bluff, falsarium – genomarbetat försök att få folk att tro att något påhittat är sant eller äkta. – En hoax kan göras som ofog eller skämt, som ett sätt att visa att folk är godtrogna, som ett sätt att få publicitet eller som led i bedrägeri. Det är inte kriminellt att göra en hoax, såvida den inte är led i ett brott. Om det är ett brott kallas det på engelska ibland för sting (blåsning). – En hoax riktar sig nästan alltid till en stor publik. Om folk går på den uppstår kanske en vandringssägen. (Se också kräkpost och prank.) – En tavelförfalskning som görs enbart i vinstsyfte är ingen hoax (det är ett bedrägeri, fraud), men en tavelförfalskning som görs för att visa att folk är lättlurade är en hoax. På internet kan en hoax vara ett mejl som varnar för datavirus som inte finns längre (se virusvarning), som utlovar gratis mobiltelefoner (se Anna Swelung) eller som försöker skapa moralpanik om något som inte har hänt (se bonsai kittens). De börjar som medvetna skämt och lever vidare som vandringssägner. – Sådana mejl brukar uppmana mottagaren att genast skicka mejlet vidare till alla hon känner. Den ursprungliga avsändaren tycker att det är roligt att folk låter sig luras. – Ordet hoax kommer troligen av hocus (som i hokus pokus). Det har funnits på engelska sedan 1700‑talet och är alltså ingen datorterm, men hoaxes är vanliga på internet. – Jämför med fraud, ponzibedrägeri, prank, scam och spoof. – Se också Museum of hoaxes (länk) (nere i februari 2023).
[bluff och båg] [källkritik] [ändrad 21 februari 2023]