tänkta lagar om robotars förhållande till människor, formulerade av Isaac Asimov. Lagarna är:
- – En robot får aldrig skada en människa eller, genom att inte ingripa, tillåta att en människa kommer till skada;
- – En robot måste lyda order från människor, förutom om sådana order kommer i konflikt med första lagen;
- – En robot måste skydda sin egen existens, såvida detta inte kommer i konflikt med första eller andra lagen.
– En fjärde lag, som är överordnad de andra tre, och som därför brukar kallas för den nollte lagen (the zeroth law), är ett senare tillägg:
– En robot får inte genom handling, eller underlåtelse att handla, orsaka att mänskligheten skadas.
– De första tre lagarna skrevs 1942 av Isaac Asimov (1920–1992) i hans novell ”Runaround” (”Den onda cirkeln”) . Den följdes av andra Asimov‑noveller om robotar. De samlades i boken I, Robot (1950, Jag, robot, 1954). Den fjärde – eller nollte – lagen tillkom i Asimovs bok Foundation and earth (1986, Stiftelsen och jorden, 1987). Lagarna, som ofta kallas för Asimovs tre lagar, återkommer i andra författares science fiction‑romaner, ofta problematiserade. De har också inspirerat regelverk för utveckling av robotar.
[lagar] [robotar] [27 januari 2023]
oriktig repetition av information i resultatet av sökning i databas. – Fans orsakas av ogenomtänkt konfiguration av databasen eller ogenomtänkt utformning av sökningen (frågan). – Begreppet fan (engelskt uttal) definierades först 1996 av Thomas M Connolly (länk) och Carolyn Begg (länk) i boken Database systems. Fan är en av två connection traps: den andra kallas för chasm. Felet definierades i förhållande till databaser av typen entity‑relationship, men det uppträder även i andra sammanhang. – Något förenklat exempel: ett företag har anställda och avdelningar. I en databas finns en tabell med företagets alla anställda och en annan tabell med företagets alla avdelningar. Om företaget gör en olyckligt formulerad sökning (med en join) efter anställda kan resultatet bli att varje anställd räknas som anställd i var och en av avdelningarna. Sökningen ”vet” inte att varje anställd tillhör bara en avdelning, eller vilken avdelning det i så fall skulle vara. I stället ”tror” sökningen att den som är anställd på företaget tillhör alla företagets avdelningar. Antalet anställda multipliceras därför i resultatet av sökningen; varje namn förekommer flera gånger. I mer komplicerade fall kan felet vara svårt att upptäcka: man ser bara att resultatet av sökningen inte kan stämma. – Man talar om en cartesisk produkt (cartesian product). Det innebär att i stället för att varje anställd knyts till en, och bara en, avdelning (som i en tabell med två spalter), vilket är det riktiga, så knyts varje anställd till var och en av avdelningarna (som i en flerspaltig tabell med de anställda på x‑axeln och avdelningarna på y‑axeln, eller omvänt, och ett kryss i varje ruta). – Uttrycket fan kommer av fan out, som kan översättas med sprida ut [i solfjäderform]. – För att undvika fans bör man lägga upp databasen (eller sökningen) på ett bättre sätt:
- – olämpligt: anställd–(av)–företag–(som har)–avdelningar;
- – hellre: företag–(har)–avdelningar–(som har)–anställda.
– Exakt hur man bör göra beror på syftet med databasen. (Observera att en del förklaringar på nätet av chasms i själva verket beskriver fans.)
[databaser] [fel] [ändrad 4 juli 2022]
mätning och värdering i siffror av så många aktiviteter som möjligt. – Försiffring omfattar sådant som egenmätning av hälsa och träning och poängsättning av personer, produkter och tjänster i sociala medier. – Termen försiffring användes av Micael Dahlen (micaeldahlen.com) och Helge Thorbjørnsen (länk) i boken Sifferdjur: hur siffror styr våra liv (2021). – Läs också om förpappring och Goodharts lag.
[it-liv] [ändrad 10 januari 2023]
beteckning på alla icke genetiska data som levande varelser bär med sig inom och utanför kroppen. – Dataomet anses vara en förutsättning för liv. För att leva måste våra kroppar bearbeta dessa data. Termen dataom, på engelska dataome, myntades av astronomen Caleb Scharf (calebscharf.com) i boken The ascent of information från 2021 (se länk). Ordet anspelar på genom (arvsmassa). – Läs också om mem.
[filosofi] [ändrad 30 augusti 2021]
(ghost work) – arbete som utförs av människor, men som av it‑företag marknadsförs som artificiell intelligens. – Mycket av arbetet med att rensa bort olämpligt innehåll i sociala medier sköts till exempel av människor, inte av algoritmer. Dessa människor är dessutom ofta underbetalda och har osäkra anställningsvillkor. – Ordet spökarbete i denna betydelse kommer från den amerikanska författaren Kate Crawford (katecrawford.net) och hennes bok Atlas of AI: Power, politics and the planetary cost of artificial intelligence från 2001 (länk). – Se också human cloud, human intelligence task och mekanisk turk.
[arbetsliv] [artificiell intelligens] [8 juni 2021]
beteckning på sociala medier i Jaron Laniers bok Ten arguments for deleting your social media accounts right now (länk) från 2018 (svensk översättning: Tio skäl att genast radera dina sociala medier, 2019). – BUMMER uppges i boken vara en förkortning av Behavior of users modified and made into an empire for rent. Annars är bummer ett engelskt kraftord för besvikelse, ungefär som fan också!
[förkortningar på B] [sociala medier] [ändrad 27 december 2021]
- – om åsikter: överdrivna föreställningar i en grupp av människor som tycker likadant, förstärker varandras åsikter och ignorerar invändningar. – Se också ekokammare;
- – om ekonomi: orealistiska förväntningar bland många människor om att tjäna pengar på prisstegringar. – En bubbla innebär att många människor betalar mer för aktier, värdepapper, kryptovalutor eller andra tillgångar än de visar sig vara värda, även på längre sikt. Resultatet blir att ”bubblan spricker”: de som har tagit lån i tron att de ska kunna betala av lånen med inkomsterna från tillgångarna, eller har använt tillgångarna som säkerhet, kan inte betala sina skulder, och om många är inblandade kan detta leda till en ekonomisk kris. – En klassisk bok om bubblor är Memoirs of extraordinary popular delusions and the madness of crowds från 1841 av Charles Mackay – se gutenberg.org/files…. Några av de äldsta exemplen på bubblor är tulpanmanin i Nederländerna på 1600‑talet och söderhavsbubblan i Storbritannien på 1700‑talet.
[bubbla] [företag och ekonomi] [socialt] [ändrad 24 maj 2022]
”it-buddhism” – buddhistiskt inspirerat levnadssätt anpassat till arbete i it-branschen. Det handlar bland annat om att behålla ett tillstånd av så kallad mindfulness, trots distraktioner. – Uttrycket tech buddhism förknippas med amerikanen Dan Zigmond (Twitter), författare till boken Buddha’s office: the ancient art of waking up while working well från 2019 (länk).
[arbetsliv] [ändrad 12 december 2019]
(the paradox of choice) – det att ju fler alternativ människor har att välja mellan, desto svårare har de att bestämma sig; de kanske ger upp och inte väljer något alls. – Valfrihetsparadoxen har konsekvenser för marknadsföring på internet: det kan vara lättare att få en besökare att köpa om hon ställs inför ett fåtal, noggrant utvalda alternativ än om hon ställs inför flera hundra. – Fenomenet blev känt genom den amerikanska psykologen Barry Schwartz (länk) bok The paradox of choice (länk) från 2004 (på svenska: Valfrihetens tyranni, 2004 – länk), men liknande observationer har gjorts tidigare.
[marknadsföring] [psykologi] [ändrad 10 december 2019]
en förort till Stockholm med en koncentration av it‑företag. – På 1980‑talet började it‑företag, bland annat IBM, lägga sina huvudkontor i Kista eller i näraliggande förorter. Där finns sedan länge också forskningsinstitut som SICS och institutioner som ingår i Kungliga tekniska högskolan, KTH. 2003 flyttade Ericsson sitt huvudkontor till Kista. Kista har kallats för Sveriges Silicon Valley. – Kista ligger i Stockholms stad ungefär tio kilometer norr om innerstaden och var ett öppet fält fram till 1970‑talet, då förortsbebyggelsen påbörjades. – Se kista.com och boken From rune stones to radio waves från 2015 (länk) av Inger Björklind Bengtsson.
– In English:Kista is a suburb of Stockholm with a concentration of IT companies and IT-related research institutes and university departments. It has been referred to as ”the Silicon Valley of Sweden”. Kista is located about ten kilometers (six miles) north of downtown Stockholm. – See kista.com/english and the book From rune stones to radio waves from 2015 (link) by Inger Björklind Bengtsson. – For more summaries in English, please click at this link.
[platser] [16 oktober 2019]