valfrihetsparadoxen

(the paradox of choice) – det att ju fler alternativ vi har att välja mellan, desto svårare har vi att bestämma oss; vi kanske ger upp och inte väljer något alls. – Valfrihetsparadoxen har konsekvenser för marknadsföring på internet: det kan vara lättare att få en besökare att köpa om hon ställs inför ett fåtal, noggrant utvalda alternativ än om hon ställs inför flera hundra. – Fenomenet blev känt genom den amerikanska psykologen Barry Schwartz (länk) bok The paradox of choice (länk) från 2004 (på svenska: Valfrihetens tyranni, 2004 – länk), men liknande observationer har gjorts tidigare.

[marknadsföring] [psykologi] [30 oktober 2019]

Weinbergs lag

”Om byggmästare byggde hus på samma sätt som programmerare skrev program så skulle första bästa hackspett som dök upp förstöra civilisationen.” Yttrandet tillskrivs den amerikanska datorvetaren Gerald Weinberg (1933–2018), se geraldweinberg.com (fortfarande uppe) och se Wikipedia.

[lagar] [programmering] [ändrad 20 november 2019]

data gravity

”datagravitation”– datas förmåga att dra till sig applikationer och tjänster. Ju mer data som är tillgängliga hos ett företag eller en tjänst, desto fler applikationer och tjänster kommer att knytas till den datamängden. Detta enligt en princip som formulerades 2010 av programmeraren Dave McCrory – se hans blogg. – Jämför med nätverkseffekten.

[data] [lagar] [9 oktober 2018]

Mortons kniptång

(Morton’s fork) – det att två motsatta förutsättningar ger samma slutsats, varav båda är icke önskvärda för den drabbade. Uppkallad efter den engelska 1400-talsbiskopen och lordkanslern John Morton, som höjde skatterna för alla. Motiveringen var att den som lever enkelt och sparsamt säkerligen sparar pengar, och alltså har råd att betala mer skatt, medan den som lever slösaktigt och utsvävande uppenbarligen också har råd att betala mer skatt. Med andra ord på engelska: ”Damned if you do, damned if you don’t.”

[lagar] [12 juni 2018]

least power

– the rule of least power – regeln om minst kraftfulla språket – principen att programmerare bör välja det minst kraftfulla av de programspråk som kan användas för att lösa en uppgift. Man bör, om det går, välja ett språk som steg för steg och med lättfattliga kodord beskriver vad som ska göras, eller hur en datamängd är uppbyggd. – Principen formulerades först av Tim Berners‑Lee (se denna länk), som motiverar den med att program och datamängder som ska göras tillgängliga på webben och återanvändas bör vara enkla för andra än upphovspersonen att förstå, bearbeta och analysera. Man bör kunna förstå delar av koden oberoende av helheten. Koden till webbsidor som är skrivna i HTML är till exempel lätt att förstå, förutsatt att man har vissa förkunskaper, medan koden till en Java-applikation inte går att genomskåda på något enkelt sätt. – Regeln om minst kraftfulla språket går på tvärs mot decennier av utveckling av programspråk. Utvecklare har strävat efter att göra språken så kraftfulla som möjligt, men det kräver förkunskaper på hög nivå av programmerarna och gör det svårt för utomstående att förstå programkoden. – Läs mer i detta dokument från W3C.

[lagar] [programmering] [17 maj 2018]

Wadsworths konstant

(the Wadsworth constant) – iakttagelsen att de första 30 sekunderna på YouTube-klipp alltid är ointressanta och kan skippas. Iakttagelsen gjordes 2011 på Reddit av en för övrigt okänd användare vid namn Wadsworth. Google hade en tid (men inte längre) möjligheten att välja ett Wadsworth-filter som automatiskt hoppade över de första 30 sekunderna på YouTube­klipp.

[diverse lagar] [rörliga bilder] [13 november 2017]

Cunninghams lag

(Cunningham’s law) – ”Bästa sättet att få rätt svar på internet är inte att lägga upp frågan – det är att lägga upp fel svar.” – Lagen formulerades redan på 1980-talet av programmeraren Ward Cunningham, annars mest känd för att ha uppfunnit wiki.

[diskussioner] [lagar] [13 november 2017]

Joys lag

  1. – (Joy’s law eller Joy’s theory) – beteckning på två ”lagar” som tillskrivs Bill Joy:
    • – ”Det spelar ingen roll vem du är – de smartaste människorna jobbar ändå för någon annan.” Det har sagts att detta var en gliring åt Bill Gates för Microsofts monopolställning på mjukvarumarknaden;
    • – ”Datorernas högsta hastighet fördubblas varje år.” Bill Joy for­mu­le­rade den lagen 1983.
  2. – i astronomi finns en Joys lag som beskriver fördelningen av solfläckar, se Wikipedia.

[arbetsmarknad] [lagar] [processorer] [6 juni 2017]

treklicksregeln

man bör kunna hitta den information man söker på webben med högst tre musklick. Om användarna behöver klicka fler än tre gånger tror man att de tröttnar och ger upp. – Regeln formulerades 2001 av Jeffrey Zeldman (zeldman.com) i boken Taking your talent to the web, och den anses av många vara felaktig och föråldrad. Se till exempel denna artikel (från 2019) på Nielsen Norman Groups webbsidor. – Även: 3‑klicksregeln. På engelska: the three-click rule eller the 3‑click rule.

[lagar] [webbpublicering] [ändrad 12 augusti 2019]