Ord och uttryck i it-branschen
Artiklar som i IDG:s ordlista helt eller delvis handlar om kryptering. Kategorin kryptering är en underavdelning av kategorin it-säkerhet och har i sin tur underavdelningen elektroniska signaturer.
(cipherspace) – den krypterade delen av internet. – Ordet används av de som förespråkar kryptering av internetkommunikation för att försvåra avläsning. – Ordet chifferrymden anspelar på cyberrymden (cyberspace). Kan också kallas för kryptorymden. – Se också chiffer.
[kryptering] [ändrad 2 januari 2020]
(quacker, av quantum hacker, kvant-hackare) – en som försöker knäcka så kallad kvantkryptering (som åtminstone i princip ska vara omöjlig att knäcka).
[hackare] [kryptering] [kvantdatorer] [ändrad 22 januari 2015]
manipulering av kryptering för att möjliggöra avläsning i klartext. – Kleptografi gör att en tredje part i hemlighet kan avläsa och dekryptera meddelanden som skickas mellan två parter som själva tror att deras meddelanden är omöjliga för utomstående att forcera. – Kleptografi går ofta till så att de två nycklarna i asymmetrisk kryptering modifieras av tredje part så att man kan använda den publika nyckeln för att räkna ut den privata nyckeln. Detta är omöjligt att genomskåda för de flesta användare. – På engelska: kleptography.
[kryptering] [ändrad 17 oktober 2021]
utfärdande av intyg om något som man har befogenhet att intyga, utfärdande av certifikat:
– På engelska: certification.
[kryptering] [standarder] [ändrad 17 augusti 2020]
en mekanisk krypterings-apparat som Nazityskland använde under andra världskriget. – Britterna kunde från 1942 dekryptera meddelandena, vilket tyskarna aldrig tycks ha förstått. Detta anses ha spelat en stor roll för krigets utgång. – Det var på grund av ett misstag av en tysk operatör som britterna kunde räkna ut hur Lorenz SZ42 var konstruerad, trots att de inte hade sett något exemplar av maskinen. Britterna byggde sedan datorn Colossus† i Bletchley Park för att räkna ut hur maskinen var inställd. Inställningarna ändrades varje dag, men när de hade upptäckts var det enkelt att tolka tyskarnas meddelanden. Britterna kallade maskinen för Tunny, alltså tunafish. – SZ42 var en tillsats som monterades på vanliga teleprintrar. Det var i själva verket en serie tillsatser som utvecklades av firman C Lorenz AG i Berlin. Först kom modellen SZ40, som användes 1941—42. Från 1942 användes SZ42, SZ42A och SZ42B. Förkortningen SZ stod för Schlüsselzusatz (nyckeltillsats). Den användes för radiokommunikation mellan det tyska överkommandot i Berlin och befälhavare på fältet. – Läs mer i Wikipedia. – Lorenz SZ42 ska inte förväxlas med Enigma eller med G‑skrivaren.
[för- och bihistoria] [kryptering] [ändrad 21 september 2018]
myndighet, företag eller organisation som utfärdar, och vid behov också återkallar, certifikat för publika krypteringsnycklar. – Syftet med att utfärda certifikat är att man ska kunna kontrollera att en viss publik nyckel verkligen tillhör den påstådda ägaren. Det gör man genom att kontrollera att den publika nyckeln har ett giltigt certifikat från en betrodd utfärdare. – Certifikatutfärdare är ofta samma företag som levererar kryptosystemen till användarna och delar ut de publika nycklarna, men det behöver inte vara så. I kryptosystemet PGP, till exempel, intygar användarna i stället åt varandra (se Web of trust). – En certifikatutfärdare måste ha säkra rutiner för kontroll av identiteten hos de personer och organisationer som den utfärdar certifikat åt. Det måste också finnas rutiner för återkallande av certifikat när det behövs. – Certifikatutfärdare är en nödvändig del av infrastrukturen för kryptering med öppen nyckel (PKI). – På engelska: certificate authority eller certification authority.
[kryptering] [ändrad 22 november 2018]
numera: kryptering eller krypteringsalgoritm. – Chiffrering, alltså kryptering, innebär att tecknen i ett meddelande byts ut och oftast också kastas om enligt matematiska metoder. Mottagaren måste kunna göra motsvarande operationer i omvänd ordning för att återställa meddelandet i klartext (dechiffrera eller dekryptera meddelandet). – På engelska: cipher. – Se också chifferrymden. – Alternativet till chiffer när det gäller hemliga meddelanden är, med äldre terminologi, kod: det innebär att man byter ut hela ord, siffror eller fraser mot i förväg överenskomna kodord, som kan vara hela fraser. ”Det brinner på försäkringsbolaget” var ett meddelande som sändes i radio från London till franska motståndsrörelsen och som bara kunde tolkas med en kodbok. – Namnchiffer är detsamma som monogram: en eller två personers, eller en organisations, initialer utformade på ett konstfullt sätt.
[kryptering] [ändrad 24 januari 2022]
forcering av krypterat meddelande genom att man systematiskt prövar alla tänkbara nycklar. Även: försök att logga in på ett konto genom att pröva alla tänkbara teckenkombinationer som lösenord. – Uttömmande attack kallas också för: uttömmande prövning och uttömmande sökning; på engelska: brute force attack, exhaustive attack, exhaustive search, exhaustive key search. – Jämför med ordlisteattack.
[kryptering] [lösenord] [ändrad 4 oktober 2018]
kryptering av meddelande som delas in i flera lika stora avsnitt (block) som krypteras och sänds oberoende av varandra. De kan också dekrypteras oberoende av varandra och i valfri ordning. För att göra blocken lika stora fyller man vid behov på med utfyllnadstecken. – På engelska: block cipher.
[kryptering] [ändrad 11 oktober 2018]
typ av program som krypterar skadeprogram för att virusskydd inte ska upptäcka dem. Skadeprogrammet dekrypteras först när det installeras på den angripna datorn. Men i så fall kan ett virusskydd ändå känna igen och stoppa det skadliga programmet när det körs. Det finns därför crypters som aldrig låter hela det skadliga programmet köras, utan bara de bitar som för tillfället behövs. Det gör det svårare för virusskyddet att känna igen det.
[kryptering] [skadeprogram] [ändrad 28 november 2018]