en nerlagd marknadsplats på den hemliga delen av webben, darknet. – TheRealDeal var bara åtkomligt genom Tor‑nätverket, och tog emot betalningar i bitcoin. En stor del av försäljningen var program för olika slags dataintrång och sabotage. – Grundarna påstår att de startade TheRealDeal därför att många liknande hemliga sajter lurade kunderna genom att inte leverera eller genom att sälja oanvändbara produkter. Men det har förekommit misstankar om att polisen låg bakom. Syftet skulle då vara att spåra kunderna. – Sajten stängdes tillfälligt i juli 2015 och sedan från augusti till december 2015, då den öppnades på nytt, men i november 2016 stängdes den. Såvitt känt har den inte öppnats på nytt (juni 2018). – Det var på TheRealDeal som signaturen Peace_of_mind 2016 bjöd ut ett stort antal lösenord till sociala nätverk till försäljning.
[mörka webben] [nerlagt] [ändrad 19 juni 2018]
eller bara Peace – pseudonym för den person som 2016 bjöd ut miljoner lösenord till LinkedIn, Myspace och Tumblr till försäljning. Försäljningen skedde på TheRealDeal, en marknadsplats på den hemliga delen av webben, Darknet. Det är fortfarande okänt vem Peace_of_mind egentligen är. – Tidskriften Wired fick i juni 2016 en intervju med en person som påstod sig vara Peace_of_mind, men fick inga bevis för att det verkligen var rätt person.
[dataläckor] [hackare] [it-brott] [mörka webben] [pseudonymer] [ändrad 4 september 2019]
Wikimedia Foundations årliga internationella konferens. Den har anordnats sedan 2005 på olika platser. – Se denna länk.
[konferenser och mässor] [ändrad 14 maj 2020]
ett tangentbord som ger möjlighet till hemlig och anonym kommunikation. Tillverkas troligen inte längre (april 2019). SilentKeys kan anslutas till vilken dator som helst och användas som ett vanligt tangentbord. Men det har också två specialfunktioner:
- – Man kan starta webbläsaren Satya som kommunicerar med webbservrar genom nätverket Tor. Det innebär att det är praktiskt taget omöjligt för någon som avläser internetkommunikationen att avgöra vilka webbsidor man besöker;
- – Man kan starta operativsystemet Satya, som körs enbart i datorns arbetsminne. Det innebär att det inte finns några spår i datorn av vad man har gjort efter att man har stängt av operativsystemet. (Satya är ett utförande av Linux, närmast baserat på Tails.)
– Både webbläsaren och Satya är inbyggda i tangentbordet. – Silentkeys har utvecklats av det franska företaget Preevio (nere i mars 2019, arkiverad webbsida – se också f6s.com/preevio) och finansierades sommaren 2016 genom insamling på Kickstarter (länk).
[linuxdistributioner] [nerlagt] [personlig integritet] [skyddad kommunikation] [tangentbord] [ändrad 9 april 2019]
överenskommelse mellan Europeiska kommissionen och fyra stora it‑företag om begränsning av hatpropaganda på internet. De fyra företagen är Facebook, Microsoft, Twitter och Youtube. Överenskommelsen säger bland annat att anmälningar om hatpropaganda ska undersökas inom 24 timmar och att det anmälda, om det är motiverat, ska tas bort eller blockeras. Uppförandekoden lades fram den 31 maj 2016. – Se detta pressmeddelande, som innehåller hela uppförandekoden.
[näthat] [sociala medier] [webbpublicering] [ändrad 20 juni 2018]
eller Costeja-målet – ett viktigt utslag i EU‑domstolen om rätten att bli bortglömd. – EU‑domstolen bestämde att Google måste ta bort länken från målsäganden Costejas namn till vissa inaktuella och besvärande tidningssidor i Googles databaser. Men tidningssidorna får finnas kvar i Googles databaser, och de får fortfarande vara åtkomliga, men bara om man använder andra sökord än Costejas namn. – Domen gällde en spansk medborgare som runt 1990 tvingades sälja sitt hus på auktion för att betala skulder. En tidningsartikel om detta blev senare tillgänglig på Google, och Costeja gick till domstol för att få informationen borttagen. Ärendet gick hela vägen till EU‑domstolen, som fällde utslag 2014. – Se EU-domstolens webbsidor. – På engelska: the Costeja verdict, the Costeja case.
[eu] [personlig integritet] [rättsfall] [sökmotorer] [ändrad 5 september 2018]
Manila principles on intermediary liability – sex principer om att den som förmedlar information från någon annan inte ska hållas ansvarig för innehållet. (Se också budbärarimmunitet.) Manilaprinciperna är inte lagligt bindande, utan har utarbetats av ett antal ideella organisationer. De presenterades 2015. Principerna är:
- – Förmedlare ska inte kunna hållas ansvariga för innehållet i meddelanden som de förmedlar från tredje part;
- – Ingen ska kunna åläggas att blockera sådant innehåll utan åläggande från juridisk myndighet;
- – Åläggande om blockering ska vara tydligt, entydigt och utfärdat i laga ordning;
- – Lagar, ålägganden och förfaranden som gäller blockering av material måste uppfylla krav på nödvändighet och proportionalitet;
- – Lagar, regler och förfaranden som gäller blockering av material måste vara i enlighet med lag och rätt;
- – Insyn och laga ansvar måste ingå i lagar, regler och förfaranden som gäller blockering av material.
– Läs mer på manilaprinciples.org.
[censur] [webbpublicering] [yttrandefrihet] [ändrad 3 april 2017]