ett nerlagt system för personliga digitala assistenter (PDA:er), utvecklat av Apple i början av 1990‑talet. Det lades ner 1998. – Newton‑systemet var avsett för penndatorer utan tangentbord. Det hade automatisk tydning av text som skrevs för hand på bildskärmen med en speciell penna. Newton hade också integrerad hantering av information: uppgifter i anteckningar, kalender och adressbok hanterades som en enda databas, en freeform database. – Apples egna Newton‑handdator hette egentligen MessagePad, men kallades oftast för Newton. De såldes från 1993. MessagePad var helt skild från Macintosh. – Även andra företag tillverkade handhållna datorer baserade på Newton. – Newton‑satsningen lades ner av Steve Jobs† våren 1998. Då hade den mindre och enklare Palm† börjat ta över marknaden för PDA:er. – Newton började som projektet Knowledge navigator† på initiativ av Apples dåvarande chef John Sculley. – Newton-systemet var troligen alltför långt före sin tid. Begränsningar i processorkapacitet och minne gjorde det svårt att få de krävande programmen att fungera bra. Mycket av det som ingick i Newton har senare förverkligats i smarta mobiler och surfplattor.
– Microsoft Word, ordbehandlare, sedan mitten av 1990‑talet de facto‑standard för ordbehandling. Andra ordbehandlare brukar kunna öppna dokument i Words filformat och även spara filer i Wordformat. – Word ingår i programsvitenMicrosoft Office. Programmets första version utvecklades på 1980‑talet för Macintosh;
sammanhållande ordmellanrum i typografi – håller ihop tal som 1 000 och förkortningar som d v s så att allt hamnar på samma rad, och inte delas upp vid radbrytning. Utförs vanligen genom att man samtidigt trycker ned mellanslagstangenten och en funktionstangent. – Inom typografin skiljer man mellan hårda mellanslag med olika bredder: fyrkant och halv fyrkant är de vanligaste. Ett sådant mellanslag kallas också för fast mellanslag. – Ett vanligt mellanslag (ordmellanrum) som kan ge radbyte är alltså ett mjukt mellanslag, men det behöver man bara ange när det behövs för tydlighetens skull.
uppdelning av en text i rader; instruktion eller manöver som gör att det sker:
– fast radbrytning – instruktion om att radbrytning ska göras på en bestämd plats i texten, även om det finns utrymme kvar på raden. Används när man börjar nytt stycke, men det kan också användas av andra skäl. Markeras i ordbehandlare med en vanligtvis osynlig instruktion i texten. – Äldre ordbehandlare markerade fast radbrytning vid slutet av varje rad, vilket gjorde det besvärligt att flytta textmassan till ett annat sidformat. – På engelska: hard return eller paragraph break;
– mjuk radbrytning – det radbyte (ordflytt) som ordbehandlare gör automatiskt när det inte får plats fler ord på en rad. Om texten ändras så ändras också radbrytningen om det behövs. – På engelska: soft return, wrap eller word wrap.
program för beräkningar, utformat som ett rutnät. – Rutorna kallas för celler. I varje cell kan det finnas:
– ett fast tal som användaren har skrivit in;
– en formel som räknar ut ett tal utifrån värden i andra celler;
– det kan också finnas text och logiska operationer.
– Eftersom detta fungerar i flera led kan användaren genom att ändra ett enda inmatat värde i ett kalkylark starta en kedjereaktion, där många andra värden, som beror på formler, räknas om automatiskt. – Det första kalkylarket var VisiCalc† som utvecklades 1978—79 för Apple II†. Kalkylarket slog då igenom blixtsnabbt (se killer application), och är sedan länge oumbärligt på kontor. Sedan mitten av 1990‑talet är Microsoft Excel det dominerande kalkylarket. Tidigare ledde Lotus 1‑2‑3†. – På engelska: spreadsheet.
social, location, mobile – om program (appar) för mobiltelefoner: kombination av sociala nätverk och platsbaserade tjänster(location-based services) för mobiltelefoner. Sådana program gör alltså att man kan komma i kontakt med vänner som finns i närheten.
ett system för att åskådliggöra och bearbeta relationer mellan data, utvecklat av Ted Nelson. – ZigZag ger stor flexibilitet jämfört med kalkylark, hierarkiska databaser och relationsdatabaser. Alla dessa kan realiseras som specialfall av ZigZag, liksom många andra strukturer och kombinationer av strukturer. Liksom kalkylark består ZigZag av celler, men i ZigZag behöver cellerna inte bara bilda ett rutnät på en plan yta, utan kan bilda andra former: de kan ha ett valfritt antal grannar och kan sättas samman i olika former, inte nödvändigtvis rätlinjigt ordnade. Celler kan till exempel bilda en slinga där den understa cellen sitter ihop med den översta. Man kan beskriva ZigZag som ett multidimensionellt icke‑euklidiskt rutnät. – Läs mer här.