Kategori: juridiska lagar

dataskyddsombud

(data protection officer, DPO) – person som ansvarar för att en organisation följer Dataskyddsförordningen, i synnerhet när det gäller dataskydd. – Dataskyddsombudet kan vara en anställd eller en extern kraft. Organisationer som har fler än 250 anställda, eller som har som huvudsaklig verksamhet att behandla personuppgifter, är skyldiga att utse ett dataskyddsombud; för andra är det frivilligt. Dataskyddsombudet ska ha sådana befogenheter att hon kan utföra sitt uppdrag effektivt. – I Personuppgiftslagen†, PuL, motsvar­a­des dataskyddsombud av personuppgiftsombud.

[dataskydd] [dataskyddsförordningen] [personuppgifter] [ändrad 18 mars 2022]

Investigatory powers act

en brittisk lag som ger myndigheter långtgående rättigheter att avläsa och avlyssna elektronisk kommunikation. – Investigatory powers act ger bland annat myndigheter rätt att undersöka en persons internetkommunikation och att öppna post utan domstolsbeslut. Motståndarna kallar den för ”Snooper’s charter”. Lagen antogs av brittiska parlamentet 2016, men den överklagades till EU‑domstolen, som i december 2016 fann att den strider mot EU‑lagen. Eftersom Storbritannien har lämnat EU är det oklart om utslaget får någon effekt. Edward Snowden har kallat Investigatory powers act för ”den mest extrema övervakningen i den västerländska demokratins historia” (länk). – Lagtexten finns på denna länk. Det är inte samma lag som Regulation of investigatory powers act (RIPA) från år 2000.  – Läs också om ACTA, Datalagringsdirektivet, FRA‑lagen, Gallorapporten, Hadopi, Indect, IPRED, Polismetodutredningen, Stockholmsprogrammet och Telekompaketet.

[avlyssning] [övervakning] [ändrad 10 januari 2023]

rätt till förklaring

(right to explanation) – varje persons rätt att få en förklaring av hur ett it‑system har gjort automatiserade bedömningar om honom eller henne. – Rätten till förklaring anses vara en konsekvens av EU:s Dataskyddsförordnings skrivningar om så kallad profilering, även kallat algoritmiskt beslutsfattande. Uttrycket ”rätt till förklaring” förekommer dock inte i Dataskyddsförordningen. Att den ändå blir en konsekvens av vissa skrivningar hävdades sommaren 2016 av Bryce Goodman (länk) och Seth Flaxman (länk), se denna artikel. Sedan dess har frågan om ifall denna rätt finns, och hur långt den sträcker sig, dryftats utan att prövas juridiskt. Rätten gäller bara bedömningar som får juridiska eller på annat sätt betydande konsekvenser för den det gäller. – Om rätten till förklaring får rättslig tillämpning får den långtgående konsekvenser för många företag och tjänster på internet. Det är nämligen ofta praktiskt taget omöjligt att förklara i detalj hur avancerade system för kreditvärdering och annat fungerar i enskilda fall. – Läs mer i The Medium.

[dataskyddsförordningen] [personuppgifter] [ändrad 14 december 2020]

rule 41

Rule 41 of the federal rules of criminal procedure – ett kontroversiellt förslag till förändring av USA:s regler för avläsning av information på datorer. –Förändringen skulle ge polisen rätt göra intrång på distans i datorer som misstänks ha information om brott. Polisen ska, enligt förslaget, kunna kopiera och radera information på distans och installera trojanska hästar i datorer. En enda domare kan ge polisen rätt att göra intrång i tusentals datorer. – Förslaget är ett tillägg till regel 41 i USA:s federala regler för processen i brottmål. – USA:s kongress godkände förändringen i december 2016 genom att inte rösta nej till den. – Organisa­tionen Electronic frontier foundation drev en kampanj mot regel 41, se denna länk.

[avläsning] [ändrad 20 november 2017]