beteckning på program som kan laddas ner gratis, men som man förväntas betala för så småningom. Det finns tre huvudmodeller:
- – förtroendemodellen, där programmet fortsätter att fungera även om användaren inte betalar. (Men man kan få irriterande påminnelser, se nagware);
- – prövapå-modellen, där programmet stängs av efter en prövotid om man inte betalar. – Kallas också för trialware;
- – licensmodellen, där man kan använda programmet gratis på obegränsad tid, men där man får tillgång till extra tjänster eller funktioner om man betalar. – Kallas också för freemium.
– Shareware är inte samma sak som freeware, gratisprogram, som alltid är gratis utan villkor. Det är inte heller samma sak som fri mjukvara. – Shareware skyddas normalt av upphovsrätt, källkoden kan vara hemlig, och användaren har inga andra rättigheter än att använda programmet. Hon får till exempel inte sälja exemplar av det eller ge bort kopior. – De första som spred program som shareware var amerikanerna Jim Knopf (länk) och Andrew Fluegelman (se Wikipedia) i början av 1980-talet. Bob Wallace (1949—2002), som var en av Microsofts första anställda, hittade på ordet shareware. 1982 grundade Wallace Quicksoft, det första programföretag som spred sina produkter som shareware. – Det finns inget självförklarande svenskt ord för shareware, men Datatermgruppen rekommenderar spridprogram (länk).
[mjukvara] [ord på ware] [ändrad 20 juni 2020]