engelska för kisel, det vanligaste materialet för tillverkning av transistorer. – Kisel är ett grundämne med beteckningen Si och ingår bland annat i vanlig sand i formen kiseloxid. Genom att man dopar kisel (tillsätter små mängder av andra ämnen) blir det en halvledare. – Silicon uttalas ”SILLI‑ken”. Det bör inte förväxlas med silicone, som betyder silikon, och som uttalas ”silli‑KOUN”. – Strained silicon – uttänjt kisel – kisel som behandlats för att klara högre strömstyrkor. Används vid tillverkning av chipp med mycket små detaljer. Kiseldetaljerna behandlas med ett speciellt ämne så att de bokstavligen tänjs ut. – Läs också om silicen.
[fysik] [processorer] [ändrad 16 augusti 2021]
(Moore’s law) – säger i sin ursprungliga form att antalet komponenter på halvledarkretsar fördubblas med 12 månaders mellanrum. – Numera brukar man säga att dubbleringstakten är 18 månader. Mer exakt gäller lagen kretsar som tillverkas på det mest ekonomiska sättet. Ofta lägger man till att priset på samma tid dessutom halveras. – Gordon Moore† formulerade sin lag 1965 i artikeln ”Cramming more components onto integrated circuits” (länk). Då räknade Moore med att kapaciteten skulle fördubblas årligen, men efter empiriska observationer ändrade Moore 1975 fördubblingstakten till var 24:e månad. Att det numera oftast står var 18:e månad beror på en annan Intelchef, David House, har angett den tiden. – Lagen har hållit sedan början av 1960‑talet. (Den bör inte förväxlas med Murphys lag.) – Se också Wirths lag, Kryders lag och Wrights lag.
[lagar] [ändrad 19 december 2022]
ett processorsystem från Intel, lanserat i juni 2013. Haswell utvecklades för att passa i lätta bärbara datorer och för att ha låg strömförbrukning. Haswell var efterföljare till Ivy Bridge och tillverkas liksom Ivy Bridge med en minsta detaljstorlek på 22 nanometer. Följdes 2014 av Broadwell, dock utan att produktserien Haswell lades ner. – Läs mer på Intels webbsidor.
[processorer] [ändrad 9 februari 2020]
ett amerikanskt företag som utvecklade processorteknik, 2009 uppköpt av det kort därefter nerlagda Novafora. – Transmeta grundades 1995 och lanserade år 2000 processorn Crusoe†. Problem med tillverkningen och nya, konkurrenskraftiga processorer från Intel ledde till att Transmeta inte fick fotfäste på marknaden. I januari 2005 meddelade Transmeta att företaget skulle sluta tillverka processorer och i stället licensiera konstruktioner till andra företag. Processorkonstruktionen Efficeon visades upp 2004. 2007 blev AMD största enskilda delägare i Transmeta. I januari 2009 köptes Transmeta av det amerikanska företaget Novafora, men Novafora la ner verksamheten i augusti 2009. – Under sina första år blev Transmeta känt dels för sin utstuderade hemlighetsfullhet, dels genom att anställa Linus Torvalds, som slutade 2003. – Transmetas webbsidor finns bevarade på Internet Archive – länk.
[företag] [nerlagt] [processorer] [ändrad 23 april 2020]
fyrkärnig – om processorer med fyra kärnor. Skrivs på engelska också quad‑core och quadcore (se quad).
[processorer] [ändrad 16 december 2019]
- – reduced instruction set computer – typ av processor (inte en hel dator, trots namnet) som behandlar en liten uppsättning enkla instruktioner, men gör det snabbt. Detta visade sig, när tekniken togs i bruk på 1980‑talet, gå snabbare än att använda de tidigare CISC‑processorerna, som hade komplicerade instruktioner. När man kompilerar för en RISC‑processor blir resultatet alltså inte kod med CISC‑processorernas kraftfulla men tidskrävande instruktioner, utan ett större antal enkla instruktioner som det går snabbt att exekvera. – Intel har aldrig tillverkat RISC‑processorer, men andra processortillverkare gör det, eller har gjort det. Teknikens storhetstid var på 1990‑talet. Den har i de många sammanhang ersatts av Epic, men ARM:s processorarkitektur, som är den mest spridda i världen på 2010‑talet, är baserad på RISC. – Idén till RISC‑processorer kläcktes 1974 av John Cocke (1925—2002, se IBM:s webbsidor) på IBM Research, och utvecklades av David Patterson;
- – se Risc OS.
[förkortningar på R] [operativsystem] [processorer] [ändrad 10 juni 2019]
- – mips – miljoner instruktioner per sekund. Mått på dators eller processors prestanda. Skrivs med litet m. – Läs också om bogomips;
- – MIPS – en uppköpt amerikansk tillverkare av RISC‑processorer. – MIPS, som grundades 1984, ägdes 1992–2000 av datortillverkaren SGI† (
Silicon Graphics), och tillverkade då en processor med namnet MIPS för kraftfulla datorer, så kallade arbetsstationer. Tillverkningen av MIPS‑processorer för persondatorer och servrar lades ner 2006. Därefter utvecklade MIPS processorer för inbyggda system och spelkonsoler med processorn Proaptiv. Företaget ingick i OESF. 2012 meddelade MIPS att det skulle ge sig in på marknaden för små, strömsnåla processorer för mobiltelefoner och surfplattor. – I februari 2013 blev det klart att MIPS såldes för 100 miljoner dollar till brittiska Imagination Technologies (imaginationtech.com). Imagination Technologies köptes i sin tur i september 2017 av amerikanska Canyon Bridge (canyonbridge.com), och då såldes MIPS vidare till Tallwood Venture Capital för 65 miljoner dollar. I juni 2018 såldes MIPS vidare till amerikanska Wave Technologies, som 2021 bytte namn till MIPS. – Se mips.com.
[företag] [förkortningar på M] [måttenheter] [prestanda] [processorer] [uppköpt] [ändrad 9 oktober 2022]
- – mått på hur små detaljer som kan urskiljas i en bild. I digitala bilder är det antalet bildpunkter (pixel) per längdenhet. – Ett vanligt sätt att mäta upplösning i analog teknik är att avbilda tätt liggande linjer. Upplösningen definieras då som det kortaste avståndet mellan linjerna då linjerna fortfarande kan särskiljas. Upplösning brukar anges i punkter per tum (dots per inch, dpi) eller pixel per tum (pixels per inch, ppi), ibland omräknat till pixel per centimeter. Detta är den definition av upplösning som traditionellt används inom optik och vid tryckning. Mer precist: ytupplösning;
- – se skärmupplösning;
- – i digital fotografi: antalet pixel i bildfilen utan längdmått. Till exempel 1024⨯768. Detta kallas också för pixelmått. Bildpunkterna i kamerans minne har ju inget mått som kan anges i millimeter. Upplösning i traditionell betydelse, alltså angett i pixel per centimeter, kan inte anges förrän bilden realiseras på bildskärm eller skrivs ut, och då varierar ju måtten beroende på bildskärmens storlek;
- – om processorer: mått på hur små detaljer som kan framställas vid processortillverkning. Mäts numera vanligtvis i nanometer (miljarddels meter). Under 2020 utvecklade Intel en processor med en upplösning på sju nanometer. Apples processorer M1 och M2 har en upplösning på fem nanometer. I oktober 2022 meddelade Samsung att företaget 2027 kommer att tillverka processorer med en upplösning på 1,4 nanometer (se pressmeddelande). Då närmar man sig den gränsen då kvantfysikens effekter gör det svårt att få elektronerna att hålla sig i rätt fåra;
- – ofta också: mått på hur små detaljer som kan urskiljas i motivet. Man kan till exempel säga att satellitbilderna som används i Google Earth har hög upplösning. Då handlar det inte om upplösningen på bildens yta, utan om att man till exempel kan urskilja en bil eller en person på jordytan. Den upplösningen beror på kamerans (eller kikarens) upplösning och på avståndet till motivet, samt i praktiken också på yttre omständigheter som vibrationer och dis.
– Skilj mellan upplösning och det vaga begreppet definition (om bilder). – Se också pixeldjup och bildupplösning. – På engelska: resolution.
[bildbehandling] [bildskärmar] [kameror] [processorer] [upplösning] [språktips] [ändrad 5 oktober 2022]
Cyrix Corporation – amerikansk tillverkare av processorer, 1997 köpt av National Semiconductor. – Namnet Cyrix används inte längre. Cyrix tillverkade lågprisprocessorer som var kompatibla med Intels processorer för persondatorer (se x86).
[processorer] [uppköpt] [ändrad 27 december 2017]
samlingsnamn på de processorer från Intel som bland annat används i persondatorer. De används också i servrar och annan utrustning. – Mer precist är det namnet på en processorarkitektur som har vidareutvecklats sedan 1970‑talet. Då kom Intels processor 8086. Sedan kom 80186, 80286, 80386 och 80486. Oftast kallades de bara för 286, 386 och 486. (Den processor som användes i den första IBM PC hette 8088, ett undantag.) Därefter kom en serie processorer med namnen Pentium och Pentium Pro, men de hör också till kategorin x86. – Benämningen x86 uppstod utanför Intel, som officiellt använder beteckningen IA32. I början av 00‑talet utvecklade AMD, som tillverkar Intelkompatibla processorer, en utvidgad x86‑arkitektur som kallades för AMD64. Det är en 64‑bitars arkitektur. Intel anammade arkitekturen men kallar den för EM64T. Det är en avvägningsfråga ifall AMD64/EM64T ska ses som en fortsättning på x86‑serien eller som något nytt. Det är i varje fall vanligt att man med x86 helt enkelt menar de processorer som kan användas i persondatorer för Windows och (tidigare) i Mac.
[processorer] [ändrad 19 juli 2021]