uppmärkning

(markup) – att förse text eller andra filer med instruktioner eller extra information för att underlätta automatisk hantering och informationssökning. Uppmärkning görs i märkspråk (markup languages). Instruktioner gäller ofta textens grafiska utseende (stilsättning) och uppställning, till exempel i HTML. Extra information brukar vara nyckelord (metadata) som läggs in för att underlätta automatiska sökningar. I XML kan uppmärkningen bestå av instruktioner för hur informationen ska sorteras och bearbetas. Vissa former av XML kan jämställas med programspråk. – Uppmärkning görs ofta i form av så kallade taggar, som kan vara osynliga för användaren eller synliga.

[typografi] [xml] [ändrad 18 januari 2018]

Unified modeling language

(UML) – ett språk för modellering av objektorienterade program, lanserat 1997 av företaget Rational (2003 köpt av IBM, numera IBM Systems engineeringlänk). UML utvecklades av Grady Booch, Ivar Jacobson och James Rumbaugh. Det antogs 1997 som standard av branschorganisationen OMG, och har blivit branschstandard. Att UML är ett språk för modellering innebär att det inte används direkt för programmering, utan för att beskriva hur programmen ska vara uppbyggda. – Läs mer på uml.org.

[programspråk] [systemutveckling] [ändrad 30 augusti 2020]

SyncML

Synchronization markup language – tidigare namn på ett XML‑baserat system för synkronisering av data mellan datorer och / eller mobiltelefoner, avsett att fungera oberoende av tillverkare och operativsystem. Det gällde främst synkronisering av personliga data som adressbok, kalender och anteckningar. – The SyncML initiative grundades år 2000 för att utveckla specifikationerna, men arbetet togs 2002 över av Open mobile alliance, numera OMA SpecWorks. Namnet SyncML används inte längre, utan tekniken har integrerats i specifikationerna OMA data synchronization och OMA device management. – Se OMA:s webbsidor.

[nerlagt] [personliga data] [xml] [ändrad 2 september 2020]

Simula

det första objektorienterade programspråket, utvecklat i Norge på 1960‑talet av Ole‑Johan Dahl† och Kristen Nygaard†. – Simula I utvecklades 19621965. Det var, som namnet antyder, avsett för simuleringar och var inte objektorienterat. Men efterföljaren Simula 67 var ett allmänt programspråk med de flesta egenskaper som förknippas med objektorientering, inklusive arv och klasser. Det blev aldrig särskilt spritt, men det blev inspiration för både Smalltalk och C++. – Det norska Simula Research Laboratory är uppkallat efter Simula, men underhåller inte språket.

[it-historia] [programspråk] [ändrad 2 mars 2018]

SAIL

Stanford artificial intelligence laboratory – forskningsavdelning på Stanford‑universitetet. Heter numera SAIL-Toyota center for AI research at Stanford, se aicenter.stanford.edu. – SAIL grundades 1963, och var ledande inom artificiell in­tel­li­gens på 1960- och 1970‑talen. Läs historik här. – Förkortningen SAIL står också för programspråket Stanford artificial intelligence language (se Wikipedia).

[ai] [forskningsinstitut] [förkortningar på S] [programspråk] [ändrad 14 mars 2019]