(e-mail eller email, på svenska ofta mejl) – elektroniskt meddelande som skickas över internet. – Det som skiljer e‑post från andra elektroniska meddelanden är att e‑post, via internet, kan skickas från en användare i ett nätverk till en mottagare i ett annat nätverk. (Och, givetvis, även till en mottagare i samma nätverk.) Nyare typer av meddelanden på internet, som chatt, förutsätter däremot att man först loggar in på en internetbaserad tjänst, där både avsändare och mottagare måste ha konton. E‑post kännetecknas av att:
- – tecknet @ (snabel‑a) måste ingå i adressen. Det separerar mottagarens användarnamn från namnet på nätverket som mottagaren finns på;
- – alla som har e‑postadress kan skicka mejl till alla andra som har e‑postadress – det behövs inga speciella inställningar, behörigheter eller inloggning;
- – mottagaren hämtar sina meddelanden. Inkommande e‑post sparas på en server i mottagarens nätverk eller i den nättjänst som förmedlar e-posten. Det är först när mottagaren ber om sin e‑post som den skickas från servern till mottagarens e‑postprogram eller webbläsare. Eftersom e‑postprogrammet kan vara inställt för att göra detta automatiskt med jämna mellanrum kan det verka som om mejlen kom automatiskt. (Undantag: så kallad pushmail.) – Jämför med snabbmeddelanden.
– E‑post uppfanns 1971 av Ray Tomlinson†: det som han tillförde var just ett standardiserat sätt att skicka meddelanden mellan olika datorsystem. (Att kunna skicka meddelanden inom samma datorsystem var inget nytt.) Andra elektroniska meddelanden som SMS, snabbmeddelanden och nätverksmeddelanden är alltså inte e‑post i ordets strikta bemärkelse. Sådana meddelanden har heller inte tecknet @ i adresserna. – Variantordet elpost bör ses som en skämtsamhet. – På engelska är stavningen email utan bindestreck numera vanligast, men på svenska skriver de flesta e‑post.
[e-post] [ändrad 14 mars 2023]