binning

minskning av antalet uppgifter i en data­mängd; sammanslagning av värden som ligger nära varandra. Uttrycket kommer av engelska bin – korg, behållare, soptunna – man lägger värden som ligger nära varandra ”i samma korg”:

  1. – data binning innebär att värden som ligger nära varandra byts ut mot ett en­het­ligt värde, vanligtvis det centrala. Exempel: alla värden mellan 9,5 och 10,5 byts ut mot 10. Avrund­ning kan alltså ses som en form av binning;
  2. – i digital bildbehandling: det att en grupp bildpunkter (pixlar) ersätts med en enda bildpunkt. 2⨯2 eller 3⨯3 bildpunkter kan till exempel ersättas med en enda bildpunkt. Vanligtvis blir det då ett medelvärde av de ingående bildpunkternas färgtoner. Detta kan underlätta bildanalys och göra bilden tydligare, och det är nödvändigt om bilden ska förminskas;
  3. – phone binning (skämtsamt): att hålla en kikare framför objektivet på en mobiltelefons kamera. Man använder alltså kikaren som teleobjektiv;
  4. – to bin kan också betyda att kasta bort (”lägga i det runda arkivet”, the bin).

[analys] [bildbehandling] [kameror] [matematik] [ändrad 3 april 2020]

morfning

(morphing) – byte av form, utseende eller skepnad, omställning, förvandling, transformation. Att morfa är att:

  1. – omvandla en bild till en annan bild. Till exempel att gradvis förvandla en bild av ett ansikte till en bild av ett annat ansikte;
  2. – om hårdvara: byta funktion på ett genomgripande sätt (så att en anordning kan göra samma nytta som två eller flera separata). Ett exempel var företaget Transmetas† processor Crusoe†, som kunde ställa om sig – morfa – mellan två instruktionsuppsättningar: den kunde bete sig som en Intelprocessor eller som en Transmetaprocessor;
  3. – se kodmorfning.

[bildbehandling] [hårdvara] [ändrad 4 januari 2020]

blockighet

(blocking) – fackterm för de typiska trapp­stegs­liknande konturer som uppstår i digitala bilder eller tecken när de visas med för låg upp­lösning eller i stark för­storing. Bilden verkar vara sammansatt av Lego­bitar. Det är en typ av vikning. Kallas ofta för pixling eller pixelering. Effekten mot­verkas med kantutjämning. – Se Optik­­säll­­skapets ord­lista (pdf), sidan 13. – Se också aliasing, RGB‑interpo­le­ring och jaggies. – Blocking dis­tortionblockighetsstör­ning.

[bildbehandling] [ändrad 15 september 2018]

jaggies

kantiga figurer – tecken och konturer som har trapp­stegs­liknande (jagged) form när de egent­ligen borde vara mjukt rundade former eller ha lutande räta linjer. För orsaken, se blockighet.

[bildbehandling] [ändrad 24 maj 2020]

Gauss

  1. – en trojansk häst som upp­snappar lösen­ord och informa­tion om bankkonton. Upp­täcktes i augusti 2012. Den anses vara utvecklad för cyberkrigföring, liksom Duqu, Flame och Stuxnet. – Läs mer här;
  2. – ett programspråk för matematik och statistik – se aptech.com;
  3. – Gaussian curve, se normalfördelningskurva;
  4. – se gaussiskt filter;
  5. – se gaussisk oskärpa.

– Ordet: Efter Carl Friedrich Gauss (1777—1855, se Wikipedia), av många ansedd som historiens främsta mate­­ma­­tiker.

[bildbehandling] [programspråk] [skadeprogram] [statistik] [ändrad 1 juni 2019]

gaussisk oskärpa

(Gaussian blur eller Gaussian smoothing) – i digital bildbehandling: ett sätt att få en skarp bild att se mer eller mindre suddig ut. Effekten påminner om när man betraktar något genom frostat glas. Samma metod används också för att retuschera bort skador i bilder. – Matematiskt går det till så att värdet för varje bildpunkt i bilden räknas om till ett nytt värde med utgångspunkt från bildpunktens grannar. En mörk punkt med ljusa grannar blir alltså lite ljusare, en ljus punkt med mörka grannar blir lite mörkare. Ju längre bort de angränsande bildpunkterna finns, desto mindre betydelse får de för det nya värdet. Viktningen av de angränsande bildpunkterna följer normalfördelningskurvan (the Gaussian curve), därav namnet. Resultatet av omräkningen blir att alla bildpunkter närmar sig det mellangrå. – Se också Gauss. – Se Wikipedia.

[bildbehandling] [ändrad 1 juni 2019]

pixlad

(eller pixelerad) – om digitala bilder: med bildpunkter (pixlar) som är så stora att bilden blir ett rutmönster av enfärgade fyrkanter. Kan uppstå av tekniska skäl, till exempel vid extrem förstoring. Delar av bilder pixlas ibland avsiktligt i tv och tidningar för att avbildade personer ska bli oigenkänneliga. Formell term: bilden har blockighet. – Se också kantutjämning.

[bildbehandling] [ändrad 8 november 2019]

RGB-interpolering

(demosaicking) – borttagande av det fina rutmönster som uppstår när digital­­­kameror tar färg­­­bilder. (Se blockighet.) – RGB‑interpolering görs vanligen automatiskt i kameran, såvida fotografen inte tar ut bilderna i filformatet RAW. – En digitalkamera kan egentligen inte ta färgbilder, bara svartvita bilder. Färgbilder skapas med hjälp av en färgfiltermatris. En bild som tagits på det sättet återges i förstoring som en mosaik av små röda, gröna och blå rutor (se RGB) – inga andra färger. Bilden ser vanligtvis ändå accepta­bel ut, men det kan uppstå oöns­kade effekter eftersom varje bildpunkt har bara en av de tre färgerna, inga nyanser. För att ge bättre resultat har kameran ett program som tilldelar varje bildpunkt en mer nyanserad kulör som är (kan vara) samman­­satt av rött, grönt och blått. Detta görs med en process som för varje bildpunkt tar hänsyn till färgvärdet hos de närmaste grannarna. Man tar alltså bort mosaiken, därav det engelska ordet demosaicking (också stavat demosaicing). Funktionen är inbyggd i digitalkameror, men om man tar ut bilderna i filformatet RAW får man, om man vill, själv ta bort mosaikeffekten med ett lämpligt bildbehandlingsprogram. – Läs också om kantutjämning.

[bildbehandling] [foto] [färg] [ändrad 12 september 2020]