(ACAP) – ett system med maskinläsbara tillstånd och förbud för sökmotorer (spindlar) som samlar in information från webbsidor. – ACAP utvecklades av ett antal stora medieföretag som ett sätt att reglera insamlingen av nyhetsartiklar och annat upphovsrättsligt skyddat material till bloggar och så kallade aggregatorer (webbplatser som sammanställer nyheter från olika nyhetsmedier). – ACAP kan ses som en vidareutveckling av Robots exclusion protocol (robots.txt). Den första versionen av ACAP kom 2007. Ingen av de stora sökmotorerna accepterade ACAP. 2011 tillkännagavs att ACAP hädanefter skulle baseras på Open digital rights language, ODRL – se W3C:s webbsidor: länk. – Jämför med sitemaps och nofollow. – Se the‑acap.org (nere sedan april 2020, arkiverad).
[inaktuellt] [sökmotorer] [upphovsrätt] [ändrad 19 september 2020]
i patenträtt: se nyhetshinder. (Annars kan engelska anticipation betyda förväntan, förekommande, föregripande, antecipation, antecipering – observera stavningen.)
[patent] [ändrad 5 juni 2018]
en dator byggd för att slå världsrekord i piratkopiering. – Kopimashin byggdes 2015 av Peter Sunde Kolmisoppi, känd från Pirate Bay. Det är en Raspberry Pi-dator, en liten LCD‑skärm och några rader källkod. Den kopierar Gnarls Barkleys hit ”Crazy” hundra gånger i sekunden, vilket blir över åtta miljoner gånger på ett dygn. Kopiorna raderas omedelbart. – Syftet är att belysa det absurda i påståendet att musikbranschen förlorar sju kronor varje gång någon laddar ner en piratkopierad låt. Om det skulle stämma förlorar musikbranschen alltså över sex miljoner kronor om dagen på Kopimashin. Peter Sunde Kolmisoppi har sagt att han tänker bygga totalt tretton Kopimashindatorer för att på så sätt ruinera musikbranschen. – Se konsthack.se.
[kuriosa] [musik] [pirat] [upphovsrätt] [ändrad 21 juni 2018]
certificate of authenticity – äkthetsintyg – intyg från tillverkaren om att ett program är äkta (inte en piratutgåva). – Se också EULA.
[förkortningar på C] [upphovsrätt] [ändrad 28 maj 2019]
gratisprogram – program som sprids gratis av upphovspersonen. – Vanligtvis laddar man ner dem från internet. I synnerhet när det gäller appar för smarta mobiler har gratis program blivit så vanliga att ordet freeware har blivit överflödigt. Ordet var vanligast på 1980- och 1990‑talen, då gratisprogram spreds på disketter. – Freeware ska inte förväxlas med fri mjukvara. Den som laddar ner ett gratisprogram har rätt att använda programmet i befintligt skick, men inte nödvändigtvis några av de andra rättigheter som följer med fri mjukvara. Man brukar till exempel inte få tillgång till källkoden. (Fri mjukvara är dessutom inte nödvändigtvis gratis.) – Det sägs ibland att gratisprogram är allmän egendom (public domain), men det är inte heller korrekt. Även om upphovsrättshavaren ger bort exemplar av programmet gratis äger hon fortfarande upphovsrätten till programmet. – Se också freemium. – Läs också om shareware, som man förväntas betala för.
[gratis] [mjukvara] [upphovsrätt] [–ware] [ändrad 5 november 2020]
(eller cuckoo’s egg) – ”gökägg” – musikfil med de första 30 sekunderna av en låt, därefter bara ointressanta ljud till exempel tickandet av ett gökur. Sådana filer spreds i början av 00‑talet av Cuckoos egg project (nerlagt) som ett sätt att avskräcka folk från att ladda ner piratkopierade låtar. – Se också spoof, betydelse 6. – Gökägg ska inte förväxlas med påskägg. – För cuckoo’s egg, se också Bruce Sterling.
[upphovsrätt] [ändrad 26 juli 2017]
(counterfeiting) – försäljning av kopior av kända produkter som om de var äkta vara. Köparen tror, eller låtsas tro, att hon köper en äkta produkt. Det kan vara förfalskade CD / DVD / Blu‑ray disc (counterfeit recordings) med musik, film eller datorprogram. Termen varuförfalskning är kanske mest vanlig när det gäller kläder och liknande. Man talar också om varumärkesförfalskning, vilket betonar att originaltillverkarens varumärke förfalskas, men alla äkta produkter har ju inte tillverkarens varumärke anbringat. De kan ändå förfalskas.
[upphovsrätt] [ändrad 15 november 2019]