authoring

framställning av multimediefil som är färdig för visning. – Bilder, video, ljud och text sammanställs till en ordnad följd. Oftast ingår interaktivitet, det vill säga att användaren kan styra förloppet genom sina val. – Authoring är en form av programmering, ofta gjord med hjälp av program, authoring tools eller authoring programs, som förenklar arbetet så att det inte krävs djupare insikter i programmering. Används för framställning av digitala läromedel och för annan interaktiv information. – Någon bra svensk term för authoring finns inte.

[ljud och bild] [ändrad 30 juni 2013]

Instagram

ett socialt nätverk för publicering av bilder och korta videor. – Bilder som läggs ut på Insta­gram kan sedan spridas vidare i andra sociala medier som Facebook, Twitter, Flickr och Tumblr. Instagram lanserades i oktober 2010, och 2012 köpte Facebook tjänsten, som drivs vidare under oförändrat varumärke, numera som dotterbolag till Meta. – Se instagram.com. – Läs också om Insta­grammålet och om hur Stina Wollter (stinawollter.se) blev avstängd från Instagram därför att en man skickade penisbilder till henne: länk.

[foto] [sociala nätverk] [ändrad 27september 2022]

respeaking

en metod för textning av tv-program i realtid: en människa upprepar extra tydligt vad som sägs i tv‑sänd­ningen, varpå ett taligenkännings­‑program över­sätter det till text som visas i en text­remsa. – Kallas ibland för skuggtalarteknik.

[radio och tv] [tillgängligt] [ändrad 16 maj 2020]

frekvensmodulering

– förkortat FM – den vanligaste metoden att överföra signalen i rundradio‑sändningar. Signalen (tal, musik) överförs som små variationer, modulering, på en fast radiofrekvens, en bärvåg. Frekvensmoduler­ing innebär att det blir små variationer i radiofrekvensen som innehåller signalen. När radio­mot­tag­a­ren tar emot signalen filtrerar den bort bärvågen. Det som finns kvar är avvikelserna, som i princip är identiska med signalen. Frekvens­modu­ler­ing används för all analog radio i Sverige, eftersom det ger en stabilare och mer störningsfri signal än den äldre tekniken amplitudmodulering (AM), som fortfarande är vanlig i USA. FM‑sändningar, som sker på frekvenserna 87,5–108 megahertz (ultrakortvåg), har däremot begränsad räckvidd jämfört med AM‑sändningar på kortvåg, mellanvåg och långvåg. Anledningen till att man inte använder frekvensmodulering på de frekvensbanden är att FM kräver stor bandbredd. Det skulle med FM bara få plats med ett fåtal radiostationer på hela mellanvågsbandet (300 kilohertz–3 megahertz). – Planerna på att släcka FM‑bandet i Sverige och gå över till digitalradio med DAB-teknik gavs upp 2015. – I mars 2017 rekommenderade Internationella teleunionen (ITU) att alla smarta mobiler skulle ha inbyggd mottagare för FM‑radio, främst för att FM-radio är det troligen bästa och mest robusta sättet att nå allmänheten i krissituationer, se detta uttalande. I juni 2017 blev det lag i Mexiko att smarta mobiler ska ha FM‑mottagare. – På engelska: frequency modulation.

[fysik] [radio] [samhällsskydd] [ändrad 8 juli 2020]

amplitudmodulering

(AM) – den teknik för sändning av ljud i radio som används på kortvåg, mellanvåg och långvåg. Ljudet kodas som variationer i amplitudenbärvågen. Bärvågen är den frekvens som man ställer in radion på, till exempel 1439 kilohertz. Frekvensen är oföränderlig i AM, men amplituden (signalstyrkan) varierar. Radiomottagaren filtrerar bort bärvågens frekvens. Då återstår variationerna i amplitud. Det är det vi hör i radion som tal och musik. – I FM-radio kodas signalen däremot som små variationer i radiosignalens frekvens. – Amplitudmodulering används i rundradio på frekvensbanden kortvåg, mellanvåg och långvåg, trots att FM ger högre ljudkvalitet och stabilare mottagning. Anledningen är att AM kräver mindre utrymme (bandbredd) – det får plats många fler radiostationer på samma frekvensband med AM. Sveriges Radio slutade sända AM-radio 2010. Det är främst i USA som AM-radio fortfarande har en stark ställning.

[radio och tv] [ändrad 17 mars 2020]

DAB

  1. – Digital audio broadcasting, numera DAB+ – digitalradio enligt europeisk standard. – DAB används i Sverige i begränsad omfattning och i övriga Europa. – DAB förutsätter andra sändare och andra radiomottagare än analog radio (FM och AM). Programmen sänds i en sammansatt signal, ett så kallat kanalknippe (även kallat ensemble), som innehåller flera radioprogram samtidigt. Allt sänds på samma frekvens med hög bandbredd. Radiomottagaren, som till stor del är en dator, separerar kanalerna. Alla sändare sänder också på samma frekvens. Förutom tal och musik kan man överföra text, bilder och video. – Den ursprung­liga versionen av DAB ersattes i början av 2007 av DAB+. DAB+ kompri­merar signalen med AAC+, och kan därför utnyttja kapaciteten mer effektivt. Den ger också bättre mottagning. Men digitalradiomottagare för det ursprungliga DAB kan inte ta emot DAB+. – Läs mer på Sveriges Radios webbsidor. – DAB‑sändningar har pågått i delar av Sverige sedan 1995 utan att få någon större lyssnarskara. Det har funnits planer på att lägga ner FM‑nätet och helt gå över till DAB+, men de planerna övergav regeringen 2015 (mer om det under digitalradio). Kritiker har bland annat framhållit att DAB är en föråldrad teknik, och att påståendena om hög ljudkvalitet inte stämmer: FM har minst lika hög ljudkvalitet som DAB+. Radiosändningar på internet har också bidragit till att minska intresset för digitalradio – ett bredare utbud av program har annars varit ett argument för DAB+. – Norge började 2017 att avveckla rikstäckande radiosändningar på FM‑bandet och ersätta det med DAB+, vilket en majoritet av norrmännen är emot. Många har inte skaffat DAB-mottagare. I stället lyssnar många norrmän enbart på lokala radiokanaler, som fortfarande sänder på FM.  – Ett alternativ till digitalradio med DAB+ är DVB-T2 Lite, se DVB. – Läs också om Digital radio mondiale och HD Radio technology;
  2. – to dab – att dutta, att peta till – att snabbt vidröra en pekskärm;
  3. – även: en dans som blev populär 2017, se Språktidningen. – Dabba var ett av årets nyord 2017 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).

[förkortningar på D] [massmedier] [pek] [radio] [årets nyord] [ändrad 1 oktober 2021]