Kategori: datalagring

Artiklar som i IDG:s ordlista helt eller delvis handlar om datalagring. Kategorin datalagring är en underavdelning av kategorin hårdvara. Den har i sin tur underavdelningarna arkivering och lagringsmedier.

hierarchical storage management

(HSM) – datalagringssystem som automatiskt ser till att ofta efterfrågad information finns tillgänglig på snabba men dyra lagringsmedier som hårddiskar eller SSD, medan mindre aktuell information lagras på billiga men långsammare lagringsmedier som band eller optiska diskar i en jukebox. Systemet kan flytta informationen vid behov. Hanteringen av informationen utgår från en policy för resursanvändning.

[datalagring] [ändrad 14 november 2018]

Google file system

GFS – Googles filsystem, utvecklat för att hantera Googles index, som är spritt på tusentals geografiskt spridda servrar. GFS används också för all annan information som Google lagrar. Det är alltså ett filsystem för det så kallade molnet. – En artikel om GFS, skrivet av systemets upphovsmän, finns att ladda ner från denna sida.

[datalagring] [filer] [molnet] [ändrad 1 november 2017]

fuldisk

billig och enkel hårddisk: i synnerhet sådana hårddiskar när de används i stora lagringssystem. Där kompenserar man risken för att de billiga diskarna kraschar genom att bygga in mycket redundans i systemet. Fuldiskar brukar kommunicera med persondatorer och servrar genom det äldre och billigare, men långsamma ATA‑gränssnittet. Findiskar har det snabbare och dyrare Fibre channel‑gränssnittet. – Sedan runt år 2000 har det skett en övergång från dyra och påkostade minnesservrar från kända tillverkare till enkla och billigare hårddiskar, och till SSD. Därför har uttrycket fuldisk kommit ur bruk.

[datalagring] [ändrad 9 november 2019]

format

upplägg, uppställning:

  1. – bestämt sätt att ordna data som ska läsas och bearbetas av ett datorprogram. Ett format specificerar vilka delar som ska ingå i informationen, vilken ordning delarna ska komma i och hur olika variabler ska anges. – Se också filformat, canonical format och mikroformat;
  2. – formatering – bestämt sätt att förbereda ett lagringsminne (hårddisk, SSD, optisk disk, USB-minne) för datalagring genom att dela in den i sektorer och förse den med index (och samtidigt radera eventuell tidigare information);
  3. – mer allmänt: upplägg – mått, tidplan, struktur och stil för tidningar, radio- och tv-program, underhållning, konferenser och annat;
  4. – traditionell svensk betydelse: yttermått, storlek.

[data] [filformat] [lagringsmedier] [språktips] [ändrad 4 september 2018]

formatering

– anpassning av något till ett visst format:

  1. – det att ett textdokument eller en annan fil förses med den extra information – förutom text eller annat innehåll – som behövs för att det ska kunna skrivas ut, visas på bildskärm eller lagras;
  2. – förberedande av en hårddisk, SSD eller annat lagringsmedium för datalagring genom att den delas upp i sektorer och en innehållsförteckning (space allocation table), som inledningsvis är tom, upprättas. Det sker genom en automatisk process, och görs på olika sätt för olika datortyper. – Formatering av en hårddisk eller annat lagringsmedium innebär att alla gamla data förstörs. Att formatera om hårddisken är i praktiken att radera allt på disken. (I själva verket finns det mesta ändå kvar efter omformateringen, men datorns operativsystem kan inte hitta det eftersom innehållsförteckningen är raderad. Kvarvarande data kan därför skrivas över.)

– På engelska: formatting. Observera att det är två t på engelska, men bara ett t på svenska.

[filformat] [lagringsmedier] [ändrad 15 oktober 2019]

SSD

lagringsminne som enbart består av halvledarminne. Vanligtvis flash­minne. – En SSD ersätter alltså en hårddisk. – SSD:er användes först i stället för hårddisk i bärbar utrustning som smarta mobiler och musik­spelare. Sedan slutet av 00‑talet börjar SSD:er också att ersätta hårddiskar i datorer, först i bärbara datorer, senare också i stationära datorer och servrar. SSD:er är dyrare per gigabyte än vanliga hårddiskar, men de är tåligare, eftersom de saknar rörliga delar, och de är mycket snabbare när det gäller att läsa och skriva data. – Förkortningen SSD står för solid state drive. – Kallas på svenska också för flashdisk eller halvledardisk. – Se också storage class memory.

[datalagring] [förkortningar på S] [ändrad 13 september 2019]