ett projekt som utvecklar e‑post som ska vara omöjlig att avläsa. Allt ska vara krypterat, även mottagaradress och avsändaradress. – Projektet inleddes 2013 som reaktion på avslöjandena av hur NSA med flera avläser och kartlägger e‑post i hela världen. Klienter för alla vanliga datorsystem, smarta mobiler och surfplattor ska utvecklas. Dark Mail byggde först på ett protokoll som hette SCIMP†. – Bakom projektet står Dark mail technical alliance, alltså företagen Lavabit† och Silent circle med medverkan av bland annat Phil Zimmermann. – Se darkmail.info. – Läs också om Meshnet och Protonmail.
[kryptering] [personlig integritet] [ändrad 22 september 2020]
”läckande svar” – svar som av misstag går till alla mottagare av ett mejl (alla i cc-fältet), inte bara till avsändaren. Om detta får oönskade konsekvenser talar man om ett reply all-haveri.
[e-post] [fel] [it-säkerhet] [ändrad 10 oktober 2018]
en nerlagd amerikansk tjänst för krypterad e‑post. – Silent mail grundades 2011, men lades ner i augusti 2013 eftersom ägaren, företaget Silent circle, inte ville utsättas för påtryckningar att lämna ut information om användarna till underrättelsetjänster. Beslutet fattades kort efter att Lavabit† lades ner av samma skäl. Det skedde mot bakgrund av avslöjandena om övervakningsprogrammen Prism och XKeyscore.
[e-post] [kryptering] [nerlagt] [personlig integritet] [ändrad 28 april 2022]
en nerlagd amerikansk tjänst för krypterad e‑post. – Tjänsten lades ner av ägaren i augusti 2013, enligt ägaren efter påtryckningar från amerikanska underrättelseorgan. Den antydda bakgrunden är att Lavabit vägrade ge NSA tillgång till kundernas e‑post. Ägaren, Ladar Levinson, la hellre ner verksamheten än att han böjde sig för påtryckningarna. Detta hände kort efter avslöjandena om Prism och XKeyscore. – Se lavabit.com (vilande, men med förklaring) och denna videointervju med Levinson. – Företaget Lavabit lades däremot inte ner. Det deltar i utvecklingen av det krypterade e‑postsystemet Dark mail. – Se också Silent mail† och Protonmail.
[e-post] [nerlagt] [personlig integritet] [ändrad 1 november 2017]
text och annan information nedtill på en sida, skild från huvuddelen av texten. – Sidfoten (på engelska footer) innehåller ofta sidnummer (paginering) men kan också innehålla annan information, till exempel adress och telefonnummer på brevpapper och i e‑post. Sidfoten brukar, bortsett från sidnumreringen, vara likadan från sida till sida i flersidiga dokument. I ordbehandlingsprogram och i e‑postprogram brukar man kunna utforma sidfoten i en särskild mall. – Se också sidhuvud.
[e-post] [ordbehandling] [typografi] [ändrad 30 mars 2021]
eller snailmail – papperspost, snigelpost – vanlig post som delas ut av brevbärare. – Se också snailpaper.
[e-post] [jargong] [ändrad 11 december 2019]
på webbsidor och i e-post: kort sammanfattning av innehållet, avsedd att visas i listor. Preheadern är till exempel den text som visas i förhandsvisning av e-post i vissa e-postklienter, eller som visas i sökresultaten i en sökmotor. En preheader kan genereras automatiskt från första meningen eller meningarna i meddelandets brödtext, men ibland kan den skrivas för hand. Det kan löna sig att ägna uppmärksamhet åt preheaders för att locka läsare. Om preheadern väljs med automatik blir det ofta administrativa budskap som ”Om det här mejlet är svårt att läsa, klicka här”.
[e-post] [sökmotorer] [ändrad 8 september 2020]
(bounce) – retur av e-post till avsändaren därför att det inte kan levereras till mottagaren. Det finns två huvudtyper:
- – Hård studs – adressen finns inte;
- – Mjuk studs – adressen finns, men brevet kan ändå inte levereras. Mottagarens kvot av lagrad e-post kan vara fylld, eller det kan bero på något tekniskt fel.
[e-post] [fel] [ändrad 2 maj 2017]
(non-repudiation) – hinder för avsändaren av e‑post (eller andra elektroniska meddelanden) att förneka att hon är avsändaren. – Oförnekbarhet är en önskvärd egenskap i e‑postsystem som ska användas i seriösa sammanhang, men det ingår inte i internetprotokollet TCP/IP. Oförnekbarhet förutsätter alltså att avsändare och mottagare båda använder ett särskilt e‑postprogram. – Även: hinder för mottagaren att förneka att hon har tagit emot ett meddelande. (En föreslagen svensk term för oförnekbarhet är oavvislighet, men den är olämplig av språkliga skäl: det är mottagaren som avvisar något – inte avsändaren. Att avvisa något är att vägra ta emot det, eller att vägra att godkänna eller acceptera det.) – Motsats: förnekbarhet.
[e-post] [it-säkerhet] [ändrad 14 november 2017]
Domain keys identified mail – en metod för äkthetskontroll av e‑post. – Syftet med DKIM är att man ska kunna avslöja förfalskade avsändare av sådant som spam (spoofing) och försök till nätfiske (phishing). Man kan med DKIM se ifall meddelandet verkligen kommer från den domän som står i avsändaradressen (till exempel domänen idg.se). Man kan också se ifall innehållet i meddelandet har ändrats. – DKIM är en efterföljare till det tidigare Domainkeys. Metoden har utvecklats av Yahoo och Cisco och presenterades 2004. Den har fastställts som standard av internets tekniska ledningsgrupp IETF i RFC nummer 5585: länk. – En svårighet som DKIM inte löser är att e‑post ibland sänds av skadeprogram som har installerats på offrets dator, och som använder offrets adressbok för att skicka e‑post. E‑posten kan då tekniskt spåras till den uppgivna avsändaren, men det är ändå inte han eller hon som har skrivit e‑posten. – Se dkim.org (från 2007). – Läs också om Sender policy framework (SPF) och DMARC.
[e-post] [falsk avsändare] [förkortningar på D] [rfc] [ändrad 18 december 2020]