Ord och uttryck i it-branschen
Artiklar i IDG:s ordlista som nämner utgivna böcker, vare sig de är tryckta på papper eller utgivna i digital form. – e‑böcker är en annan kategori som handlar om de tekniska aspekterna av e‑böcker. Tekniska aspekter av publicering av böcker, tryckta eller digitala, finns i kategorin bokutgivning.
beteckning på sociala medier i Jaron Laniers bok Ten arguments for deleting your social media accounts right now (länk) från 2018 (svensk översättning: Tio skäl att genast radera dina sociala medier, 2019). – BUMMER uppges i boken vara en förkortning av Behavior of users modified and made into an empire for rent. Annars är bummer ett engelskt kraftord för besvikelse, ungefär som fan också!
[förkortningar på B] [sociala medier] [ändrad 27 december 2021]
[bubbla] [företag och ekonomi] [socialt] [ändrad 24 maj 2022]
”it-buddhism” – buddhistiskt inspirerat levnadssätt anpassat till arbete i it-branschen. Det handlar bland annat om att behålla ett tillstånd av så kallad mindfulness, trots distraktioner. – Uttrycket tech buddhism förknippas med amerikanen Dan Zigmond (Twitter), författare till boken Buddha’s office: the ancient art of waking up while working well från 2019 (länk).
[arbetsliv] [ändrad 12 december 2019]
(the paradox of choice) – det att ju fler alternativ människor har att välja mellan, desto svårare har de att bestämma sig; de kanske ger upp och inte väljer något alls. – Valfrihetsparadoxen har konsekvenser för marknadsföring på internet: det kan vara lättare att få en besökare att köpa om hon ställs inför ett fåtal, noggrant utvalda alternativ än om hon ställs inför flera hundra. – Fenomenet blev känt genom den amerikanska psykologen Barry Schwartz (länk) bok The paradox of choice (länk) från 2004 (på svenska: Valfrihetens tyranni, 2004 – länk), men liknande observationer har gjorts tidigare.
[marknadsföring] [psykologi] [ändrad 10 december 2019]
knuff, puff – nudging – diskret påverkan i syfte att leda personers beteende i önskad riktning. – För att man ska tala om nudging får det inte förekomma tvång eller uppenbara försök att påverka. Ett exempel är frukostbuffén som, i stället för att uppmana gästerna att ”inte ta mer mat än du kan äta” bytte ut tallrikarna mot mindre. Gästerna tog sedan mindre mat utan att märka skillnaden. På svenska används också ordet beteendedesign, som 2019 var ett av årets nyord (se denna länk). På engelska talar man också om choice architecture. – Begreppet nudging blev omskrivet med boken Nudge: Improving decisions about health, wealth, and happiness (länk) från 2008 av Richard Thaler (länk) och Cass Sunstein (länk). Richard Thaler fick 2017 Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (länk). Ordet nudge i denna och liknande betydelser hade dock använts tidigare. – Som motpart till nudge har man börjat använda ordet sludge – slam. Med sludge menas sådant som gör det svårare för människor att göra ett val (se också valfrihetsparadoxen).
[beteende] [marknadsföring] [årets nyord] [ändrad 22 december 2022]
en förort till Stockholm med en koncentration av it‑företag. – På 1980‑talet började it‑företag, bland annat IBM, lägga sina huvudkontor i Kista eller i näraliggande förorter. Där finns sedan länge också forskningsinstitut som SICS och institutioner som ingår i Kungliga tekniska högskolan, KTH. 2003 flyttade Ericsson sitt huvudkontor till Kista. Kista har kallats för Sveriges Silicon Valley. – Kista ligger i Stockholms stad ungefär tio kilometer norr om innerstaden och var ett öppet fält fram till 1970‑talet, då förortsbebyggelsen påbörjades. – Se kista.com och boken From rune stones to radio waves från 2015 (länk) av Inger Björklind Bengtsson.
– In English: Kista is a Stockholm suburb with a concentration of IT companies, IT-related research institutes and university departments. It has been referred to as ”the Silicon Valley of Sweden”. Kista is located about ten kilometers (six miles) north of downtown Stockholm. – See kista.com/ and the book From rune stones to radio waves from 2015 (link) by Inger Björklind Bengtsson. – For more summaries in English, please click at this link.
[platser] [16 oktober 2019]
beteckning på en mycket sannolik händelse som, om den inträffar, får allvarliga konsekvenser, men som ignoreras. – Uttrycket blev känt 2016 genom boken The gray rhino av Michele Wucker (länk). – På engelska: gray rhino eller grey rhino (rhinocerus). – Jämför med svart elefant och svart svan.
[riskbedömning] [ändrad 5 september 2020]
(Big Brother) – beteckning på överheten i ett övervakningssamhälle. Uttrycket kommer från den engelska författaren George Orwells roman 1984 (utgiven 1949), en dystopi som beskriver ett samhälle där allt medborgarna gör övervakas med kameror och mikrofoner. Slagordet ”Big Brother is watching” – ”Storebror ser dig” – förekommer överallt. – Uttrycken Big Mother och Lillebror anspelar på Storebror / Big Brother.
[övervakning] [6 augusti 2019]
lösning på ett problem där två personer måste komma överens om något utan att de kan kommunicera med varandra. – Schellingpunkter är de mest synliga eller mest uppenbara av flera alternativ. – Exempel: du ska träffa någon i Göteborg ett visst datum, men du vet inte var ni ska mötas och inte heller klockslaget. Samma gäller för den andra personen. Båda försöker förutsäga hur den andra tänker, och hur den andra tror att de själva tänker. Trolig lösning: Göteborgs centralstation, informationsdisken, klockan 12. – Teorin om Schellingpunkter räknas som spelteori, men problemen går ofta inte att lösa med formella metoder. – Teorin utvecklades av i boken The strategy of conflict (1960) av amerikanen Thomas Schelling (1921–2016, se Wikipedia), mottagare år 2005 av Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne (länk). Schellingpunkter kallas också för focal points. – Läs också om Nashjämvikt.
[spelteori] [ändrad 29 september 2021]
”djupfejk” – falsk information som så genomarbetad att den verkar äkta, även för skeptiska personer. – Uttrycket deepfake användes först om förfalskade videor – se till exempel ansiktsbyte. Numera används ordet också om alla slags falska nyheter som verkar trovärdiga – deepfake news. Uttrycket deepfake, som också stavas deep fake, har varit i bruk sedan mitten av 2010‑talet. En ingående beskrivning finns i The Guardian (från 2020). – Man talar också om fabricerade medier (fabricated media). – Deepfake var ett av årets nyord 2019 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk). – Se också boken Deepfakes – the coming infocalypse av Nina Schick (ninaschick.org), utgiven 2020. – Motsatsen, lätt genomskådade falska nyheter, kallas ibland för shallowfake eller shallow fake. – I september 2019 inleddes projektet Deep fake detection challenge, DFDC, med målet att utveckla program för att upptäcka sådana förfalskningar. Bakom projektet står bland annat Facebook, Microsoft och flera universitet och forskningsinstitut. – Se Facebooks webbsidor. – I januari 2023 införde Kina regler mot deepfakes: om de alls förekommer måste de märkas tydligt.
[källkritik] [årets nyord] [ändrad 11 januari 2023]