Kategori: databaser

beskrivning av en data­bas, be­stående av en fysisk och en logisk del. – Den logiska datamodellen beskriver hur databasen ska se ut i allmänna termer – den tar till exempel inte ställning till vilken databashanterare som ska användas. När den logiska datamodellen är realiserad i databasen går den under benämningen fysisk datamodell, och är systemberoende.

[databaser] [ändrad 11 maj 2018]

inom it: köp, beställning, betalning eller annan överlåtelse av värde eller andra tillgångar som inbegriper en avsändare och en mottagare och som måste genomföras från början till slut. – I princip innebär det att ett värde eller en tillgång flyttas från en plats till en annan – till exempel från säljare till köpare, från en databas till en annan. (I andra sammanhang har ordet transaktion också andra betydelser – se svenska.se.) – Om någon till exempel köper en biljett ingår det i transaktionen att köpet registreras, betalningen tas emot (eller faktura skickas) och biljetten lämnas ut till köparen (eller reserveras för avhämtning). Ingen annan ska kunna köpa samma biljett, såvida inte köpet har gått tillbaka. Om transaktionen inte kan slutföras räknas den som misslyckad, och de delar av transaktionen som ändå har genomförts ska återkallas. Sedan kan man börja om från början. – Ofta sker transaktioner i denna betydelse i nätverk med databaser, och det är då viktigt att all information i nätverket om trans­aktioner är samstämmig. Transaktionshantering är alltså av största betydelse för alla verksamheter där man köper, säljer, bokar och beställer. Avsändare och mottagare, som nämndes ovan, behöver inte vara två olika personer eller organisationer, utan kan vara två konton i samma databas. – När det gäller databaser är en transaktion en eller flera operationer (tillägg, ändringar, strykningar) som måste göras vid samma till­fälle och i ett sammanhang. Alla delar av en transaktion måste slutföras. Om detta inte sker av någon an­ledning återställs data­basen (se rollback) – ingen av ändringarna, tilläggen eller strykningarna sparas. (Sedan försöker man vanligtvis igen.) Detta är nödvändigt för att bevara databasens integritet: om ett företag säljer en vara för 500 kronor måste det registreras både att varan inte finns kvar på företaget längre och att det finns en in­komst på 500 kronor. De två ändringarna tillsammans utgör alltså en transaktion i denna bemärkelse.

[databaser] [ändrad 13 maj 2020]

en databas­hanterare som har ut­vecklats för big data. Den är gjord för att kunna hantera mycket stora mängder ostrukturerade data, alltså data som inte ordnas i tabeller. – Asterix kan hantera text i olika former, men också bilder, video, ljud, kartor, ritningar och annat. Den är också ut­formad för att under­lätta sökningar i och analys av stora data­mängder. – Ut­vecklarna beskriver Asterix som ett big data management system, förkortat BDMS. Det anspelar på ut­tryck som data­base manage­ment system, DBMS. – Asterix har ut­vecklats av forskare vid University of California, Irvine under ledning av Mike Carey (länk). – Namnet Asterix, som ofta skrivs Asterixdb, är uppenbarligen taget från serie­figuren. – Jämför med asterisk. – Se Asterix webbsidor.

[databaser] [ändrad 19 augusti 2020]

förkortas DBMS – se databashanterare. – Jämför med big data management system, BDMS – se Asterix.

[databaser]

samkörning – om relationsdatabaser: sammanslagning av informa­tion ur två tabeller. – Om en post i den ena tabellen innehåller infor­ma­tion som kan kopplas till en post i den andra tabellen slås de i resultatet ihop till en post. Re­sul­tatet blir en ny tillfällig tabell. (Posterna slås inte ihop permanent.) – Vad som hör ihop anges med ett sök­vill­kor. Enklaste sättet är att söka efter identisk och särskiljande infor­ma­tion i båda ta­bell­erna (referensattribut). Man kan till exempel söka i tabell A och tabell B efter poster som identifieras av samma personnummer.

• – Den van­ligaste formen av join kallas för inre join (inner join). Den tar bara med poster som upp­fyller sökvill­koret och som finns i båda tabellerna;
• – yttre joins (outer joins) tar med alla poster i en av tabellerna, även om de inte har någon mot­svarig­het i den andra. Det blir då blankt där den andra tabellen saknar data; annars kan det bli alla poster i båda;
• – en vänster-yttre join (left outer join) tar med alla poster i den första av tabellerna (vilken som räknas som ”först” är godtyckligt);
• – en höger-yttre join (right outer join) tar med alla poster i den andra tabellen; och en:
• – full yttre join (full outer join) tar med allt ur båda. (Det blir då troligen många blanka fält.)

– Att en post saknar mot­svarig­het i någon av tabellerna brukar markeras med null. – Se också merge.

[databaser] [ändrad 5 juli 2022]

i relationsdatabaser: – en samling data i två eller fler kolumner (ibland bara en), till exempel namn och telefonnummer. En re­la­tions­data­bas be­står av flera tabeller med överlappande infor­ma­tion. Det van­liga upp­lägget är som i tryckta tabeller: raderna (posterna) inne­håller in­for­ma­tion om samma sak eller samma person. Ko­lum­nerna, som ofta kallas för fält, innehåller information av samma sort, till exempel för­namn. Ordet fält används alltså både om ko­lumnerna och om rutorna där indi­vi­du­ella värden står, så i den senare be­ty­del­sen är ordet ruta är entydigare. – På engelska: table.

[databaser] [ändrad 30 januari 2020]

(durability) – inom it: långvarig och säker lagring av data. – Varaktighet är en viktig egenskap i databaser vid transaktionshantering. Varaktighet innebär att när en transaktion är fullbordad så sparas resultatet på ett säkert sätt. De ändringar som genomförts ska överleva systemkrascher, och det ska inte gå att sudda ut dem. (Om man rättar ett fel så ska både felet och rättelsen kunna ses i efterhand.) – Varaktighet i denna betydelse kallas också för beständighet och hållbarhet. – Durability är D:et i förkortningen ACID.

[databaser] [ändrad 21 augusti 2019]