- – electronic product code – även EPC Network – ett system för varumärkning med RFID. – EPC Network lanserades 2003 av dåvarande Auto‑ID Center† som en tänkt ersättare till de vanliga streckkoderna. Eftersom EPC‑märkningen använder nummer som består av 96 ettor och nollor – det blir (nästan) 30‑siffriga tal med decimala siffror (se kvintiljon) – kan varje exemplar av en vara, inte bara varuslaget, få ett eget nummer. EPC beskrivs som ett sätt att minska snatteri och försvåra förfalskning av märkesvaror. – Se branschorganisationen GS1:s webbsidor;
- – se evolved packet core;
- – engineering, procurement and construction – planering, projektering, upphandling och uppförande – ett slags totalentreprenad där entreprenören ansvarar för hela processen från att konstruera produkten enligt beställarens kravspecifikation till att leverera en nyckelfärdig produkt. EPC används främst i vissa slag av tung industri.
[förkortningar på E] [handel] [kontaktlöst] [mobilt] [ändrad 20 december 2018]
fysisk markering på byggnad där det finns ett trådlöst nät som kan utnyttjas av utomstående. – Chalking står för luffarmärken – de tecken som luffare förr ristade in i grindstolpar för att tipsa varandra om vänliga och ovänliga bönder. – Även: war chalking. – Förklaring till resten av uttrycket, se war.
[it-säkerhet] [ord på war] [wi-fi] [ändrad 20 september 2022]
– att köra omkring i bil och leta efter trådlösa nätverk. Wardriving görs:
- – för att man ska kunna använda någon annans trådlösa nät utan lov (nätsnyltning). Syftet är ofta att kunna skicka spam utan att avsändaren kan spåras, eller att besöka suspekta webbsidor. Kallas också för på engelska för piggybacking. – Se också drive-by spamming och neighbornet;
- – som hobby: man kartlägger de trådlösa näten i ett område, men använder dem inte.
– Förklaring till uttrycket, se war.
[it-säkerhet] [trådlöst] [ord på war] [ändrad 20 augusti 2017]
(cognitive radio) – en experimentell teknik för trådlös kommunikation där enheterna ska kunna välja frekvens, protokoll och ändra inställningar beroende på omständigheter. Alltså beroende på tid, plats, datamängd, användarens beteende och vilka andra enheter som finns i närheten. – Läs mer i Wikipedia. – Att kalla detta för kognitivt är att ta till – se kognition.
[experimentell teknik] [trådlöst] [ändrad 2 augusti 2020]
- – en teknik för trådlös överföring av små datamängder på nära håll. – ANT används i sportutrustning som pulsmätare och för trådlösa sensorer för temperatur, luftfuktighet och liknande. Tekniken ägs av kanadensiska Dynastream, ett helägt dotterbolag till Garmin, som tillverkar GPS‑mottagare. Det används av många andra företag. ANT konkurrerar med bland annat Zigbee och Bluetooth low energy. – Se thisisant.com. – ANT+ är ett tillägg till ANT. Det gör att utrustning med ANT fungerar ihop. Företag som har ANT+ i sin utrustning samverkar i organisationen ANT+ Alliance (extern länk);
- – ANT – förkortning för actuating nano-transducers.
[förkortningar på A] [nano] [trådlöst] [ändrad 7 augusti 2020]
(förkortat BLE eller Bluetooth LE) – en trådlös dataöverföringsteknik, baserad på Bluetooth och avsedd för överföring av små datamängder mellan apparater. – Exempel på användning: trådlös överföring av data från pulsmätare till smarta klockor. – Tekniken utvecklades av Nokia och kallades först för Wibree. Den påminner om Zigbee, men är integrerad med Bluetooth. Bluetooth low energy ingick i version 4 av Bluetooth. Med en inställning kunde man välja mellan den vanliga och den energisnåla versionen. I version 5 av Bluetooth är det helt integrerat, och den särskilda benämningen Bluetooth low energy används inte längre. Utrustning som använde Bluetooth low energy marknadsfördes tidigare som Bluetooth Smart†. – Ett alternativ är Ant. – Bluetooth low energy var den tekniska plattformen för Apples funktion iBeacon. – Se bluetooth.com (länk, inaktuell).
[inaktuellt] [trådlöst] [ändrad 25 april 2019]
(smart antenna) – antenn som anpassar sin riktningsverkan till var motparten finns. Det kallas för strålformning. Ett datorprogram analyserar inkommande signaler och räknar ut vilken riktning signalerna kommer ifrån. Antennen ställs sedan in för att främst verka i den riktningen. Tekniken kan användas både för sändning och mottagning. – MIMO är en typ av smart antenn.
[trådlöst] [ändrad 3 september 2020]
(även: LiFi) – en teknik för snabb dataöverföring genom belysningen i ett rum. – Snabba och för människor omärkliga variationer i ljusstyrkan kodar ett dataflöde som kan uppfångas av sensorer i datorer, mobiltelefoner och annan elektronik. Det krävs att lamporna är LED‑lampor. Lamporna kan också förses med sensorer som tar emot inkommande signaler. – Li‑Fi har flera fördelar jämfört med dataöverföring med radiovågor: synligt ljus är lätt att skärma av, och kommunikationen kan därför skyddas mot avläsning. Synligt ljus påverkar inte heller känslig elektronisk utrustning. Å andra sidan når signalen inte längre än det synliga ljuset. – Det estniska företaget Velmenni (länk) uppgav 2015 att det hade installerat Li‑Fi i sina lokaler, och att det ger dataöverföring med en gigabit per sekund. Li-Fi har också testats i flygkabiner där det inte riskerar att påverka planets elektronik. – Tekniken har utvecklats av professor Harald Haas (länk) (Se också hans föredrag 2015 på TED – länk). – Benämningen Li‑Fi anspelar på light och wi‑fi. – Branschorganisationen Li‑Fi Consortium (lifi.nl) (bara på nederländska) grundades 2011 för att utveckla standarder och sprida tekniken.
[optiskt] [trådlöst] [ändrad 11 april 2022]
bricka – kontaktlös elektronisk nyckel som kan användas som passerkort, för upplåsning, för avstängning och aktivering av larm och för betalningar. Det engelska ordet fob betyder från början berlock. Ordet användes förr om små prydnader som man bar i klockkedjan till ett fickur. – Fob i denna betydelse är ingen förkortning. FOB är däremot en förkortning med flera betydelser utanför it.
[kontaktlöst] [ändrad 17 december 2019]
radio frequency identification – även: RF‑etiketter– system för kontaktlös överföring av små datamängder på korta avstånd. – RFID fungerar på några meter håll, ibland mer. RFID‑chipp är små knappar som, med dagens teknik, kan lagra data motsvarande upp till ett 60‑siffrigt tal. Dyrare typer kan ha raderbar information och kan förses med nya nummer. De kan byggas in i prislappar, förpackningar, id‑kort eller dokument (det finns en platt variant som kan ”skrivas ut” på pappersliknande material). RFID är alltså en form av AIDC. RFID‑chipp har oftast inga batterier, utan aktiveras av en radiosignal från sändaren / mottagaren. (En bra förklaring finns här.) Det finns också modeller som är batteridrivna eller går på elnätet, till exempel för biltullar. Vid anrop sänder RFID‑chippen ut sitt inbyggda nummer som uppfångas av sändaren / mottagaren på upp till några tiotal meters håll. – Tekniken är ett alternativ till olika typer av kortläsare och andra läsare, eftersom den fungerar på avstånd och därmed förenklar hanteringen. Om månadskortet för bussen har RFID‑chipp fungerar det utan att man behöver ta upp det ur fickan. Många varnar för att tekniken gör det möjligt att kartlägga människors rörelser och inköp i detalj. – Se också EPC. – Jämför med NFC.
[förkortningar på R] [kontaktlöst] [ändrad 10 augusti 2017]