program som är utvecklade för att ställa till skada på ett it-system. Skadan kan vara radering eller ändring av data, att göra så att systemet slutar fungera eller fungerar dåligt, stöld av information, att öppna en bakdörr eller att den infekterade datorn deltar i angrepp på andra datorer.
(Trojan horse eller bara Trojan) – på svenska ofta trojan – program för sabotage, stöld eller dataintrång som smusslas in i en dator, och som sedan lagras och exekveras där, omärkligt för datorns användare. – Trojaner kan döljas i e‑postbilagor eller i andra till synes oskyldiga filöverföringar. De används ofta för angrepp mot tredje part, se botnät. De kan också samla in och vidarebefordra information om datorns ägare / användare. – Namnet: Kommer av den trojanska hästen som nämns i Odysséen (länk): grekiska krigare tog sig in i staden Troja dolda i en jättelik trähäst som trojanerna släpade in i staden, eftersom de trodde att det var en gåva. Sedan tog sig de grekiska krigarna ut ur trähästen, öppnade stadens portar inifrån och släppte in resten av den grekiska hären, som massakrerade invånarna och ödelade staden. – Kortformen trojan är missvisande, eftersom trojanerna var offren, inte angriparna. (Trojan är också, konstigt nog, namnet på en amerikansk kondom.) – Se också polistrojan och Rule 41.
– datorinfektion som utges för att komma från polisen. (Vilket den naturligtvis inte gör.) Kallas också för polisvirus. – Polistrojaner utför en typ av gisslanattacker. De gör att datorn blir oanvändbar. Text som visas på bildskärmen vid attacken påstår att polisen har spärrat datorn därför att användaren har laddat ner musik eller film som skyddas av upphovsrätten, pornografi eller bilder på sexuella övergrepp mot barn. Det påstås att användaren måste betala böter för att datorn ska bli användbar igen. Texten är vanligtvis skriven på dålig svenska, och bötesbeloppet anges i euro eller bitcoin i stället för kronor. Naturligtvis ska man inte betala, utan polisanmäla, och om man ändå betalar brukar det inte hjälpa. – Se också trojansk häst;
– trojansk häst som installeras av polisen i hemlighet. Till skillnad från den typ av polistrojaner som beskrivs här ovanför är dessa gjorda för att inte märkas. – Se hemlig dataavläsning.
en gisslanattack(ransom attack) som spreds under 2012. – Den infekterade datorn slutade att fungera, och på bildskärmen stod det att det var polisen (se polistrojan) som låg bakom: datorn skulle, står det, vara oanvändbar tills ägaren hade betalat böterna för ett påhittat brott, vanligtvis otillåten nerladdning av film eller musik. Naturligtvis var det inte polisen som låg bakom. – Se också Cryptolocker och Prisonlocker.
ett skadeprogram som var vanligt 2012 – en polistrojan. Den infekterade datorn blev mer eller mindre oanvändbar. På bildskärmen visades ett meddelande som påstods komma från polisen. Användaren beskylldes för ett påhittat brott och fick veta att datorn skulle vara oanvändbar tills hon hade betalat ett bötesbelopp. Allt detta var förstås lögn. – Ukash† var namnet på en seriös, senare uppköpt, betalningsförmedling på internet. Den hade inget med Ukash‑trojanen att göra.
– dataintrång genom skrivare i nätverk. – Skrivare har utrymme för lagring av program och filer för sidor som ska skrivas ut, men skrivare är också ofta oskyddade mot virus, trojanska hästar och andra skadeprogram. Genom nätverket har skrivare också tillgång till datorer och servrar. – Skrivarintrång kan ha två former:
– angriparen får skrivaren att skicka kopior av de dokument som skrivs ut till angriparen. Detta görs av ett program som angriparen har installerat i smyg på skrivaren;
– skrivaren används för att infektera datorer och servrar i nätverket. Syftet kan vara sabotage eller att samla in information. Detta kan göras av en trojansk häst som angriparen har installerat i smyg på skrivaren.
– (worm) – skadeprogram som sprids från dator till dator och som fyller alla minnesutrymmen i drabbade datorer med kopior av sig själv. – Skillnaden mot datavirus är att maskar inte förstör något. Men genom att överbelasta datorn och nätverket gör maskarna att systemet blir långsammare och långsammare, och så småningom slutar att fungera. – Clifford StollsbokThe cuckoo’s egg från 1989 (En hacker i systemet, 1991), som beskriver ett sabotage som verkligen har hänt, är troligen den bästa icke‑tekniska introduktionen till maskar. – Läs också om uttrycket wormable;
– (mask – samma ord på svenska och engelska – som i svenska maskering) – sökvillkor, gränssnitt för sökvillkor, maskning: instruktioner, ofta i form av en textsträng, för sökning i en datamängd; sida eller del av sida med fält som kan förses med instruktioner för sådana sökningar. Man tänker sig en schablon som täcker över (=maskar) det som inte är relevant för sökningen. – Bör hellre kallas för sökvillkor eller sökmall, eftersom ordet mask har fått olyckliga associationer, se ovan. – Se också subnätsmask.
– ett svenskt diskussionsforum på internet, känt för sin kompromisslösa syn på yttrandefrihet. – Flashback har funnits på internet i olika former sedan 1995. Tidigare (1993–1997) fanns en tryckt tidning med samma namn. Grundare är Jan Axelsson. – Flashback dömdes 2002 att betala ett högt skadestånd för att ha publicerat namnet på en dömd brottsling. Jan Axelsson och hans företag förbjöds då också att driva diskussionsforum på internet i Sverige. Flashback öppnades då på en utländsk server. Företagsstrukturen bakom Flashback har sedan dess gjorts om flera gånger. – Flashback tillåter mycket frispråkiga inlägg, men har som policy att ta bort inlägg som strider mot svensk lag. Kritiker anser ändå att Flashback ger utrymme åt rasistiska och sexistiska inlägg och åt hetskampanjer mot personer, näthat. – Aftonbladet hade i februari 2015 en mycket kritisk artikelserie om Flashback, se denna länk. – Debattörer på Flashback har flera gånger utfört gott journalistiskt arbete, och 2011 fick Flashback Sveriges Radios journalistpris Medieormen(se länk). – IDG:s artiklar om Flashback, se denna länk. – Se flashback.org. – Flashback driver också en anonymitetsserver;
– en trojansk häst som infekterar Mac-datorer. Flashback upptäcktes i slutet av 2011. Flashback utnyttjar en sårbarhet i den version av Java som används på Mac. Oracle rättade till sårbarheten i Java i början av 2012, men det dröjde ytterligare ett par månader innan Apple skickade ut den rättade versionen. – Mer i Wikipedia.
varning för datavirus, oftast falsk eller föråldrad. – Virusvarningar som sprids från person till person med e‑post eller på sociala medier(virus hoaxes, virusbluffar) kan man praktiskt taget alltid strunta i. Framför allt bör man inte skicka dem vidare. Varningens trovärdighet kan lätt kontrolleras genom att man matar in det påstådda virusets namn i en sökmotor. Man bör komma ihåg att datavirus som har varit kända i flera månader eller år redan har stoppats, och inte sprids längre. – Virusvarningar som är värda att ta på allvar finns på säkerhetsföretags webbsidor (Kaspersky[länk], McAfee, Broadcom [tidigare Symantec]) och på säkerhetsorganisationers webbsidor (se Cert‑SE) samt i fackpressen. – Det bör tilläggas att klassiska datavirus (i termens strikta betydelse) inte är så vanliga längre. De har ersatts av andra typer av skadeprogram som trojanska hästar, som är svårare att upptäcka och oskadliggöra.
