instruktioner om att vissa (eller alla) webbadresser på en webbplats inte ska kartläggas av sökmotorer. – Robots exclusion protocol kallas ofta för robots.txt efter den textfil som innehåller instruktionerna, och som sökmotorernas spindlar, här kallade robotar, ska kunna läsa och följa. – Tillämpning av Robots exclusion protocol är frivilligt, och det finns ingen garanti för att alla besökande spindlar rättar sig efter instruktionerna i robots.txt. Protokollet är inte enbart avsett för sökmotorer, utan även för andra som automatiskt samlar in information på webbsidor. – Protokollet ger möjlighet att ange att en del sidor får kartläggas, men inte andra. Det kan också specifikt utestänga vissa spindlar, men släppa in andra, och det kan ange att besöken inte får ske för ofta. Kallas också för Robots exclusion standard. – Läs mer på robotstxt.org. – Se också ACAP och nofollow. – Sitemaps är komplementet: instruktioner om vilka sidor som finns att kartlägga.
[sökmotorer] [webbpublicering] [ändrad 9 februari 2020]
bok som är sammanställd av text från Wikipedia eller från andra källor på internet. – Robotböcker har blivit en stor del av internetbokhandlarnas utbud. Böckerna sammanställs av program (bottar) som på internet letar upp och kopierar information om de ämnen som böckerna handlar om. Detta är inget brott mot upphovsrätten, åtminstone inte om förlagan är Wikipedia, eftersom innehållet på Wikipedia får kopieras fritt. Däremot är robotböckernas faktiska värde litet, eftersom köparna skulle kunna läsa innehållet gratis på internet. Den mänskliga redaktionella insatsen brukar vara minimal. – Robotböcker ges ut av robotförlag och de personer, verkliga eller fiktiva, som står som författare kallas för robotförfattare.
[bluff och båg] [bokutgivning] [ändrad 9 februari 2020]
(robot author) – verklig eller fiktiv person som uppges vara författare till böcker som i själva verket är sammanställningar av text från Wikipedia eller andra källor. Sammanställningarna görs av självgående program, bottar. – Ibland tillhör författarnamnet en riktig människa som sätter sitt namn på sådana böcker. I andra fall har utgivaren hittat på författarnamnet, som inte kan knytas till någon bestämd människa. – Robotförfattare kännetecknas ofta av en omänsklig produktivitet. Några av dem har gett ut hundratals böcker på några få år. Affärsidén brukar vara att sälja böckerna till företag och bibliotek till höga priser. Böckerna är ofta snävt specialiserad facklitteratur inom områden där det är så ont om aktuell facklitteratur att robotböckerna blir köpta obesedda. Ett exempel är titeln The outlook for wooden toilet seats in Greater China. – Verksamheten är oftast inte olaglig, eftersom text från Wikipedia får användas fritt. Det finns så kallade robotförlag som specialiserar sig på att ge ut böcker av robotförfattare, robotböcker. – Se också Heinz Duthel och Philip M Parker. – Läs också om SCIgen samt om fejkartister.
[bluff och båg] [bokutgivning] [fiktiva personer] [ändrad 3 mars 2020]
uppgift som en besökare på en webbsida måste lösa för att bevisa att hon verkligen är en människa och inte en robot. Annars får hon inte tillgång till information eller tjänster. – Ofta är uppgiften att känna igen suddiga eller rörliga bokstäver och siffror. Rätt svar ska skrivas in i ett fält på webbsidan. Sådana uppgifter kallas på engelska oftast för captcha. – Robotfilter används för att hindra robotar (automatiska program) från att skaffa e‑postkonton eller andra konton, eller från att logga in automatiskt på tjänster och sociala medier. Ett robotfilter är ofta en förvrängd bild av siffror och bokstäver som användaren måste känna igen och skriva in i ett fält. Tecknen är så förvrängda att en dator inte ska kunna tolka dem med teckenigenkänning. Ett känt robotfilter, Gimpy (länk), är utformat som flera vanliga ord, skrivna så att bokstäverna delvis överlappar varandra. Andra robotfilter är gjorda som enkla datorspel. En sorts robotfilter kräver att man markerar vilka av flera bilder som innehåller ett visst objekt, till exempel bilar eller skyltar. – Robotfilter används för att hindra automatiska spamprogram från att skaffa sig e‑postkonton och skicka spam från dem. Filter av Gimpys typ fungerar bra som spamfilter, men de förutsätter att användaren inte är blind eller färgblind. Metoden har kritiserats för att den utestänger dessa grupper. Det finns därför alternativa robotfilter som använder ljud. – I oktober 2013 demonstrerade det amerikanska företaget Vicarious ett program som klarar robotfilter av typ captcha (länk – borttagen). – Läs också om vidareutvecklingen Recaptcha (och No captcha recaptcha). – Om brister i robotfilter av typ captcha, se denna artikel från 2018. – När besökaren löser uppgifterna korrekt, men ändå inte blir godkänd, och upprepar inmatningen gång på gång utan framgång talar man om captcha chaos. – En forskningsartikel från 2021 om olika typer av robotfilter finns på denna länk. – Läs också om kontrollsvar (challenge‑response) och kognometri. – På svenska kallas robotfilter också för valideringskoder och robotfällor. – Se också Datatermgruppen.
[it-säkerhet] [mjukvarurobotar] [spam] [ändrad 28 juni2021]
social robot – datorprogram som skapar konton på sociala nätverk och presenterar sig som människa. Syftet är ofta att komma åt privat information eller att kartlägga medlemmar av nätverket. – En socialbot som har skaffat ett konto (robotkonto) på Facebook eller annat socialt nätverk skickar vänförfrågningar till andra medlemmar, och om det lyckas samlar den in personlig information om de personerna. Informationen används sedan i kommersiella eller suspekta syften, och den kan också användas för att bygga upp andra socialbotar med mer trovärdig bakgrund. – Uttalas socialbått. – Stavas på engelska också social bot. – Läs mer i denna studie (från 2011).
[bluff och båg] [bot] [mjukvarurobotar] [sociala nätverk] [ändrad 10 juni 2019]
botnät av virtuella datorer som körs i en molntjänst. Vanligtvis körs botnät, som är ett antal infekterade datorer som kan fjärrstyras för att utföra överbelastningsattacker, från infekterade datorer. Datorernas ägare är inte inblandade och vet inte vad som pågår. För att slippa besväret med att infektera datorer kan angriparen i stället hyra in sig på en molntjänst, installera ett antal virtuella datorer, genomföra attacken från dem och sedan släcka de virtuella datorerna.
[bot] [molnet] [skadeprogram] [ändrad 19 januari 2018]