– kollatera – se kollatering.
Kategori: databaser
collation ⇢
kollatering
- – sortering i bokstavsordning (eller annan standardordning);
- – ordnande av innehållet i en databas i en bestämd ordning; att kollatera (to collate);
- – på tryckerier: att se till att tryckarken kommer i rätt ordning (så att bokens sidor kommer i rätt följd).
–På engelska: collation.
[databaser] [språk] [tryckning] [ändrad 30 maj 2020]
databas
data som är samlade, ordnade, sökbara och skilda från specifika program (applikationer). – Grundtanken bakom databaser är att separera data från de program som använder dem. Det gör det enklare att underhålla datamängden, och det gör också att flera program kan använda samma data. Innan det fanns databaser sparades data i diverse filer, framställda med olika program. Så kan det fortfarande vara, till exempel om ett företag har sparat sin redovisning i ett Excel‑ark. – Fördelar med databaser är att:
- – datamängden blir överskådlig;
- – den kan användas av olika program och man:
- – behöver bara lagra samma data, till exempel en adress, på ett ställe;
- – när något ska ändras behöver man därför bara ändra på ett ställe.
– De två sistnämnda principerna har renodlats i relationsdatabaser. – Man bör vara medveten om skillnaden mellan en databas (en samling av data) och det program som hanterar databasen: databashanteraren. (Oracle säljer databashanterare, inte databaser.) Men databashanterare kallas ofta bara för databaser. – Typer av databaser är relationsdatabaser, hierarkiska databaser, NoSQL, nyckel‑värde‑databaser, objektdatabaser, objektrelationsdatabaser och grafdatabaser. – Läs också om ZigZag. – I Yttrandefrihetsgrundlagens databasregel är en databas i praktiken samma sak som en webbsida.
[data] [databaser] [ändrad 6 maj 2019]
grafdatabas
databas som representerar och lagrar sambanden mellan databasens element som grafer. Även sökningar i databasen görs genom att man följer graferna. – Grafdatabaser är inte till för att visualisera databaser för användaren, utan för att möjliggöra mer flexibel analys än vad som är möjligt med relationsdatabaser. – Med graf menas ett nätverk av noder och namngivna förbindelser som kallas för kanter eller bågar (edges). (Man undviker ordet relation, eftersom det ordet har en teknisk betydelse i relationsdatabaser.) Noderna i grafen representerar objekt som personer, föremål och företag. Förutom namn kan noderna stå för olika egenskaper. Noderna är också kopplade till varandra med kanter som står för förhållanden som ägare av…, kund hos…, medlem av…, gift med…. – Grafdatabaser har fördelar jämfört med relationsdatabaser när det gäller lagring och sökning av data på individuell nivå, medan relationsdatabaser är mer effektiva när samma operation ska göras på ett stort antal poster. – Det svenska företaget Neo4j (neo4j.com) är världsledande i grafdatabaser och utförde bland annat analysen av datamängderna i Panamadokumenten. – På engelska: graph database. – Mer i Wikipedia.
[databaser] [ändrad 6 november 2018]
probe
avsökning – test av ifall en databas eller del av databas är tillgänglig för frågor (queries). Detta är viktigt i system med många samtidiga användare som låser databasen eller delar av den när de gör ändringar, strykningar eller tillägg. – Även: to probe – att öppna en databas, göra ändring, strykning eller tillägg och sedan stänga databasen.
[databaser] [ändrad 18 oktober 2018]
databasmotor
(database engine, även: storage engine – lagringsmotor) – den centrala delen av en databashanterare. Det är databasmotorn som lägger till, hämtar, ändrar och tar bort (se CRUD) uppgifter ur en databas.
[databaser] [ändrad 20 augusti 2019]
engine
motor – inom it: kärnan i ett program. En ”motor” sköter de grundläggande arbetsuppgifterna, till exempel en databasmotor eller en webbläsarmotor (browser engine). Grafiska användargränssnitt och annat räknas som utanverk. – Även: specialiserat program som utför en speciell arbetsuppgift åt andra program, till exempel Javascriptmotor (Javascript engine).
[databaser] [mjukvara] [webbläsare] [ändrad 9 november 2018]
SQL
ett standardiserat frågespråk för databaser. – SQL används för att ställa frågor (queries) till relationsdatabaser, och för att ändra och uppdatera databaser. – SQL utvecklades av IBM på 1970‑talet, och är en öppen standard. Både den internationella standardiseringsorganisationen ISO och amerikanska ANSI har fastställt standarder för SQL. – Meningen är att SQL ska fungera på samma sätt i alla databashanterare, oavsett leverantör. – SQL är så nära förknippat med relationsdatabaser att SQL ibland används som synonym: en SQL‑databas är alltså samma sak som en relationsdatabas. – Namnet: SQL är egentligen ingen förkortning. Första versionen av SQL utvecklades 1974 av Don Chamberlin (länk) med flera på IBM, och fick då heta Structured English query language, förkortat Sequel (som egentligen betyder efterföljare). Andra versionen kom 1977—78 och kallades för Sequel/2, vilket av juridiska skäl ändrades till SQL. Numera brukar SQL uttydas som structured query language, men det är en efterhandskonstruktion. Enligt ISO står SQL för SQL query language, en så kallad rekursiv förkortning. Det är vanligt att uttala SQL som engelska sequel, men det är lika rätt att utläsa förkortningen på svenska, bokstav för bokstav (”ess‑ku‑ell”). – Se ISO:s webbsidor (länk) och ANSI:s webbsidor (länk). – Läs också om NoSQL, en ny typ av databaser som inte är anpassad till SQL, och om YeSQL.
[databaser] [förkortningar på S] [rekursiva förkortningar] [ändrad 25 oktober 2020]
MongoDB
en databashanterare för dokument och andra data som inte kan ordnas i tabeller. (Se NoSQL.) MongoDB har utvecklats sedan 2007, och är skriven i fri och öppen källkod. MongoDB kan laddas ner gratis från mongodb.com. – Se också MEAN.
[databaser] [fri och öppen källkod] [ändrad 10 maj 2020]