Kategori: företag och ekonomi

automathandel

datoriserad aktiehandel styrd av enkla regler. – Reg­lerna kan säga att en viss aktie ska köpas eller säljas när kursen når en viss nivå, eventuellt i kombina­tion med bestämda tid­punkter. Automat­handel används främst av privat­personer som gör små aktie­affärer på internet. Datori­se­rad aktiehandel som styrs av mer inveck­lade regel­system och som körs på kraftfulla datorer kallas för algoritmisk aktiehandel.

[aktiehandel] [ändrad 17 juni 2018]

exekveringsalgoritm

i datoriserad aktie­handel: program som strävar efter att  köpa eller sälja aktieposter till det mest förmånliga priset. – Syftet är alltså inte bara att tjäna pengar i största allmänhet (se högfrekvenshandel) utan att köpa eller sälja bestämda aktieposter till bästa möjliga pris. Program­men försöker förutse det mest förmånliga ögon­blicket för att göra en affär, och bevakar vanligen flera olika börser och andra handels­platser för aktier. Exekveringsalgoritmer är en form av algoritmisk aktiehandel.

[aktiehandel] [ändrad 17 juni 2018]

advertorial

betald reklam som ser ut som journalistiskt material. (Till skillnad från text­reklam som är jour­nal­ist­iskt material som fungerar som reklam.) Ordet används även på svenska, och är samman­satt av engelska advertise­ment, annons, och editorial, re­dak­tion­ell. – Se också adver­mation.

[marknadsföring] [massmedier] [ändrad 28 december 2018]

tech winter

it-vinter – förväntad period då det blir svårt eller omöjligt för it‑företag, i synnerhet ny­start­a­de, att få kapital. – It‑vinter orsakas av att finansiärerna har satsat så mycket pengar på nya företag att dessa inte kan leverera den utdelning som krävs för att investeringarna ska betala sig. Därför håller investerarna igen. Till skillnad från hur det var när dotcombubblan sprack år 2000 väntas it‑vintern, om den inträffar, inte drabba privatpersoner i första hand. Den drabbar nystart­a­de företag som söker investe­rare. – Utrycket tech winter kom i bruk hösten 2015.

[företag och ekonomi] [ändrad 16 december 2020]

förändringshantering

(change management) – metodiskt genom­för­ande av förändringar i företag och andra or­ga­ni­sa­tioner, till exempel vid införande av nya it-system, program eller rutiner. – Förändringshan­te­ring i snäv bemärkelse är konsten att genomföra förändringar med ett minimum av misstag, obehag och oförutsedda biverkningar. I bredare bemärkelse handlar förändringshantering också om att skapa accep­tans och beredskap bland alla berörda. – Läs mer i Wikipedia.

[företag och ekonomi] [projektarbete] [ändrad 11 december 2017]

SWOT

strengths, weaknesses, opportunities, threats – en modell för åskådliggörande av en verksamhets tillstånd. Man ställer upp en matris (rut­mönster) med:

  • – interna faktorer (styrkor och svag­heter) i vänstra spalten;
  • – externa omständ­ig­heter (möjligheter och hot) i den högra;
  • – gynnsamma saker (styrkor och möjligheter) upptill och:
  • – ogynn­samma saker (svag­heter och hot) nertill.

[företag och ekonomi] [förkortningar på S] [ändrad 1 april 2020]

smittsam

  1. – (viral, infectious) – om program­licenser: auto­matiskt gällande för alla andra program som inne­håller delar av det program som skyddas av licensen. Smitt­samma licenser används för program med öppen källkod, i synner­het för program som sprids som fri mjuk­vara. Det mest kända exemplet på smitt­sam­het är licensen GPL. – En smitt­sam licens säger att om pro­gram­met helt eller delvis används som del av ett annat program, så ska licens­vill­koren gälla även för det programmet. Samma sak gäller för program som är beroende av det licens­skyddade pro­grammet för att fungera. Alla här­ledda (derived) program måste därför också spridas med den smitt­samma licensen. – Vad som ska räknas som härledda program kan vara svårt att avgöra. Allmänt före­kom­man­de program för datakommunika­tion räknas till exempel inte. För att räknas som härlett ska pro­gram­met ha skrivits spe­ci­fikt för att fungera ihop med det smitt­samma pro­gram­met. Men om det smitt­samma pro­gram­met tvärtom har skrivits för att fungera ihop med ett program som redan finns så blir licensen givetvis inte smitt­sam.  Syftet är att pro­gram­met som helhet, men också varje del av program­met, aldrig ska kunna bli något annat än öppen källkod re­spek­tive fri mjuk­vara. – Prin­cipen om smitt­samma licenser är omstridd, eftersom den inte gör undantag för stora program­ut­veck­lings­pro­jekt i företag. Några rader kod från ett program med smitt­sam licens räcker för att licensen ska ”smitta”. Eftersom öppen källkod är fritt till­gäng­lig är det frestande för program­me­ra­re att låna. För att inte riskera att tvingas göra käll­koden till egna projekt offentlig und­viker därför många företag öppen källkod och fri mjuk­vara. En del debattörer anser därför att an­vänd­ningen av program med öppen källkod skulle öka ifall de smitt­samma licenserna mjukades upp. – Smitt­samma licens­vill­kor kan kring­gås genom att man använder så kallade shims (mellan­lägg);
  2. – om marknadsföring och annan ryktes­sprid­ning: se viral.

[fri mjukvara] [licenser] [marknadsföring] [öppen källkod] [ändrad 5 april 2018] 

företagsrekonstruktion

i svensk lag: möjlighet för ett företag med be­tal­nings­svårig­heter att få anstånd med betalningarna för att rekonstruera verksamheten. Kallas också konkursskydd. – Efter beslut i domstol om företagsrekonstruktion är företag­et under en tid skyddat mot utmät­ning. Under den tiden ska en rekonstruktör avgöra om verk­sam­heten kan fortsätta på något sätt, genomföra ändringar och förhandla med fordrings­ägarna. – Lag­texten om företagsrekonstruktion finns här. – Se också chapter 11. – I Storbritannien heter det att företaget är ”under administration”. – Jämför med likvidation.

[företag och ekonomi] [juridik] [ändrad 3 mars 2020]