igenkänning

om datorprogram: mätning och analys av företeelser i den yttre världen på ett sådant sätt att programmet kan känna igen andra förekomster av samma företeelse och hänföra dem till ett namn eller kategori. Igenkänning kan gälla:

  • – individer. Ansiktsigenkänning och röstigenkänning är identifiering av den person vars ansikte finns på bilden respektive den som talar. Alternativt, om personen inte kan identifieras (namnges), skapande av en profil som kan sparas för att senare jämföras med andra iakttagelser;
  • – typer, arter, sorter. Bildigenkänning (motivigenkänning) är igenkänning av det som visas på en bild, till exempel en bil eller en hund. Det är inte nödvändigt att säga exakt vilken bil eller vilken hund. Teckenigenkänning är identifiering av bokstäver och andra tecken från bilder av text.

– Igenkänning, på engelska recognition, i olika former brukar ses som tillämpning av artificiell intelligens och görs ofta med maskininlärning. – Man behöver ibland skilja mellan igenkänning och upptäckt (detektion). Program för ansiktsupptäckt (ansiktsdetektion) kan hitta ett ansikte i en bild, men behöver inte känna igen personen. Det är användbart för automatisk skärpeinställning på kameror.

[artificiell intelligens] [biometri] [ord på -igenkänning] [14 december 2020]

bildigenkänning

användning av datorprogram för att fastställa vad som finns på en bild. – Ett vanligt exempel är ansiktsigenkänning. Mer exakt skiljer man mellan ansiktsigenkänning (vilken person är det) och ansiktsupptäckt eller ansiktsdetektion (att hitta ansikten i bilden utan att identifiera dem). Maskinläsning är också en form av bildigenkänning. (Se också igenkänning.) – På engelska: image recognition. – Språkligt: Strikt talat skulle bildigenkänning innebära att datorprogrammet kan avgöra vad som är en bild. Motivigenkänning skulle vara en bättre term. Men bildigenkänning är den etablerade termen.

[bildbehandling] [biometri] [ändrad 28 april 2023]

fingeravtrycksigenkänning

identifiering av personer med ledning av deras fingeravtryck och med användning av datorprogram. Fingeravtrycksigenkänning förutsätter att personernas fingeravtryck först har registrerats under kontrollerade omständigheter, så att man vet att rätt identitet har kopplats till varje fingeravtryck. De enklaste verktygen för fingeravtrycksigenkänning är lätta att lura, till exempel med kopior på papper av fingeravtryck, och därför används helst redskap med högre säkerhet:

  • – För att bedragare inte ska kunna använda en bild av ett fingeravtryck används teknik som känner av fingeravtryckets åsar och dalar;
  • – För att bedragare inte ska kunna använda avskurna fingrar används en funktion som känner av pulsen;
  • – För att bedragare inte ska komma över filer med lagrade fingeravtryck lagras fingeravtrycken ofta inte i en central databas, utan bara på ett passerkort eller en smart mobil som innehas av fingeravtryckets ägare. Fingeravtrycksläsaren jämför personens fingeravtryck med fingeravtrycket på kortet eller telefonen;
  • – Dessutom lagrar man helst inte en avbild av hela fingeravtrycket, utan ett urval mindre punkter. Det gör det omöjligt att med användning av den lagrade informationen tillverka en falsk fingertopp för att trä över ett finger.

– En utförlig artikel från 2002 om fingeravtryck och fingeravtrycksigenkänning av Marcus Henriksson finns på denna länk. – På engelska: fingerprint recognition. – Se också igenkänning.

[biometri] [ändrad 14 december 2020]

ansiktsigenkänning

igen­känn­ing av ansikten med användning av dator­program. – An­siktena foto­graf­eras med digital video eller digital stillbildskamera och analys­eras av ett datorprogram. Målet är att fastställa vilken person som avfotograferas. Det finns två huvudtyper:

  1. – identifiering av ansikten: vilken person är detta? – I maj 2019 förbjöd staden San Francisco stadens myndigheter, inklusive polisen, att använda datoriserad ansiktsigenkänning (se denna länk). Många hävdar att de system för ansiktsigenkänning som används av polisen fungerar så dåligt att de hotar rättssäkerheten. Se till exempel den amerikanska kampanjen Ban facial recognition: banfacialrecognition.com;
  2. – ansiktsigenkänning för inloggning – ett slags biometrisk inloggning. – Se till exempel Face ID

– På engelska: face recognition eller facial recognition. – Electronic frontier foundation (EFF) har en utförlig artikel om ansiktsigenkänning: länk. – Under 2020-talet har det vuxit fram en opinion mot ansiktsigenkänning, som anses hota rätten till skyddat privatliv. 2020 meddelade IBM att företaget inte längre tillhandahåller teknik för ansiktsigenkänning, utom för specifika och begränsande ändamål (se ibm.com/policy…). Och i juni 2022 meddelade Microsoft att programmeringsramverket Azure Face API endast ska kunna användas efter godkännande i varje enskilt fall (se azure.microsoft.com…). Den grundläggande skiljelinjen går mellan å ena sidan ansiktsigenkänning på gator och torg – en form av övervakning – och å andra sidan ansiktsigenkänning för ändamål som inloggning och inpassering. – Se också ansiktsupptäckt (face detection). – IDG:s artiklar om ansiktisgenkänning: länk.

[biometri] [inloggning] [kameror] [övervakning] [ändrad 22 juni 2022]

Soundhound

en app för musikigenkänning. – Sound­hound kan känna igen låtar som användaren spelar upp, sjunger eller nynnar. Det kan också visa texten. Sound­hound kommer från ett företag med samma namn, se soundhound.com. Sound­hound har också utveck­lat appen Hound, som kan svara på talade frågor. – Läs också om Shazam.

[appar] [musik] [ändrad 11 september 2018]

taligenkänning

igenkänning av talade ord och meningar med användning av datorprogram. – Igenkänning innebär att ett datorprogram knyter talade ord till skrivna ord från en lagrad ordlista. Detta kan inte göras enbart genom att programmet går igenom orden ljud för ljud. Många ord låter likadant, de stavas inte som de uttalas och människor talar slarvigt. Rent fonetiskt är det inte heller alltid uppenbart var ett ord slutar och nästa börjar, inte ens alltid var de språkljud som bokstäverna står för börjar och slutar: de går in i varandra. Därför används också statistisk analys och grammatiska regler i taligenkänning. – Undvik att kalla taligenkänning för talförståelse, vilket skulle kunna tolkas som att datorn i någon bemärkelse förstår vad den talande menar. – På engelska: speech recognition, ibland automatic speech recognition eller automated speech recognition, förkortat ASR. – Skilj också mellan taligenkänning och röstigenkänning. – Taligenkänning är förutsättningen för audio mining. – Läs också om computer pidgin language.

[språkteknik] [ändrad 31 augusti 2021]

venigenkänning

(vein pattern recognition) – metod för identi­fi­ering: avläs­ning och igenkänning av det mönster som venerna bildar i varje män­ni­skas hand. Mönstret är unikt för varje män­ni­ska, och omöj­ligt att ma­ni­pu­lera. (Venerna är de blod­­kärl som för blod från kroppens olika delar till­baka till hjärtat.) Venigenkänn­ing är en form av kropps­­av­läs­ning, biometri. – Se också handflateigen­känning.

[biometri] [ändrad 2 september 2019]