ett program som framställer text med användning av textförslagen i iOS(autocomplete). Programmet skrevs av Christophe Bartneck (bartneck.de), professor i datavetenskap i Nya Zeeland. Han lyckades i oktober 2016 få en artikel om kärnfysik, författad av Iris Pear, antagen till en vetenskaplig konferens. I artikeln stod det bland annat: ”Nuclear energy is not a nuclear nuclear power to the nuclear nuclear program he added and the nuclear nuclear program is a good united state of the nuclear nuclear power program and the united way nuclear nuclear program nuclear.”(Mer här.) Det bör tilläggas att konferensen i fråga inte anses vara särskilt seriös.
en teknik för maskinöversättning som utförs av ett artificiellt neuronnät. – Neural maskinöversättning görs av ett artificiellt neuronnät som har tränats på stora mängder text på källspråket och målspråket. Det är en tredje teknik för maskinöversättning efter den regel- och lexikonstyrda och den statistiska. Google började använda neural maskinöversättning hösten 2016 i Google Translate, först enbart för översättning mellan engelska och kinesiska. Enligt en undersökning minskar tekniken antalet fel med upp till 60 procent (se denna länk). Nackdelen med neural maskinöversättning är, liksom med allt som görs med artificiella neuronnät, att det görs i en ”svart låda”. Det går därför inte att se varför nätverket översätter som det gör, eller att instruera det att göra enstaka ändringar. – På engelska: neural machine translation, NMT. – Läs mer i denna artikel från Google.
(generalization) – generaliseringsfel – mått på hur en algoritm för maskininlärning klarar att bedöma data som algoritmen inte har arbetat med tidigare. Korrekt generalisering eftersträvas; felet ska förstås bli så litet som möjligt. – Ett intressant fenomen är att generaliseringsfelet kan bli större om man tränar algoritmen på mycket stora datamängder. – Uttrycket används också i statistisk analys i liknande betydelse. – Jämför med överanpassning.
en organisation för främjande av förståelsen för artificiell intelligens(AI). Organisationen ska också sprida beprövad erfarenhet av artificiell intelligens. Partnership on AI bildades i oktober 2016 av Amazon, Facebook, Google, IBM och Microsoft. Många andra företag har anslutit sig senare. Det fullständiga namnet är Partnership on artificial intelligence to benefit people and society. – Se partnershiponai.org.
en artificiellt intelligent ”advokat” – ett juridiskt expertprogram baserat på IBM:sWatson. – Ross kan besvara frågor som ställs i naturligt språk om juridik. Svaren baseras på en databas som innehåller all tillgänglig amerikansk juridisk litteratur. Programmet uppdateras ständigt med nya domstolsutslag. Svaren är kortfattade och innehåller referenser och förslag till läsning. – Den amerikanska advokatbyrån BakerHostetler meddelade i maj 2016 (se pressmeddelande) att den ska använda Ross för att underlätta beredningen av konkursmål. – Se rossintelligence.com.
en talstyrd digital hjälpreda baserad på artificiell intelligens, sedan 2017 integrerad i Samsungs Bixby. – Viv påminde om tjänster som Siri, Cortana och Alexa, men var mer ambitiöst tänkt. – Viv utvecklades av samma personer som utvecklade Siri åt Apple. – Samsung köpte företaget i oktober 2016, se pressmeddelande. Under 2017 integrerades Vivs teknik med Samsungs tjänst Bixby.
ett it-system som automatiskt gör uppfinningar och publicerar dem. Syftet är att göra det omöjligt att vara patenttroll. – All prior art bygger på en databas med alla amerikanska patent. En algoritm blandar automatiskt ihop meningar och fraser ur de existerande patenten och publicerar resultatet på internet. Ibland blir det nonsens, ibland något som skulle kunna vara användbart. Men i och med att ”uppfinningarna” är publicerade går det inte att patentera dem (se nyhetshinder, på engelska prior art). Det innebär att patenttroll inte heller kan patentera dem i syfte att senare kunna stämma alla som tillverkar något liknande. – All prior art har utvecklats av amerikanen Alexander Reben(areben.com), och finns på allpriorart.com.
en form av bildkonst som görs av datorer. – Inceptionismen har utvecklats på Google. Den kan beskrivas som en omvändning av mönsterigenkänning. – Google (och andra företag) använder en teknik som kallas för djup maskininlärning för att datorer ska lära sig att känna igen olika objekt. Inceptionism innebär att man instruerar datorn att utgå från den information den redan har samlat in för att känna igen ett visst objekt och sedan själv framställa en bild av objektet. En annan variant är att visa bilder för datorn och be den att känna igen mönster i bilden. Programmet förstärker de mönstren och upprepar processen om och om igen. Resultatet blir då ofta närmast hallucinatoriska bilder. Andra bilder som har framställts med inceptionism påminner om konstformer från 1900-talet. – Exempel på bilder framställda med inceptionism finns på denna länk. – Namnet: Inceptionism är uppkallat efter en typ av artificiella neuronnät.
