transhumanism

en rörelse som tror att människans förmågor kan förbättras radikalt med hjälp av teknik. Sjukdomar och funktionsvariationer ska kunna förebyggas eller avhjälpas, och även döden ska kunna avskaffas. En känd förespråkare för transhumanism är Ray Kurzweil, men ordet transhumanism myntades redan 1957 av biologen och författaren Julian Huxley (se Wikipedia). – Se också longevity escape velocity (LEV).

[filosofi] [framtidsvisioner] [ändrad 4 juli 2019]

reifiering

på den semantiska webben: fastställande av en terms betydelse på ett sätt som datorprogram kan behandla. – Man utgår då från begrepp som redan har definierats enligt mönstret X är ett slags Y med egenskapen Z, där Y och Z redan har definierats enligt samma mönster. (Det är alltså X som nu ska definieras.) – Exempel: ”Spaghetti bolognese” definieras som en ”maträtt” med ”pasta” och ”köttfärssås”. Syftet är inte att lära datorprogrammet att använda språket korrekt (eller att laga mat), utan det är ett klassifikationssystem, som i kataloger. – På engelska: reification. – Reifiering är från början en filosofisk och socialpsykologisk term som betyder att göra en sak av något; att tilldela bestämda och stabila egenskaper åt något som annars är löst definierat; att människor blir som saker.

[filosofi] [programmering] [webben] [ändrad 27 december 2019]

quine

program som producerar sin egen käll­kod (och inget mer) som utdata. – Under körningen får programmet inte ta emot några indata eller inmatningar. Det är en utmaning att skriva ett så kort sådant program som möjligt. – Benämningen syftar på filosofen Willard Van Orman Quine† (se Wikipedia). Den myntades av författaren Douglas Hofstadter (länk), och anspelar på Quines resonemang om yttranden som refererar till sig själva. – Läs också om Hello world och 99 bottles of beer on the wall.

[filosofi] [programmering] [ändrad 27 mars 2020]

information

  1. – meddelande eller observation som ger mot­tagaren kunskap. – Information de­fi­ni­eras av Internationella standardiseringsorganisationen, ISO, som kunskap gällande objekt, såsom fakta, händelser, saker, processer eller idéer, inklusive begrepp, som i ett givet samman­­hang har en bestämd mening. – Tidigare definierade ISO information som data som är meningsfulla för en människa i ett givet sammanhang. Enkelt uttryckt: data blir information om det är svaret på en fråga som någon faktiskt ställer. – Läs också om DIKW;
  2. – i informationsteori är in­for­ma­tion allt som är oförutsägbart för mottagaren. (Mottagaren kan vara en levande varelse eller en maskin.) En godtycklig sifferserie kan alltså i informationsteori räknas som information, även om den inte står för något. Den tekniska utrustningen hanterar ju alla sifferserier enligt samma logik, oavsett vad de betyder för mottagaren. Det viktiga här är att siffer­­serien har ett mönster som gör att den kan skiljas från andra sifferserier. – Se också entropi och den matematiska betydelsen av slumptal;
  3. – i tele- och radio­kommu­nika­tion är in­for­ma­tion den signal som man vill skilja från bruset. Information i denna bemärkelse kan finnas både i meddelanden skapade av människor och i naturliga fenomen som ljud, lukt och färg.

[data] [elektronisk kommunikation] [filosofi] [fysik] [ändrad 4 januari 2021]

semantik

  1. – i språkvetenskap och filosofi: läran om ordens betydelser. Det är den ursprung­liga betydelsen;
  2. – i systemutveckling: de termer som används i beskrivningen av it‑system och hur man använder dem, och som har väl definierade betydelser i det sammanhanget. En väl ut­formad semantik gör att man på ett klart och entydigt sätt kan beskriva de före­mål, processer och begrepp som kan existera och behandlas inom ramarna för systemet (se också ontologi);
  3. – om datorteknik som behandlar text i naturliga språk: ordens betydelser, så som en människa förstår dem, till skillnad från orden som godtyckliga följder av tecken. – Läs också om den semantiska webben.

– På engelska: semantics.

[filosofi] [språk] [systemutveckling] [ändrad 3 juni 2020]

cybersoul

– cybersjäl:

  1. – i filosofi: människans djupaste person­lig­het sedd som ett mönster av data som i princip kan återskapas med elektronik. Idén fram­fördes 1999 av författaren Margaret Wertheim (se Wikipedia) i boken The pearly gates of cyberspace (länk);
  2. – den del av personlig­heten som ut­vecklas i cyber­rymden, eller som kommer till ut­tryck där.

– Se också cyber.

[filosofi] [psykologi] [ändrad 19 april 2020]