad hårddisk skadas fysiskt skadas naturligtvis alla partitioner. En partition uppträder som en volym (logisk volym) på datorn.

  2. – del av databas när databasen är uppdelad på flera servrar. – Se CAP.

[databaser] [lagringsmedier] [ändrad 28 mars 2020]