bluffdomän som skiljer sig från en legitim domän genom att den ligger under en annan toppdomän. – Domänen har registrerats av någon annan än det aktuella företaget eller organisationen, och i hopp om att besökare ska ta fel. – Påhittat exempel: det svenska företaget ”Foretag”, som finns på ”foretag.se”. Men det finns också en domän som heter ”foretag.tm”, och det är en bluffdomän – den tillhör inte företaget ”Foretag”. Den har registrerats av någon utomstående under toppdomänen .tm. Huvuddomänen (”foretag”) är alltså bokstav för bokstav identisk med en legitim huvuddomän, men den är registrerad under en annan toppdomän (.tm i stället för .se). – För att man ska kunna tala om bluff krävs också att sajten ”foretag.tm” används för att på något sätt lura besökare som tror att de har kommit till företaget ”Foretags” webbsidor. – Detta slags domäner kan vara legitima. Det är ju inte omöjligt att ett företag i Turkmenistan (toppdomänen .tm) heter likadant som ett svenskt företag och därför registrerar samma huvuddomän – men risken för att besökare ska förväxla webbplatserna är i sådana fall troligen minimal. För att man ska kunna tala om toppdomänbluff måste man se till syftet med registreringen och hur domänen används. – I sådana fall, i synnerhet om det gäller internationellt kända företagsnamn och även personnamn, kan registrering av sådana domäner återkallas, och i vissa fall vara brottslig – se till exempel domänrofferi och Trademark clearinghouse, se också alternativt tvistlösningsförfarande. – Man talar också om dubbelgångardomäner (doppelganger domains) och onda tvillingar (evil twins).
[bluffdomäner] [bluff och båg] [ändrad 6 april 2020]