det att nyhetstexter skrivs av datorprogram. – De sakuppgifter som behövs matas in i programmet, varpå de sätts in på rätt plats i en textmall som har skrivits på förhand. Programmet (en textrobot) har tillgång till alternativa mallar och formuleringar så att det ska kunna bli lite variation. Än så länge fungerar tekniken bäst i faktatäta genrer som sena matchresultat i sport, väder och aktiekurser. Någon mekanisk robot i stil med C3PO är naturligtvis inte inblandad. – Robotjournalistik var ett av årets nyord 2015 enligt Språkrådet och Språktidningen (länk).
[massmedier] [mjukvarurobotar] [årets nyord] [ändrad 9 februari 2020]
”budbot, budrobot; leveransrobot” – självkörande fordon eller drönare som levererar paket till mottagaren. (Bot är kort för robot.)
[bot] [drönare] [transport och logistik] [ändrad 9 januari 2019]
(chatbot) – datorprogram kan föra ett samtal med människor. – En dialogrobot ska till exempel kunna ge korrekta svar på frågor. Dialogrobotar används i seriösa sammanhang, till exempel för rutinmässig kundtjänst och teknisk support. Det är inte nödvändigt att dialogrobotar uppfattas som människor, utan de kan ses som en förbättrad variant av talsvar. – Ordet robot syftar har på att programmet agerar självständigt på ett till synes intelligent sätt, utan mänsklig styrning. (Det är alltså ingen plåtgubbe.) – En dialogrobot som används i chatt på internet kan också kallas för chattrobot, på engelska chatbot eller chatterbot. – Under namnet bottar blev dialogrobotar en trend under 2016. – Se också Eugene Goostman, Elbot, Eliza, Loebnerpriset, Tay†, Turingtest, Watson och XiaoIce. – Kallas också för chattrobot, konversationsrobot (conversation bot) och konversations-AI (conversational AI). – Monologrobot är ett skämtsamt ord för datorprogram som genererar text eller tal utan någon motpart.
[ai] [dialogrobotar] [språkteknik] [ändrad 11 augusti 2022]
robot som är svår att skilja från en levande människa. (Human + robot.) Kallas också för android.
[androider och humanoider] [bot] [ändrad 19 januari 2018]
– kortform för robot, uttalas ”bått”. Svensk plural: bottar, i singular ofta: bott. Ordet används oftast om datorprogram som fungerar relativt självständigt, så kallade mjukvarurobotar:
- – program som utför rutinartade arbetsuppgifter utan mänsklig tillsyn, till exempel att följa webbsidors länkar från sida till sida och att samla in sidornas innehåll till en katalog eller ett index. Se också robotiserad processautomatisering (RPA). – Jämför med agent;
- – program som självständigt utför komplicerade operationer, eventuellt med inslag av artificiell intelligens;
- – i datorspel: datorstyrd mot- eller medspelare till en mänsklig spelare. (Kallas också NPC);
- – i chatt: datorprogram som kan föra skriftliga samtal med människor: dialogrobot. – Se också socialbot;
- – ett slags smygprogram, se botnät.
- – app med dialogrobot. Bottar i denna betydelse blev en trend i början på 2016. Tanken är att man ska kunna uträtta många slags ärenden genom ett muntligt samtal med en bot, som svarar med syntetiskt tal. Man ska till exempel kunna beställa biljetter och taxi eller boka bord i en muntlig dialog med en sådan bot;
- – bot kan också vara kort för robot när man menar en mekanisk anordning. Se till exempel crabot och deliverbot.
– Läs också om botspeak, bot code och spambot.
[ord på bot] [mjukvarurobotar] [ändrad 18 november 2018]
datorprogram som sänder spam utan mänsklig medverkan. – En spambot skördar e‑postadresser från internet och sänder sedan spam till dem. De kan skapa e‑postkonton på gratistjänster som Gmail och Yahoo och sedan sända spam från dem. De kan också ha funktioner för att knäcka lösenord till existerande e‑postkonton och använda de kontona för att sända spam utan den rätta ägarens vetskap. – Ordet: bot är kort för robot. Uttalas ”bått”.
[bot] [mjukvarurobotar] [spam] [ändrad 19 januari 2018]
(command and control server) – server som styr ett botnät. (Alltså skadeprogram som har infekterat ett stort antal datorer utan att ägarna märkt något.) – Command and control, förkortat C2, är en militär term som på svenska motsvaras av ledning.
[skadeprogram] [ändrad 9 februari 2020]
(engelska botnet, se bot) – uttalas ”båttnätt” – ett antal datorer som har infekterats av skadeprogram, och som därför kan fjärrstyras av angriparen utan ägarens vetskap. – En infekterad dator i ett botnät kallas för zombie. – Botnetprogrammen, så kallade trojanska hästar, installeras utan att datorernas ägare märker något (se smygprogram och scrumping). Programmen brukar vara till för sabotage, ofta mot tredje part (se distribuerad överbelastningsattack), eller annan brottslig verksamhet. – Fördelen för angriparen, som kallas för bot herder, är att det är svårt att spåra angreppen längre tillbaka än till den infekterade datorn (zombien). – Botnetprogram kan fungera självständigt, men de kan också fjärrstyras av den som har installerat dem. (Se command and control server, ledningsserver.) De samverkar med varandra. – I princip finns det inget som hindrar att botnättekniken används för seriösa och hederliga ändamål, men det är ovanligt. – För att upptäcka och avlägsna botnät kan det räcka med vanliga antivirusprogram. Det finns också specialiserade skyddsprogram, botnet scanners, på svenska botnätskannrar. – Läs mer i Wikipedia. – Ordet bot är kort för robot. – Se också botcloud.
[bot] [skadeprogram] [ändrad 19 januari 2018]
bokförlag som ger ut text från Wikipedia (eller andra källor) som böcker. Sådana böcker kallas för robotböcker. De sammanställs nämligen ofta av självgående program (bottar) som söker efter och kopierar text från Wikipedia och andra källor. Böckerna är vanligtvis tryckta, ofta som beställtryck. Det är oftast facklitteratur inom snävt specialiserade områden. Eftersom ingen redaktör granskar innehållet, mer än möjligtvis ytligt, är kvaliteten ofta låg med upprepningar och luckor, även om faktauppgifter kan vara korrekta. – Text från Wikipedia får användas fritt och utan avgift, så utgivningen behöver inte vara olaglig. Däremot ser många den som ett geschäft, dels därför att informationen är tillgänglig gratis på internet, dels därför att bibliotek och andra institutioner luras att köpa in böckerna, som ofta är mycket dyra. – Böckerna ges ofta ut under påhittade författarnamn, se robotförfattare. – Jämför med content farm.
[bluff och båg] [bokutgivning] [ändrad 28 juni 2018]