i programmering: upprepning, omtagning – resultatet av varje iteration används som indata i nästa. Detta upprepas ett bestämt antal varv eller tills resultatet uppfyller ett bestämt villkor. – Utförandet av en iteration i en programkörning kallas för en slinga, på engelska loop. (Om programmet är skrivet på ett ogenomtänkt sätt kan en slinga rulla på i evighet och eventuellt sättas igång av misstag.) – I iterativ systemutveckling utvecklar man snabbt ett komplett system som sedan omarbetas genom att man går igenom programkoden gång på gång och förbättrar. I denna betydelse kan iteration översättas med omarbetning.
– Skillnaden mellan iteration och rekursion: Båda programmeringsteknikerna använder repetition. Samma programkod körs om och om igen:
- – I iteration ingår upprepningen direkt i programkoden. (Om villkoret V inte är uppfyllt, hoppa tillbaka till rad X och upprepa beräkningen, nu med resultatet av den förra beräkningen som indata.)
- – I rekursion anropar den aktuella delen av programkoden sig själv tills ett bestämt villkor är uppfyllt. Det innebär att anropet först går till anropsstacken och sedan tillbaka till den aktuella programkoden igen. Det leder till att rekursion blir mer tidskrävande än iteration, vilket märks vid omfattande beräkningar.
– Allt som kan göras med rekursion kan också göras med iteration. – Läs också om iterator.
[programmering] [systemutveckling] [ändrad 14 oktober 2018]