Kategori: processorer

Artiklar som i IDG:s ordlista helt eller delvis handlar om processorer. Kategorin processorer har underavdelningarna byteordning och sidoprocessorer.

x86

samlingsnamn på de processorer från Intel som bland annat används i persondatorer. De används också i servrar och annan utrustning. – Mer precist är det namnet på en processorarkitektur som har vidareutvecklats sedan 1970‑talet. Då kom Intels processor 8086. Sedan kom 80186, 80286, 80386 och 80486. Oftast kallades de bara för 286, 386 och 486. (Den processor som användes i den första IBM PC hette 8088, ett undantag.) Därefter kom en serie processorer med namnen Pentium och Pentium Pro, men de hör också till kategorin x86. – Benämningen x86 uppstod utanför Intel, som officiellt använder beteckningen IA32. I början av 00‑talet utvecklade AMD, som tillverkar Intelkompatibla processorer, en utvidgad x86‑arkitektur som kallades för AMD64. Det är en 64‑bitars arkitektur. Intel anammade arkitekturen men kallar den för EM64T. Det är en avvägningsfråga ifall AMD64/EM64T ska ses som en fortsätt­ning på x86‑serien eller som något nytt. Det är i varje fall vanligt att man med x86 helt enkelt menar de processorer som kan användas i persondatorer för Windows och (tidigare) i Mac.

[processorer] [ändrad 19 juli 2021]

G4

en processor i PowerPC†‑serien, lanserad 1998 som som PowerPC 7400 G4 med en klockfrekvens på 350 megahertz (senare upp till 1,4 gigahertz). Den utvecklades av Motorola i samarbete med Apple. – Nytt var Velocity Engine, en instruktionsuppsättning för snabb bildbehandling. Motorola hade 1999 problem med att leverera tillräckligt många G4 till Apple, vilket ledde till problem för Apple och en konflikt mellan Apple och Motorola. Apple gick 2005 över till processorer från Intel och senare till egna processorer, se A‑processorer. De sista G4‑processorerna tillverkades 2005. – G4 var en vanlig beteckning på Macar med den processorn.

[processorer] [ändrad 12 december 2019]

field-programmable gate array

oftast förkortat till FPGA – integrerad krets som kan pro­gram­meras om. Field-pro­grammable kan alltså översättas med pro­gram­mer­bar ute på fältet. FPGA används främst när man behöver ett mindre antal speciella kretsar. Det blir då bil­ligare att an­vända FPGA och pro­gram­mera dem än att till­verka spe­cial­kon­stru­e­rade kretsar (se ASIC). – Gate array, på svenska grindmatris, står för ett slags halvfärdig fabrikstillverkad krets: den får sin slutliga funktion genom att ett lager av metall läggs till på fabriken och kopplar ihop transistorerna på önskat sätt. En FPGA kan programmeras om på fältet av kund.

[elektronik] [processorer] [ändrad 4 september 2019]

ord

  1. – (datorord, maskinord) – i datorteknik: datamängd som kan flyttas i en enda operation från arbets­minne till processor, och som kan korttidslagras i ett register i processorn. Ord­längden, som anges i bit, är en viktig egenskap hos datorer och operativ­system: en 64‑bitars­pro­cessor är mycket mer kraft­full än en 32‑bitarsprocessor, men bara om operativ­system och program är anpassade för den ord­längden. – Det var när den vanliga ordlängden var 8 bit som byte fick betydelsen 8 bit;
  2. – se sökord;
  3. – se ordbehandling.

[datorns konstruktion] [processorer] [ändrad 15 augusti 2019]

ordlängd

(även, men sällan, ordbredd) – mått på hur stora tal en processor kan hantera. Ord­­längden be­­skrivs med uttryck som 8‑bitars, 16‑bitars, 32‑bitars och 64‑bitars (se bit). Ju större ordlängd, desto kraft­­fullare program kan man köra:

  • – ordlängden avgör hur stora tal datorn kan räkna med på ett enkelt sätt. (Om displayen på din miniräknare bara har plats för åtta siffror blir det rätt kom­pli­ce­rat, men inte omöjligt, att använda den för att räkna med niosiffriga tal, och du måste nog ta papper och penna till hjälp);
  • – den avgör hur långa instruktioner datorn kan be­arbeta;
  • – viktigast: ordlängden avgör hur mycket minne datorn kan använda. En 32‑bitars pro­cessor kan använda ungefär 4 gigabyte arbets­minne, medan en 64‑bitars processor klarar 18 exabyte.

– Tekniskt be­stäms ord­längden av hur stora tal som processorns register kan hantera. Sedan 00‑talet pågår övergången från 32‑bitarssystem till 64‑bitars­system bland persondatorer. Förbättringarna är mest på­tag­liga när det gäller krävande program. – Språkligt: För varför man talar om ordlängd när det handlar om tal, se ord. Å andra sidan kan tal i en dator förutom siffer­­värden representera ord, bilder, ljud och annat.

[it-system] [processorer] [ändrad 26 augusti 2020]

PA-RISC

Hewlett-Packards processor för datorer med hög kapacitet, avvecklad från 2008. – Den första PA‑RISC‑processorn lanserades 1986, och användes då i Hewlett‑Packards minidatorer. Senare versioner användes i så kallade arbets­stationer och serv­rar. Hewlett‑Packard gick sedan gradvis över till att använda Itanium†‑processorn, ut­veck­lad i samarbete med Intel. De sista datorerna med PA‑RISC-processorer levererades 2008. Hewlett‑Packard under­höll dem fram till 2013. – Namnet: PA står för Precision architecture. – Se också RISC. (Information om PA‑RISC är borttagen från HPE:s webbsidor sedan 2017.)

[förkortningar på P] [nerlagt] [processorer] [ändrad 20 december 2019]