- – i datorer: teknik som gör att en processor kan förefalla göra flera saker samtidigt. Egentligen gör processorn bara en sak åt gången, men dess tid delas upp i avsnitt på bråkdelar av en sekund, och de tilldelas olika arbetsuppgifter (se multikörning). Exempel: flera program (mer exakt processer) körs samtidigt på en processor, flera terminaler körs mot samma stordator eller minidator, flera operativsystem körs på en processor samtidigt (se hyperviser). – Tekniken utvecklades under stordatortiden för att många användare från sina terminaler samtidigt skulle kunna använda samma dator. Tidsdelning är sedan länge självklarhet: så snart en dator startas sätts några tiotal processer igång, och användare tar för givet att de kan ha flera program igång samtidigt;
- – i telefoni och dataöverföring: en form av multiplex eller duplex: flera meddelanden sänds samtidigt genom samma förbindelse genom att de turas om att disponera den. Används i GSM. Tidsluckorna är mycket korta: bråkdelar av sekunder. I digitala röstsamtal behöver uppdelningen inte märkas alls, eftersom signalerna kan komprimeras när de sänds och sedan ”packas upp” när de når mottagaren så att luckorna fylls ut. En brist med tidsdelning är att tidsluckorna går åt även när det är tyst i luren. Vissa system som STDM och TDD löser det genom att fördela tidsluckorna efter behov; ett alternativ är koddelning.
– På engelska: time sharing.
[datakommunikation] [processorer] [telefoni] [ändrad 11 november 2019]