applikationskontroll

  1. – i it-säkerhet: program som övervakar alla program som körs i en eller flera datorer. Programmet kan stoppa eller begränsa användningen av vissa program. Ofta används en frilista med godkända pro­gram: alla andra program stoppas. Syftet är främst att förhindra att infiltrationsprogram körs och ställer till skada;
  2. – program som övervakar körningen av legitima program och granskar de värden som bearbetas eller blir slutresultat. Syftet är att upptäcka misstag, brott mot rutinerna och fiffel på ett tidigt stadium.

– På engelska: application control, ibland förkortat till AC.

[it-system] [it-säkerhet] [ändrad 30 maj 2021]

orkestrering

(orchestration) – i it-system: automatiserad samordning av program och tjänster för utförande av en uppgift i ett datorsystem. Till exempel för att genomföra en affärs­process som inbegriper flera program. Or­kestre­ring innebär att sam­ord­ningen sker automatiskt, men inte nödvändigtvis på samma sätt varje gång. Det ska bygga på regler som är utformade med kännedom om verksamheten, processerna och etablerad praxis. – Ordet användes först när man talade om tjänste­oriente­rad arkitektur (SOA), senare också när det gäller programbehållare (containers), se container‑as‑a‑service. Ett av flera språk för att beskriva orkestrering är BPEL. – Jäm­för med koreo­grafi.

[it-system] [ändrad 8 augusti 2017]

application delivery network

tekniker som används tillsammans för att hantera program som körs i ett nätverk. – Programmen finns på servrar och laddas ner till användarnas datorer (klienter) när de ska köras. När de körs pågår kommunikation mellan klienterna och servrarna. Ett application delivery networks uppgift är att se till att detta fungerar pålitligt, effektivt och säkert. En viktig uppgift är att hantera variationer i belastningen. – Application delivery network förkortas ofta till ADN. – En huvudkomponent i ett application delivery network är en application delivery controller (ADC).

[it-system] [ändrad 6 december 2018]

application delivery controller

anordning som hanterar trafiken mellan servrar och datorer (klienter) som kör pro­gram över nätet. Förkortas ofta ADC. En ADC kan ses som en avancerad last­balanserare. Den kanske viktigaste upp­giften är att se till att alla klienter inte sam­tidigt kommunicerar med samma server, utan att fördela be­lastningen. ADC:n har också en cache, det vill säga att den lagrar data som ofta efter­frågas så att den inte behöver hämta dem från servern. Andra upp­gifter för en ADC är att se till att kommunikationen mellan klient och server går snabbt, säkert och utan av­brott. – Application delivery controllers används i application delivery networks, förkortat ADN.

[it-system] [ändrad 23 februari 2018]

adaptiv

(adaptive) – självanpassande – om datorer och program: som är programme­rad att anpassa sig till användarens vanor, systemets belastning, mängden indata, typ av indata eller genom att ut­värdera tidigare beslut.

[it-system] [ändrad 7 mars 2014]

spillkapacitet

(stranded capacity) – kapacitet som inte används på grund av dålig planering eller felaktig dimensionering.

[it-system] [ändrad 26 februari 2018]

logg

förteckning över händelser noterade i den ordning de inträffar. – It‑system för auto­ma­tiskt logg över händelser i systemet. Exakt vilka hän­del­ser som ska loggas bestäms av operativ­systemet och/eller av administratören. Syftet är främst att man vid behov ska kunna finna orsaken till fel. Loggen finns i loggfilen. – Logg är en kortform av loggbok. Att logga är att anteckna resultat eller händelser i den ordning de inträffar. – På engelska: log eller audit trail. – Se också blogg. – Jäm­för med logga och liggare.

[it-system] [ändrad 28 december 2018]

USB-dator

USB‑minne med all mjukvara som ingår i en dator. – En USB-dator har operativ­system, andra program, arbetsminne och lagringsminne med plats för sparade filer. Den saknar däremot, av uppenbara skäl, processor, bildskärm, tangentbord och mus. Därför kan en USB‑dator bara användas om den ansluts till en vanlig dator genom USB‑kontakten. Den använder då värddatorns processor, bildskärm, tangentbord och mus, och den kan också använda dess internetanslutning. – USB‑datorer används av främst två anledningar: Dels som ett praktiskt sätt att ta med sig en komplett egen dator i fickformat, dels som ett sätt att skydda per­son­lig integri­tet. Man kan nämligen surfa och skicka e‑post från en USB‑dator utan att det lämnar spår på värddatorn. – Den som har tillräckliga kunskaper kan själv göra en USB-dator med program i öppen källkod. – Se Cotton Candy†, Chrome­bit och Intel Compute Stick†.

[datorer] [usb] [ändrad 8 april 2022]