international standard music numbering – internationellt standardmusiknummer – identifikationskod för tryckta noter, sånghäften och tillhörande material (men inte för böcker om musik och inte för inspelningar av musik). Används i hela världen. – Läs mer på Kungliga bibliotekets webbsidor. – För inspelningar av musik och för musikvideor används ISRC‑nummer. För musikaliska verk som sådana används ISWC. – Se också ISAN, ISBN, ISRN, ISSN och ASIN.
[arkiv och bibliotek] [böcker] [förkortningar på I] [musik] [ändrad 4 september 2018]
International standard recording code – internationella id‑nummer för ljudinspelningar och musikvideor. Numren identifierar specifika inspelningar, inte de inspelade verken. Hanteringen av ISRC‑nummer sköts av organisationen IFPI, se isrc.ifpi.org. – För musikaliska verk finns ISWC‑nummer. För noter finns ISMN‑systemet. – Se också ISBN.
[förkortningar på I] [alla förkortningar] [ljudinspelningar] [ändrad 6 april 2017]
- – International semantic web conference – årlig konferens om den semantiska webben. Har anordnats sedan 2002. – Se denna länk;
- – International standard music work code – internationell standard för identifiering av musikaliska verk. Numret identifierar musiken som sådan, oavsett hur den sprids och spelas. För noter finns en annan standard, ISMN, och för inspelningar finns standarden ISRC. – Läs mer på iswc.org.
[förkortningar på I] [konferenser] [musik] [språkteknik] [webben] [ändrad 22 maj 2017]
international standard audiovisual number – en internationell standard för identifikation av audiovisuella verk. Med audiovisuella verk menas rörliga bilder och stillbilder, med eller utan ljud. Alltså film, video och tv‑program samt även bildspel. (Men musikvideor identifieras med ISRC‑nummer.) ISAN påminner om ISBN för böcker. – Se isan.org. – Se också ISMN, ISRN, ISSN och ISWC.
[arkiv och bibliotek] [förkortningar på I] [rörliga bilder] [ändrad 24 januari 2020]
en videochatt‑tjänst från Google. Den ingår i det sociala nätverket Google Plus (som avvecklas 2018–2019 – se blogginlägg från augusti 2019). – Se Googles webbsidor (länk).
[chatt] [videoteknik] [ändrad 23 augusti 2019]
- – spridning av textremsor till film och tv‑serier genom internet. Det gäller undertexter som har gjorts av privatpersoner, inte de undertexter som har gjorts av film- och tv‑bolagens översättare. – Företeelsen blev omtalad i juli 2013 när polisen ingrep mot textdelningssajten Undertexter. Enligt åklagaren som beordrade ingreppet är spridning av översättningar ett brott mot upphovsrätten om det görs utan tillstånd av upphovsrättshavaren. – Ordet: Anspelar på fildelning. På engelska talar man bland annat om open captions;
- – fildelning av text. (Alltså till skillnad från fildelning av musik, film och program;)
- – ironiskt: otillåten kopiering av text. Ordet användes i den betydelsen 2012 när chefredaktören på en svensk landsortstidning ertappades med att ha plagierat en annan journalists text och därför blev avskedad.
[fildelning] [film] [jargong] [radio och tv] [upphovsrätt] [ändrad 5 september 2020]
den färgblandning som används i bildskärmar och i tv‑apparater. – Röda, gröna och blå ljusstrålar belyser en vit yta så att alla andra färger uppstår. För att få gult blandar man rött och grönt, vilket kan verka avigt när man är van vid alternativet, subtraktiv färgblandning. Svart får man av bakgrunden genom kontrastverkan. – Termen additiv färgblandning syftar på att ju mer färg man adderar, desto ljusare blir det. De tre färgerna rött, grönt och blått brukar kallas för RGB. – På bildskärmar blandas de tre färgerna egentligen inte, utan de hålls i sär i ett fint punktmönster, men på normalt avstånd uppfattar synsinnet det som att färgerna blandas. I gammaldags ”kemisk” diafilm och biofilm används också additiv färgblandning.
[bildbehandling] [foto] [färg] [grafik] [ändrad 30 juli 2017]
(video chat) – video-samtal över internet. Det är bara möjligt mellan personer som har godkänt varandra som kontakter. Man ”ringer upp” genom att klicka på ett eller flera namn i en kontaktlista. Tekniskt förutsätter det att alla har mikrofon, högtalare (eller hörlurar) och videokamera, men det är sedan länge standard på datorer, surfplattor och smarta mobiler. Man måste också ha ett lämpligt program eller en lämplig tjänst. – Skillnaden mellan videochatt och videotelefoni är att videotelefoni görs över det allmänna telenätet. Man slår ett telefonnummer och kan i princip ringa videosamtal till vem som helst som har en telefon med bildskärm. – Se också chatt, röstchatt och röstsamtal.
[chatt] [videoteknik] [ändrad 11 juli 2013]
lägga ut video från mobiltelefon på webben i direktsändning. – Ordet kommer av sajten Bambuser (länk).
[jargong] [videoteknik] [webbpublicering] [ändrad 5 juni 2020]
internet protocol television – IP-television – överföring av tv‑program via internet, alltså med internetprotokollet IP. – IP‑tv är ett alternativ till traditionell kabel‑tv, och fördelen är att det sparar utrymme i nätet. Kabel‑tv sänder nämligen alla kanaler i utbudet till alla tittare hela tiden, trots att varje kund bara tittar på en kanal i taget. Med IP‑tv sänder tv‑operatören till varje kund bara det som kunden vill titta på. IP‑tv ger också utrymme för interaktiva tjänster.
[förkortningar på I] [ip] [tv] [ändrad 10 januari 2019]