Ord och uttryck i it-branschen
Artiklar i IDG:s ordlista som nämner utgivna böcker, vare sig de är tryckta på papper eller utgivna i digital form. – e‑böcker är en annan kategori som handlar om de tekniska aspekterna av e‑böcker. Tekniska aspekter av publicering av böcker, tryckta eller digitala, finns i kategorin bokutgivning.
tron att it kan lösa alla problem. – Uttrycket technochauvinism myntades 2018 av den amerikanska professorn Meredith Broussard (meredithbroussard.com) i hennes bok Artificial unintelligence (länk). (Chauvinism = fanatisk nationalism.) – Jämför med Borg complex.
[it-liv] [27 mars 2023]
tänkta lagar om robotars förhållande till människor, formulerade av Isaac Asimov. Lagarna är:
– En fjärde lag, som är överordnad de andra tre, och som därför brukar kallas för den nollte lagen (the zeroth law), är ett senare tillägg:
– En robot får inte genom handling, eller underlåtelse att handla, orsaka att mänskligheten skadas.
– De första tre lagarna skrevs 1942 av Isaac Asimov (1920–1992) i hans novell ”Runaround” (”Den onda cirkeln”) . Den följdes av andra Asimov‑noveller om robotar. De samlades i boken I, Robot (1950, Jag, robot, 1954). Den fjärde – eller nollte – lagen tillkom i Asimovs bok Foundation and earth (1986, Stiftelsen och jorden, 1987). Lagarna, som ofta kallas för Asimovs tre lagar, återkommer i andra författares science fiction‑romaner, ofta problematiserade. De har också inspirerat regelverk för utveckling av robotar.
den del av internet som är krypterad och som därför inte kan kartläggas av vanliga sökmotorer. – Syftet med att publicera på det mörka nätet är ofta att hemlighålla försäljning av olagliga tjänster och produkter, eller att dölja annat som är förbjudet eller som av andra skäl anses värt att hemlighålla. För att man ska kunna besöka sidor på det mörka nätet krävs det att man har tillgång till rätt webbadress (URL) och krypteringsnyckel, ofta i kombination med krav på användarnamn och lösenord. – Se också darknet. – Se boken The dark net (länk) från 2014 av Jamie Bartlett, svensk översättning Det mörka nätet från 2016 (länk); se också föredrag på TED: ted.com/talks…. – Det mörka nätet var ett av årets nyord 2016 enligt Språkrådet (länk) och Språktidningen (länk).
[mörka webben] [årets nyord] [1 maj 2022]
oriktig repetition av information i resultatet av sökning i databas. – Fans orsakas av ogenomtänkt konfiguration av databasen eller ogenomtänkt utformning av sökningen (frågan). – Begreppet fan (engelskt uttal) definierades först 1996 av Thomas M Connolly (länk) och Carolyn Begg (länk) i boken Database systems. Fan är en av två connection traps: den andra kallas för chasm. Felet definierades i förhållande till databaser av typen entity‑relationship, men det uppträder även i andra sammanhang. – Något förenklat exempel: ett företag har anställda och avdelningar. I en databas finns en tabell med företagets alla anställda och en annan tabell med företagets alla avdelningar. Om företaget gör en olyckligt formulerad sökning (med en join) efter anställda kan resultatet bli att varje anställd räknas som anställd i var och en av avdelningarna. Sökningen ”vet” inte att varje anställd tillhör bara en avdelning, eller vilken avdelning det i så fall skulle vara. I stället ”tror” sökningen att den som är anställd på företaget tillhör alla företagets avdelningar. Antalet anställda multipliceras därför i resultatet av sökningen; varje namn förekommer flera gånger. I mer komplicerade fall kan felet vara svårt att upptäcka: man ser bara att resultatet av sökningen inte kan stämma. – Man talar om en cartesisk produkt (cartesian product). Det innebär att i stället för att varje anställd knyts till en, och bara en, avdelning (som i en tabell med två spalter), vilket är det riktiga, så knyts varje anställd till var och en av avdelningarna (som i en flerspaltig tabell med de anställda på x‑axeln och avdelningarna på y‑axeln, eller omvänt, och ett kryss i varje ruta). – Uttrycket fan kommer av fan out, som kan översättas med sprida ut [i solfjäderform]. – För att undvika fans bör man lägga upp databasen (eller sökningen) på ett bättre sätt:
– Exakt hur man bör göra beror på syftet med databasen. (Observera att en del förklaringar på nätet av chasms i själva verket beskriver fans.)
[databaser] [fel] [ändrad 4 juli 2022]
cyber mercenary – ”cyberlegosoldat”, ”cyberlegoarmé” – organisation som utför spionage och övervakning samt kartläggning av oppositionella på internet för uppdragsgivare mot betalning. – Övervakningsbolag är oftast lagliga, men hemlighetsfulla, organisationer, åtminstone i de länder där de har sin bas. Det de gör behöver däremot inte vara lagligt i de länder där de gör det. Det kan omfatta dataintrång, användning av skadeprogram och avläsning av datakommunikation. – Den engelska benämningen cyber mercenary kom i bruk i slutet av 2010-talet. – Se boken Cyber mercenaries: The state, hackers and power (länk) från 2017 av Tim Maurer (länk). – Samma slags verksamhet kallas också för ”surveillance for hire”. – I december 2021 beslöt Facebook att utestänga ett antal företag som klassats som övervakningsbolag från sitt nätverk – se about.fb.com…. – Ordet övervakningsbolag eller övervakningsföretag, kanske hellre bevakningsföretag, används också om okontroversiella företag i säkerhetsbranschen
[underrättelseverksamhet] [övervakning] [17 december 2021]
mätning och värdering i siffror av så många aktiviteter som möjligt. – Försiffring omfattar sådant som egenmätning av hälsa och träning och poängsättning av personer, produkter och tjänster i sociala medier. – Termen försiffring användes av Micael Dahlen (micaeldahlen.com) och Helge Thorbjørnsen (länk) i boken Sifferdjur: hur siffror styr våra liv (2021). – Läs också om förpappring och Goodharts lag.
[it-liv] [ändrad 10 januari 2023]
(1939) – en franskfödd it-expert, mest känd för sina studier av så kallade ufon. – Jacques Vallée var i USA med och utvecklade internets föregångare Arpanet, och han arbetade också i Douglas Engelbarts Augmentation research institute. Han har beskrivit sina år som it-expert i boken The network revolution: confessions of a computer scientist (1982; Det osynliga nätet: en dataexperts bekännelser, 1984). – Jacques Vallée blev intresserad av ufon redan 1955, då han uppger sig ha sett ett. Hans mest kända bok är troligen Passport to Magonia från 1969. Han anser att ufon är verkliga fenomen, men avvisar föreställningen att de har kommit från främmande planeter. I stället kopplar han ufo-fenomenet till parapsykologi, folktro, eventuellt också till en flerdimensionell verklighet. – Se jacquesvallee.net.
[personer] [27 juli 2021]
beteckning på alla icke genetiska data som levande varelser bär med sig inom och utanför kroppen. – Dataomet anses vara en förutsättning för liv. För att leva måste våra kroppar bearbeta dessa data. Termen dataom, på engelska dataome, myntades av astronomen Caleb Scharf (calebscharf.com) i boken The ascent of information från 2021 (se länk). Ordet anspelar på genom (arvsmassa). – Läs också om mem.
[filosofi] [ändrad 30 augusti 2021]
mönster för hur man bör sätta samman program när man utvecklar dem. – Programmeringsparadigm kan också ses som klasser av programspråk. Det finns till exempel imperativ programmering, deklarativ programmering objektorienterad programmering och funktionell programmering och programspråk avsedda för dessa slag av programmering. – Programmeringsparadigm är allmänt formulerade synsätt på hög nivå. Paradigmen skiljer sig åt genom att de fokuserar på olika aspekter av programmeringen och de olika slags data som programmen behandlar. Syftet med alla programspråk är ju att förenkla för programmeraren, men vad som bör och kan förenklas beror på vad programmet ska göra: vad är känt för programmeraren från början, vad behöver programmet räkna ut, vad är konstant under programkörningen, vad är föränderligt. Programmeringsparadigm behöver därför inte konkurrera (även om det förekommer så kallade religionskrig), utan de är till för för olika ändamål. Några är avsedda för avancerade matematiska beräkningar, andra för datoranimeringar, andra för artificiell intelligens. Programmeringsparadigm är inte samma sak som metoder för program- och systemutveckling. – Paradigm är ursprungligen en grammatisk term för böjningsmönster, men vetenskapsfilosofen Thomas Kuhn (1922–1996) använde ordet i sin bok De vetenskapliga revolutionernas struktur (1962) som beteckning på det förhärskande tänkesättet i vetenskapen under en period: radikalt nya vetenskapliga teorier blir, enligt Kuhn, inte accepterade enbart på grund av sina förtjänster, utan det krävs en kris som omkullkastar det hittills dominerande paradigmet. När det gäller programmeringsparadigm så är däremot många aktuella samtidigt. (Paradigm kommer av grekiska paradeigma, som kan översättas med [att visa] sida vid sida.) – På engelska: programming paradigm.
[programmering] [10 juni 2021]
(ghost work) – arbete som utförs av människor, men som av it‑företag marknadsförs som artificiell intelligens. – Mycket av arbetet med att rensa bort olämpligt innehåll i sociala medier sköts till exempel av människor, inte av algoritmer. Dessa människor är dessutom ofta underbetalda och har osäkra anställningsvillkor. – Ordet spökarbete i denna betydelse kommer från den amerikanska författaren Kate Crawford (katecrawford.net) och hennes bok Atlas of AI: Power, politics and the planetary cost of artificial intelligence från 2001 (länk). – Se också human cloud, human intelligence task och mekanisk turk.
[arbetsliv] [artificiell intelligens] [8 juni 2021]