företaget som tillhandahåller den krypterade e-posttjänsten Proton Mail och andra tjänster som skyddar privata data och privat kommunikation. – Proton startades 2014 under namnet Protonmail av en grupp forskare på det europeiska kärnforskningsinstitutet CERN i Genève. 2022 bytte företaget namn till Proton AG (proton.me) och Protonmail blev Proton Mail. – Det som då hette Protonmail, och som är gratis, räknades 2017 som världens mest använda krypterade e‑posttjänst. – Tjänsten är utformad så att mejlen ska vara omöjliga att läsa för utomstående. De lagras i krypterad form på Proton Mails servrar. Användarna har två lösenord: ett för att logga in på tjänsten, ett annat för att dekryptera sina mejl. – Företaget stöder sig på Schweiz stränga lagar för skydd av privatlivet. – Under 2016 ansåg Protonmail att Google manipulerade sökresultaten i sin sökmotor så att besökarna inte längre kunde hitta Protonmail när de sökte på uttryck som ”encrypted email” och ”secure email”. Google svarade att det berodde på ett tekniskt fel, och Protonmail återfick senare sin tidigare höga rankning. (Se inlägg på Protonmails blogg.) – I januari 2017 införde Protonmail möjligheten att nå Protonmails servrar genom Tor‑nätverket. Det gjordes för att motverka blockering av Protonmail, vilket en del diktaturer har infört. (Turkiet blockerade Protonmail i mars 2018.) Den som övervakar en persons internetkommunikation kan inte (i varje fall inte på något enkelt sätt) se att den övervakade besöker Protonmails Torserver. (Mer om detta på Protonmails webbsidor.) – Proton tillhandahåller, förutom e-post, även en VPN-tjänst, en kalender och en lagringstjänst. – Läs också om Dark mail, Lavabit†, Silent circle och Tutanota.
[e-post] [kryptering] [namnbyte] [skyddad kommunikation] [ändrad 6 juni 2022]
- – förkortning för application control – se applikationskontroll;
- – air conditioning – luftkonditionering – se också HVAC;
- – även: alternating current – växelström;
- – länsbokstav för Västerbottens län.
[elektricitet] [förkortningar på A] [it-system] [it-säkerhet] [ändrad 15 augusti 2021]
- – i it-säkerhet: program som övervakar alla program som körs i en eller flera datorer. Programmet kan stoppa eller begränsa användningen av vissa program. Ofta används en frilista med godkända program: alla andra program stoppas. Syftet är främst att förhindra att infiltrationsprogram körs och ställer till skada;
- – program som övervakar körningen av legitima program och granskar de värden som bearbetas eller blir slutresultat. Syftet är att upptäcka misstag, brott mot rutinerna och fiffel på ett tidigt stadium.
– På engelska: application control, ibland förkortat till AC.
[it-system] [it-säkerhet] [ändrad 30 maj 2021]
(NIDS) – system som kan avslöja när obehöriga försöker ta sig in i ett nät eller försöker missbruka nätet, till exempel för att sända spam. Ett NIDS övervakar alla datorer i nätet. Systemet letar bland annat efter typiska mönster av anrop, till exempel om någon systematiskt försöker ansluta sig till den ena porten efter den andra. Det kompletteras vanligtvis med ett network intrusion prevention system, NIPS. – Se också intrusion detection system (ids).
[it-säkerhet] [ändrad 14 augusti 2019]
nästa generations brandvägg – ett slags brandvägg som granskar trafiken med mer urskillning än traditionella brandväggar. Den stora skillnaden är att den nya brandväggsgenerationen är programmerad att känna igen de program som trafiken passerar mellan, till exempel webbläsare. De kan tillämpa olika regler för olika slags trafik. – Förkortas NGFW.
[it-säkerhet] [ändrad 25 juni 2020]
intrångsupptäcktssystem, intrångsdetektion – program som upptäcker försök till dataintrång. Förkortas IDS. – Används ofta tillsammans med ett intrusion prevention system (IPS). – Se också network intrusion detection system (NIDS).
[dataintrång] [ändrad 11 oktober 2018]
intrångsskydd – program som förhindrar att obehöriga får tillgång till datornätverk. Den engelska benämningen förkortas ofta till IPS. – Används ofta tillsammans med ett intrusion detection system (IDS).
[it-säkerhet] [ändrad 21 april 2018]
”ond annonsering” – spridning av skadeprogram genom webbannonser. – Angriparen, som på engelska kallas för malvertiser, infekterar ett annonsnätverks servrar med ett program som smusslar in program i de annonser som nätverket distribuerar. Annonserna publiceras på webbsajter. De besökare som klickar på annonserna laddar då, utan att vara medvetna om det, ner skadeprogrammet. Det programmet kan användas för sabotage (vanligtvis riktat mot tredje part), övervakning, utpressning, för spridning av ännu mer reklam eller för att förvränga innehållet på webbsidor. – Mer i Wikipedia. – Ordet: Sammansatt av mal (av latinets male för dålig), som i malware (skadeprogram), och advertising.
[skadeprogram] [ändrad 26 april 2021]
it-attack där angriparen utnyttjar webbplatser som offren ofta besöker. (Så kallade vattenhål, watering holes.) Angriparen installerar i smyg infiltrationsprogram på en eller flera webbplatser som angriparen vet, eller tror, att offren ofta besöker. Infiltrationsprogrammet infekterar sedan en eller flera av besökarnas datorer. – Vattenhålsattacker brukar rikta sig mot en grupp, inte mot individer som sådana. Den infekterade personens dator kan i sin tur infektera de andra gruppmedlemmarnas datorer. – Vattenhålsattacker beskrevs första gången av säkerhetsföretaget RSA, se denna artikel: (borttagen, men arkiverad). – Namnet: Syftar på vilda djurs vana att samlas vid ett vattenhål för att dricka och bada. På engelska: watering hole attack. – Se också behavioral targeting.
[attacker] [ändrad 25 maj 2020]
(RAM scraping) – kopiering i smyg av kontokortsnummer och annan information från arbetsminnet (RAM) i en kassaapparat eller kortläsare. Detta sker under den bråkdel av en sekund då kontokortsnumret finns i klartext i kassaapparatens arbetsminne. Kassaapparaten krypterar visserligen kontokortsnumret för att kommunicera med kortutgivaren, men innan den har gjort det finns numret i okrypterad form i arbetsminnet. Att uppsnappa numret är möjligt om angriparen i smyg har installerat ett program i kassaapparaten som läser och lagrar kontokortsnumren. Programmet skickar sedan informationen till brottslingen över internet, eller också kan brottslingen hämta informationen direkt ur kassaapparaten. Program för RAM‑skrapning kallas på engelska för RAM scrapers. – Se också skrapa.
[dataintrång] [it-relaterad brottslighet] [ändrad 18 september 2017]