ett nätverk för satellitbaserad internetkommunikation. – Starlink inledde i början av 2022 försök med internetanslutning direkt från satellit i Nord- och Sydamerika samt delar av Europa. Så småningom ska nätverket täcka hela klotet. – Starlink är baserat på satelliter som skickas upp av Elon Musks rymdföretag SpaceX. På lång sikt planeras 12 000 satelliter, eventuellt ännu fler. De ska röra sig runt jorden i tre banor på 340, 550 och 1 050 kilometers höjd över jordytan. De ansluts till internet genom sändtagare på marken. Abonnenter behöver ha särskild utrustning med fri sikt mot himlen. – Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 gav Elon Musk fri tillgång till Starlink i Ukraina. Ett stort antal sändtagare har också skickats från USA till Ukraina. – Se starlink.com. – IDG:s artiklar om Starlink: länk.
[från himlen] [internet] [rymden] [ändrad 24 januari 2023]
- – se under Diem;
- – benämning på ett slags interna pengar som Facebook (Meta) eventuellt kommer att införa för betalningar på Facebook och Instagram. Det är inte meningen att ”Zuck bucks” ska användas som vanliga pengar. Omtalades först i början av 2022.
[jargong] [kryptovalutor] [ändrad 8 april 2022]
ny version av webbprotokollet HTTP. – HTTP/3 föreslogs som standard 2022 av internets tekniska ledningsgrupp IETF, se RFC nummer 9114 (länk). HTTP/3 är baserat på protokollet QUIC. – Benämningen HTTP/3 fastställdes i oktober 2018. – Se också IETF:s arbetsgrupp för QUIC (quicwg.org).
[förkortningar på H] [rfc] [webben] [ändrad 31 januari 2023]
- – Wordle – ett spel där man ska gissa ett ord på fem bokstäver. – Wordle spelas i ett rutmönster på 5×5 rutor i en app eller på en webbsida. Man får fem gissningar, sedan kan man inte spela mer samma dag. Spelaren får tips om delvis korrekta gissningar. – Wordle skapades 2021 av programutvecklaren Josh Wardle (powerlanguage.co.uk), och blev mycket spritt i början av 2022. – Se nytimes.com/games…;
- –
ordkarta som visar vilka ord som är vanligast i en text. – De vanligaste orden i texten står med mycket stor stil, mindre vanliga ord med mindre stilar. – Ordet wordle är påhittat av Jonathan Feinberg (mrfeinberg.com), forskare på IBM, och man kunde tidigare göra egna wordlar på hans webbplats wordle.net (nere i december 2020 – arkiverad). – Se också ordmoln (moln, betydelse 6).
[spel] [språk] [ändrad 24 oktober 2022]
gadget etiquette – pryletikett – de tidigare oskrivna reglerna för användning av mobiltelefon, dator och andra prylar vid sammanträden, middagar och i andra sammanhang. – Se artikel i New York Times. – Läs också om nätetikett. – För distansarbete på kaféer publicerade brittiska Debrett’s i mars 2022 skrivna regler: ”Cafe rules for digital nomads” – se debretts.com/cafe….
[etikett] [jargong] [ändrad 2 maj 2022]
i kvantfysik: det att två partiklar (vanligen fotoner) beter sig som om de hängde ihop, trots att detta verkar vara omöjligt. – Om man mäter en egenskap hos den ena, till exempel polarisering, vet man därmed automatiskt vilket resultat man får om man mäter samma tillstånd hos den andra. (Man får det motsatta eller komplementära tillståndet: om den ena är polariserad lodrätt är den andra polariserad vågrätt.) Detta kan verka lättförklarligt (fotonerna har varit sådana hela tiden), men enligt kvantfysikens lagar har fotonerna inte något bestämt tillstånd förrän man faktiskt mäter. Detta har visats matematiskt. Fotonerna har alltså inte något ”dolt tillstånd” som realiseras vid mätningen, utan båda reagerar samtidigt på samma mätning, trots avståndet. – Ett vanligt sätt att testa sammanflätning är att sända en foton in i en viss typ av kristall. När fotonen träffar kristallen uppstår två sammanflätade fotoner som lämnar kristallen i varsin riktning. Eftersom fotoner definitionsmässigt rör sig med ljusets hastighet och eftersom ingen information kan förmedlas snabbare än ljuset finns det inget sätt för den foton som mäts att ”tala om” för den andra fotonen vad som hänt. Ändå är detta vad som tycks hända. Allt som påverkar den ena fotonen påverkar omedelbart den andra. Sammanflätning är dock inte ett särskilt stabilt tillstånd. – Sammanflätning används i så kallad kvantkryptering, eftersom det gör att tjuvlyssning upptäcks omedelbart. Varje försök att mäta den ena fotonens tillstånd märks på den andra sammanflätade fotonen, men mer troligt är att avlyssningen leder till att sammanflätningen upphör, vilket också märks omedelbart. – Nobelpriset i fysik 2022 gick till Alain Aspect, John F Clauser och Anton Zeilinger ”för experiment med sammanflätade fotoner som påvisat brott mot Bell-olikheter och banat väg för kvantinformationsvetenskap”. Se Kungliga vetenskapsakademiens webbsidor: kva.se/nyheter…. – På tyska: Verschränkung; på engelska: entanglement.
[kvant] [ändrad 4 oktober 2022]
(eller floppy) – ett föråldrat flyttbart lagringsmedium för data, bestående av en tunn böjlig magnetiserbar skiva i ett fodral. – I grunden samma teknik som hårddisk. – En diskett var en tunn böjlig rund plastskiva med ett magnetiserbart skikt på en sida eller båda, monterad så att den kunde rotera i ett fodral med öppning för datorns läs- och skrivhuvud. Benämningen ”floppy [disk]” kommer av att plastskivan utan fodral är sladdrig. De första disketterna hade pappfodral, och var på åtta tum, senare 5,25 tum, och kapaciteten var 360 kilobyte, senare 1,2 megabyte. 5,25-tumsdisketter användes på persondatorer till början av 1990-talet. – 3,5-tumsdisketter slog igenom 1984 med Apples Macintosh. De hade fodral av hårdplast och en skyddsskiva av plåt för öppningen. De hade först en kapacitet på 720 kilobyte (double density, DD), senare 1,44 megabyte (high density, HD). Efter år 2000 har disketter kommit ur bruk, eftersom de har för låg kapacitet. Apple tog bort diskettstationen på Mac 1998. Filer överförs i stället över internet, över lokala nätverk eller med USB-minnen. År 2010 meddelade Sony att företaget slutade tillverka disketter. – Men det amerikanska företaget Floppydisk.com (floppydisk.com) säljer fortfarande (2022) disketter, antingen från restpartier eller återanvända. – Boken Floppy disk fever: the curious afterlives of a flexible medium av Niek Hilkmann och Thomas Walskaar från 2022 (se onomatopee.net…) handlar om företag som fortfarande använder disketter. (Ett utdrag ur boken finns på eyeondesign.aiga.org….)
[inaktuellt] [lagringsmedier] [ändrad 20 september 2022]
extra sekund som läggs till vid behov för att jämna ut skillnaden mellan den internationella standardtiden (UTC) och astronomisk tid (UT1). (Se tidsskala.) – Skottsekunden avskaffas 2035 enligt beslut i november 2022 av Allmänna konferensen för vikt och mått (se bipm-org…). – Skottsekunden läggs till i tidsskalan för standardtid, UTC. – Skillnaden mellan UTC och UT1 uppstår därför att UTC räknar sekunderna i takt med atomur, som inte tar hänsyn till jordens rotation, medan UT1 däremot utgår från jordens rotationstid, som varierar lite år från år. I UT1 kan alltså sekundernas längd variera lite från år till år. Skillnaden är omärklig för de flesta praktiska ändamål, men om skillnaden får ackumuleras så växer den med åren. För att skillnaden inte ska bli för stor lägger man ibland till en extra sekund – en skottsekund. – Regeln är att skillnaden mellan UTC och UT1 aldrig får bli större än 0,9 sekunder, men man brukar lägga till skottsekunden redan när skillnaden är 0,6 sekunder. Det är organisationen IERS som bestämmer när det ska läggas till en skottsekund. Det sker i genomsnitt var 21:a månad. – När man lägger till en skottsekund sker det sekunden före midnatt vid nyårsnatten eller natten mellan juni och juli. (Det finns också möjlighet att lägga till en skottsekund mellan mars och april eller mellan september och oktober, men det har hittills inte gjorts.) Sedan skottsekunder infördes 1972 har det tillförts 27 skottsekunder (februari 2021). – Det har hänt att it‑system har krånglat när det har varit skottsekund: de flesta it‑system är nämligen programmerade för 60 sekunder per minut utan undantag. Så om man synkroniserar en funktion som har skottsekunder med en funktion som inte räknar med skottsekunder kan det uppstå problem. Det kan jämföras med att försöka synka en kalenderuppgift för den 29 februari ett skottår med en kalender som av någon anledning inte innehåller den 29 februari. I princip kan det också bli negativa skottsekunder, alltså att man tar bort en sekund, men det har hittills aldrig hänt. Möjligen kan det ske 2021 eller senare. – Den senaste skottsekunden lades till vid midnatt mellan den 31 december 2016 och 1 januari 2017. – Beslutet om att avskaffa skottsekunden 2035 säger inget om hur man sedan ska kompensera för skillnaden mellan UTC och UT1. Ett förslag är att låta skillnaden växa tills den blir en hel minut: då låter man årets sista minut (i tidsangivelser) vara i två minuter. Men även detta kan bli svårt för många it-system att hantera. – På engelska: leap second.
[tidmätning] [ändrad 19 november 2022]